TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = Ampere d. o. = detta ord etc. = etcetera hl = hektoliter keal = kilokalori 1 = liter m, m. = med mera spec. = speciell(t) atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ev. = eventuell hk = hästkraft kem, = kemisk lat. = latin mm = millimeter Sp. Vv. = specifik vikt atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt ex. = exempel inkl. = inklusive kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fryspkt = fryspunkt ist. f. = i stället för konc. = koncentrerad max = maximum s. k. = så kallad V = volt bl: a. "= bland annat eng. = engelsk (t) g = gram jfr = jämför kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt c:a = cirka glödströmsreostat: se glödströms- citivkraft- och remanenspunk- gradmejsel: vanligast förekom- som ofta användas inom radio- motstånd. glödtråd: tråd i glödlampa eller uppvärmningstråd för katoden i ett elektronrör eller ett urladd- ningsrör. Vid direkt upphettad katod är g. identisk med kato- den. glödtändning: tändning av gas- blandningar eller sprängskott, oftast med hjälp av en fin plati- natråd, vilken bringas till glöd- ning, då en elektrisk ström går genom densamma. glödtändstift: tändspiral (se d. o.). glödugn: för glödgning av metall- föremål i: större skala särskilt lämpad värmeugn. gnejs: bergart, bestående av kvarts, fältspat och glimmer. gnista: snabb elektrisk urladdning. gnistgap: i elektrisk strömkrets avbrottsställe mellan två spet- sar (elektroder), mellan vilka en elektrisk gnista är avsedd att bildas. gnistinduktor: anordning «för åstadkommande av höga elek- ; triska spänningar. gnistspänning: bl. a. det spän- ningsfall vid en borstes kontakt- yta, vid vilket gnistbildning mel- lan borste och kommutator i en elektrisk maskin uppträder. gmistsändare: äldre sändare för trådlös telegrafi utan tillhälp av elektronrör. gnisturladdning: elektrisk urladd- ning i form av en gnista mellan tvenne elektroder. godhetstal: för magnetiska mate- rial karakteristiskt tal, som an- ger den största produkt av fält- styrka och induktion, som erhål- les i någon punkt mellan koer- Eks terna på materialets hysteresis- kurva. gondol (motorgondol): vanligen inklädd konstruktion, avsedd att innehålla motorer (motorgon- dol) med eller utan drivmedels- tankar eller en del av ett luft- fartygs besättning. goniometer : pejlingsanordning, som består av tvenne riktade, mot varandra vinkelrätt anord- nade antennsystem (jfr adcock- antenn), vilka antennsystem över avstämningskondensatorer äro kopplade till tvenne vinkel- rätt mot varandra anordnade spolar (goniometerspolar). In- uti dessa spolar befinner sig en vridbar, till en förstärkare och detektor kopplad spole, som med sitt läge anger riktningen för de mottagna signalerna. goniometerspole: se goniometer. goudron: konstasfalt, erhållen som åsterstod vid smörjoljedestilla- tion. Användes som tillsats till naturasfalt. grad: 1) verkstadsterm, som an- ger att en plan yta står i rät vinkel mot en annan yta, 2) skarp kant på ett arbetsstycke, uppkommen vid gjutning eller bearbetning, 3) temperaturen- het, 4) vinkelmått. grader: vid verktygsfilar de in- huggna räfflor, som bilda verk- tygets skärande eggar. gradérverk: kylanordning, oftast bestående av ribbor och bräder, utefter vilka kylmedlet (t. ex. det från en kondensor avgående varmvattnet) får nedrinna eller droppa en viss väg i fria luften för att avkylas. mande mejsel, där den skärande kanten har samma bredd som stålet. Kallas även flatmejsel. gradskiva: med =: vinkeldelning (vanligen i 860” eller 400 ny- grader) försedd plan skiva, av- sedd för avsättning eller upp- mätning av vinklar på ritning- ar, kartor e. dyl. gradsåg : handsåg för utskärning av spår i tvärträ, då dessa icke skola gå över arbetsstyckets hela bredd. Sågens tänder äro riktade mot handtaget, varige- nom sågning endast sker, då den arbetande drager sågen till sig. graetzkoppling: likriktarkopp- ling, vid vilken de enskilda lik- riktarna parvis seriekopplas till grupper, som sedan sinsemellan parallellkopplas. Likspänningen uttages ur parallellkopplingen, medan växelspänningen införes till mittpunkterna på de olika seriekopplingarna. grafit: modifikation av kol i form av väl utbildade kristaller. An- vändes till framställning av bly- erts, deglar, elektroder m. m. samt som smörjmedel. grafitborste: borste av grafit för elektriska maskiner. Man skil- jer mellan mjuk och hård g. De förra kunna belastas till en strömtäthet av 8—10 A/cm? me- dan motsvarande siffra för de senare är 3—Db. grafitelektrod: elektrod, använd vid kolbågssvetsning. Kallas vanligare kolelektrod. grafitmotstånd: av grafit beståen- de högohmiga, ofta i evakuerade glasrör inneslutna motstånd, tekniken. gram: 1) massenhet i metersyste- met (se d. 0o.). Förkortas g, 2) Kraftenhet i tekniska måttsy- stemet (se d. 0.). Granvmes ring: ett av fransman- nen Gramme år 1869 uppfunnet ankare (se d. 0.) för likströms- maskiner. Ankaret består av en järnring, vilken är försedd med en sluten lindning. Nackdelen med detta lindningssätt är, att i de på insidan av ringen beläg- na ledarna ej induceras någon emk. Dessa ledare utnyttjas allt- så ej. G. har därför ersatts av den numera vanliga Haeffner- Altenecks-lindningen (se d. 0.), men äger stort historiskt intres- se. gramvikt, pappers-: mått på pap- pers tjocklek. Angives som vik- ten" pr me (PMS BRT brdE ningspapper har gramvikt 50, vanligt omlagspapper 75. granit: bergart, bestående av kvarts, fältspat och glimmer. Har massformig struktur. granulator: roterande torktrum- ma, använd bl. a. inom sockerin- dustrien. gravering: på mekanisk väg åstad- kommen dekorering i form av nedskurna linjer och ytor på en metallyta. (Se gravstickel.) gravstickel: handverktyg vid gra- vering i metall, trä eller ben, bestående av en vid ett skaft fäst lång, fyrkantig stålnål med sned avslutning i spetsen. greaseproof-papper: fettäkta pap- per, smörpapper. Framställes av oblekt sulfitmassa. Användes som emballage för livsmedel. 95