Der första fabriken för tillverkning av träfiberplattor i större skala byggdes år 1915 i Minnesota i USA. År 1922 och 1926 tillkommo ytterligare två stora fab- riker i detta land. Det visade sig snart, att träfiberplattorna med fördel kunde användas för många, vitt skilda ändamål och efterfrågan ökades år från år. Om- kring år 1930 och senare byggdes ett flertal större och mindre fabriker även i Europa och enbart de europeiska fabri- kerna beräknas i dag ha en sammanlagd tillverkningskapacitet av omkring 120 milj. m? pr år (2” basis). I Europa intar vårt land en ledande ställning ifråga om boardtillverkning och det finns för närvarande tio svenska fabriker med en sammanlagd, årlig till- verkningsförmåga av cirka 50 milj. m?. Den största wallboardfabriken, icke en- dast i Sverige utan i hela Europa, ligger vid Örnsköldsvik och äges av Mo och Domsjö Treetex AB. Träfiberplattor bestå av kemiskt pre- parerade träfibrer, som sammanfiltats till stora, styva skivor. Tillverknings- metoderna variera något för olika fabri- kat och det skulle föra för långt att här redogöra för dem. De svenska fabri- katen tillverkas till stor del enligt spe- ciella metoder, som utarbetats av sven- ska uppfinnare och konstruktörer. Högporösa och porösa träfiberplattor ha god värmeisoleringsförmåga och an- vändas i stor utsträckning till isole- ring av olika byggnadskonstruktioner. Värmeledningstalet varierar mellan 0,035 och 0,05 kcal/m h ”C. Plattornas höga isoleringsförmåga be- ror på deras stora porositet. En porös plattä med volymvikten 250 kg/m3 inne- håller endast c:a 16 proc. vedämnen. Resten, 84 proc., utgöres av små luftcel- ler. Att det här är fråga om mikro- skopiskt små celler framgår därav, att i en 13 mm tjock, porös träfiberplatta finns 28—30 milj. luftceller pr m?, Det är emellertid ej endast isolerings- förmågan, som varit anledningen till trä- fiberplattornas segertåg över hela värl- den. Även andra egenskaper ha bidra- git härtill, t. ex. plattornas ljudabsorbe- rande eller ljuddämpande förmåga. Trä- fiberplattor äro dessutom lätta att be- arbeta och uppsättningen eller inmonte- ringen kan utföras fort och bekvämt tack vare plattornas stora men ändå lätthanterliga format. Detta innebär gi- vetvis en betydande besparing av arbete, tid och pengar. En mycket stor fördel är, att de porösa plattorna, liksom de hårdare kvaliteterna, kunna utnyttjas som självständig tak- eller väggyta, d. v. s. de behöva ej täckas med bräd- panel, puts eller dylikt så som fallet är med andra isoleringsmaterial. Byggnaders' värmeisoleringsförmåga har ägnats stor uppmärksamhet under de senare åren och man har kommit till större insikt om isoleringens ekonomiska betydelse. Tekn. dr Axel Eriksson har i detta hänseende utfört ett synnerligen värdefullt arbete, som publicerats i bo- ken ”Byggnadsteknisk värmeekonomi” (Ingeniörsvetenskapsakademiens hand- lingar nr 167). Den årliga kostnaden för rumsupp- värmning i vårt land är omkring 750 milj. kr. eller ungefär lika stor som vär- det av den årliga byggnadsproduktionen. Statliga organisaioner ha med skärpa framhållit vikten av att öka värmeisole- ringsförmågan i såväl nya som gamla hus och Statens Byggnadslånebyrå krä- ver numera en avsevärt högre värmeiso- leringsförmåga än förr för bostadshus, som uppföras med statsbidrag. Det är oekonomiskt att bygga billigt och bo dyrt. Byggnadsteknisk värme- isolering medför som regel många olika fördelar. Man spar bränsle, får bättre hygieniska förhållanden och på kapitalet, som nedlagts på isoleringen, får man en ränta, som i de flesta fall gör isoleringen till en utomordentligt god affär. En av de av Mo och Domsjö föreslag- na ytterväggskonstruktioner har ett värmegenomgångstal av 0,46 kcal/m?h ”C. Som jämförelse kan nämnas, att för en vanlig, 21/2” plankvägg med ytter- och innerpanel är värmegenomgångstalet 0,75 keal/m?h”C. Man frågar sig givetvis, om det kan betala sig med en så kraftig isolering. För att kunna besvara den frågan måste man bl. a. känna byggnadskostnaden för de olika väggtyperna samt kostnaden för den värmemängd, som passerar genom väggarna. I fråga om värmeisolering ur T. v. Treetex ”Valv- stuga”. T. h. Interiör från 1:a klass danssalong ombord på ”Queen Mary”, som inretts med Treetex. räfiberplattorna ha segrat ekonomisk synpunkt gäller, att de årliga utgifterna för ränta och amor- tering på byggnadskostnaden och värme skola vara så små som möjligt. Kalky- lerar man de två olika väggtyperna med hänsyn härtill, erhålles följande resul- tat: Hol Mo) | SS nn 7) E sö | Ss MS 0 OD | = Slo & Yo) | Sorin > £ So & | Å 8 ög Aus | Väggtyp Sa NET De | =E BG = < Krig << | Hol | Kr/m? | Kr/m? | Kr/m? A'Vanl: plankvaggl . 1.58. Ik 1:60. 3:18 |B Treetexvägg...... 1.64 | 0.98 | 2.62 Det framgår härav att den högisole- rade Treetexväggen drager minsta kost- naden pr år. Plankväggen A är något billigare att bygga än Treetexväggen, men plankväggens värmekostnad är om- kring 63 proc. högre än Treetexväggens. Genom att använda Treetexväggen gör man en besparing av 56 öre pr m? och år. Högporösa och porösa träfiberplattor användas huvudsakligen inom bygg- nadsindustrien för värmeisolering, ljud- dämpning eller dekorativa inredningar. Avsevärda kvantiteter användas emeller- tid även för andra ändamål. Otaliga mängder användas exempelvis som vär- meskyddande underlagsbrickor för te- och kaffekannor eller som värpeisole- rande material i koklådor, bikuPor och (Forts. på sid. 29.) TEKNIK för ALLA 9