Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: glättningsdrossel—gråjärnsgjutgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
A = Ampere d. o. = detta ord etc. = etcetera hl = hektoliter keal = kilokalori 1 = liter m, m. = med mera spec. = speciell(t)
atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ev. = eventuell hk = hästkraft kem, = kemisk lat. = latin mm = millimeter Sp. Vv. = specifik vikt
atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt ex. = exempel inkl. = inklusive kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel
beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fryspkt = fryspunkt ist. f. = i stället för konc. = koncentrerad max = maximum s. k. = så kallad V = volt
bl: a. "= bland annat eng. = engelsk (t) g = gram jfr = jämför kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt
c:a = cirka
glödströmsreostat: se glödströms- citivkraft- och remanenspunk- gradmejsel: vanligast förekom- som ofta användas inom radio-
motstånd.
glödtråd: tråd i glödlampa eller
uppvärmningstråd för katoden i
ett elektronrör eller ett urladd-
ningsrör. Vid direkt upphettad
katod är g. identisk med kato-
den.
glödtändning: tändning av gas-
blandningar eller sprängskott,
oftast med hjälp av en fin plati-
natråd, vilken bringas till glöd-
ning, då en elektrisk ström går
genom densamma.
glödtändstift: tändspiral (se d. o.).
glödugn: för glödgning av metall-
föremål i: större skala särskilt
lämpad värmeugn.
gnejs: bergart, bestående av
kvarts, fältspat och glimmer.
gnista: snabb elektrisk urladdning.
gnistgap: i elektrisk strömkrets
avbrottsställe mellan två spet-
sar (elektroder), mellan vilka en
elektrisk gnista är avsedd att
bildas.
gnistinduktor: anordning «för
åstadkommande av höga elek- ;
triska spänningar.
gnistspänning: bl. a. det spän-
ningsfall vid en borstes kontakt-
yta, vid vilket gnistbildning mel-
lan borste och kommutator i en
elektrisk maskin uppträder.
gmistsändare: äldre sändare för
trådlös telegrafi utan tillhälp
av elektronrör.
gnisturladdning: elektrisk urladd-
ning i form av en gnista mellan
tvenne elektroder.
godhetstal: för magnetiska mate-
rial karakteristiskt tal, som an-
ger den största produkt av fält-
styrka och induktion, som erhål-
les i någon punkt mellan koer-
Eks
terna på materialets hysteresis-
kurva.
gondol (motorgondol): vanligen
inklädd konstruktion, avsedd att
innehålla motorer (motorgon-
dol) med eller utan drivmedels-
tankar eller en del av ett luft-
fartygs besättning.
goniometer : pejlingsanordning,
som består av tvenne riktade,
mot varandra vinkelrätt anord-
nade antennsystem (jfr adcock-
antenn), vilka antennsystem
över avstämningskondensatorer
äro kopplade till tvenne vinkel-
rätt mot varandra anordnade
spolar (goniometerspolar). In-
uti dessa spolar befinner sig en
vridbar, till en förstärkare och
detektor kopplad spole, som med
sitt läge anger riktningen för
de mottagna signalerna.
goniometerspole: se goniometer.
goudron: konstasfalt, erhållen som
åsterstod vid smörjoljedestilla-
tion. Användes som tillsats till
naturasfalt.
grad: 1) verkstadsterm, som an-
ger att en plan yta står i rät
vinkel mot en annan yta, 2)
skarp kant på ett arbetsstycke,
uppkommen vid gjutning eller
bearbetning, 3) temperaturen-
het, 4) vinkelmått.
grader: vid verktygsfilar de in-
huggna räfflor, som bilda verk-
tygets skärande eggar.
gradérverk: kylanordning, oftast
bestående av ribbor och bräder,
utefter vilka kylmedlet (t. ex.
det från en kondensor avgående
varmvattnet) får nedrinna eller
droppa en viss väg i fria luften
för att avkylas.
mande mejsel, där den skärande
kanten har samma bredd som
stålet. Kallas även flatmejsel.
gradskiva: med =: vinkeldelning
(vanligen i 860” eller 400 ny-
grader) försedd plan skiva, av-
sedd för avsättning eller upp-
mätning av vinklar på ritning-
ar, kartor e. dyl.
gradsåg : handsåg för utskärning
av spår i tvärträ, då dessa icke
skola gå över arbetsstyckets
hela bredd. Sågens tänder äro
riktade mot handtaget, varige-
nom sågning endast sker, då
den arbetande drager sågen till
sig.
graetzkoppling: likriktarkopp-
ling, vid vilken de enskilda lik-
riktarna parvis seriekopplas till
grupper, som sedan sinsemellan
parallellkopplas. Likspänningen
uttages ur parallellkopplingen,
medan växelspänningen införes
till mittpunkterna på de olika
seriekopplingarna.
grafit: modifikation av kol i form
av väl utbildade kristaller. An-
vändes till framställning av bly-
erts, deglar, elektroder m. m.
samt som smörjmedel.
grafitborste: borste av grafit för
elektriska maskiner. Man skil-
jer mellan mjuk och hård g. De
förra kunna belastas till en
strömtäthet av 8—10 A/cm? me-
dan motsvarande siffra för de
senare är 3—Db.
grafitelektrod: elektrod, använd
vid kolbågssvetsning. Kallas
vanligare kolelektrod.
grafitmotstånd: av grafit beståen-
de högohmiga, ofta i evakuerade
glasrör inneslutna motstånd,
tekniken.
gram: 1) massenhet i metersyste-
met (se d. 0o.). Förkortas g, 2)
Kraftenhet i tekniska måttsy-
stemet (se d. 0.).
Granvmes ring: ett av fransman-
nen Gramme år 1869 uppfunnet
ankare (se d. 0.) för likströms-
maskiner. Ankaret består av en
järnring, vilken är försedd med
en sluten lindning. Nackdelen
med detta lindningssätt är, att
i de på insidan av ringen beläg-
na ledarna ej induceras någon
emk. Dessa ledare utnyttjas allt-
så ej. G. har därför ersatts av
den numera vanliga Haeffner-
Altenecks-lindningen (se d. 0.),
men äger stort historiskt intres-
se.
gramvikt, pappers-: mått på pap-
pers tjocklek. Angives som vik-
ten" pr me (PMS BRT brdE
ningspapper har gramvikt 50,
vanligt omlagspapper 75.
granit: bergart, bestående av
kvarts, fältspat och glimmer.
Har massformig struktur.
granulator: roterande torktrum-
ma, använd bl. a. inom sockerin-
dustrien.
gravering: på mekanisk väg åstad-
kommen dekorering i form av
nedskurna linjer och ytor på en
metallyta. (Se gravstickel.)
gravstickel: handverktyg vid gra-
vering i metall, trä eller ben,
bestående av en vid ett skaft
fäst lång, fyrkantig stålnål med
sned avslutning i spetsen.
greaseproof-papper: fettäkta pap-
per, smörpapper. Framställes av
oblekt sulfitmassa. Användes
som emballage för livsmedel.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
