VIEN EN NYCKELINDUSTRI ör att en nyckelindustri skall förtjäna den rangplats, som ligger 'i. namnet, måste den vara särskilt betydelsefull för ett lands ekonomiska liv. Med denna definition för ögonen kan man säga sig, att förädlingen av våra skogar måste be- traktas som en typisk nyckelindustri. Detta är givetvis förhållandet, men den elektriska industrien kan på bärande grunder också anses inneha en nyckel- ställning inom det svenska näringslivet. Skälen härför skola i det följande an- föras. Vattenkraften är en av de fundamen- tala. produktionsfaktorerna inom den grupp, som naturtillgångarna represen- tera. Fastän vårt land i förhållande till sitt invånarantal har rikare vattenkraft- resurser än något annat europeiskt land undantagandes Norge, förblev denna kraftkällas betydelse för Sveriges nä- ringsliv under många århundraden gan- ska begränsad. Orsaken därtill var fram- för allt, att vattenkraftens utnyttjande var bundet till platsen för själva fallen. En sådan lokalisering av vattenkraft- drivna industrier var ur andra synpunk- ter olämplig. Samtidigt som vattentur- binerna började ersätta de gamla oekono- miska vattenhjulen i mitten av 1800-talet, grundades exempelvis den vid samma tidpunkt uppblomstrande sågverksindu- strien på ångmaskinen som drivkraft. Detta berodde på att sågverken måste anläggas vid kusten, framför allt i flod- mynningarna, som ur transportsynpunkt erbjödo stora fördelar, men där vatten- kraft i regel ej var tillgänglig. I dessa förhållanden inträdde i början av 1890-talet en genomgripande för- ändring genom då gjorda uppfinningar, som möjliggjorde elektrisk överföring av vattenfallens energi. Under det halva sekel, som sedan dess gått, har som bekant vattenkraftens + tillgodogörande gjort sådana framsteg, att den elektriska energien blivit oumbärlig för Sveriges ekonomiska liv. Några siffror kunna vara ägnade att bestyrka detta. Den totala produktionen av elektrisk kraft torde i år komma att uppgå till omkring 11 milliarder kilowattimmar, varav kanske 5 Z representera ångkraft och. resten vattenkraft. Denna produk- tion utgör ungefär 1/3 av hela vår ut- byggnadsvärda vattenkraft, som beräknats ge ca. 35 milliarder kilowattimmar. Ifråga om energiförbrukning per invånare ligger Sverige bland jordens länder som trea efter Norge och Schweiz. Om man granskar utvecklingen under det senaste kvartseklet, finner man, ati hos oss den elektriska energiproduktionen 3-dubblats, medan tillverkningen av ke- misk pappersmassa 3-dubblats, produk- tionen av stålgöt ökats med 50 Z och befolkningssiffran stigit med 10 I. Den största förbrukaren av elektrisk energi är industrien, som konsumerar omkring 64 7, varav 46 Z för drivkraft m, m. samt 18 Z för elektrokemiska och elektrotermiska ändamål. En andel av 12 TEKNIK för ALLA 18 Z uppvisar även den s. k. borgerliga förbrukningen i hemmen, lantbruket, hantverket o. s. v. medan elektriska järn- vägar konsumera omkring 11 I. tt begrepp om den elektriska driv- ”kraftens betydelse för industrien ger uppgiften, att av alla industriella driv- maskiners sammanlagda effekt ej mindre än 89 Z representeras av elektriska mo- torer. För 25 år sedan låg denna siffra i trakten av 60 Z, vadan sedan dess de elektriska motorernas andel av indu- striens totala drivkraft stigit med ungefär 50 IR. Järnvägarnas elektrifiering har numera kommit så långt, att 90 7, av transpori- arbetet eller mera kommer på elektriskt ” drivna linjer. Vad detta betyder ur bränslebesparingssynpunkt är uppenbart. Det har beräknats, att banelektrifierin- gen, som omfattar drygt hälften av SJ:s linjer, sparar 20 YZ av vårt totala bränsle- behov. Samtliga våra städer ha elektrisk di- stribution ordnad till sina invånares tjänst, och samma är förhållandet i andra tätorter. Den rena landsbygdens elek- trifiering uppvisar emellertid luckor, be- roende på den glesa bebyggelsen i en del trakter, som gör tillförseln av elektrisk energi till ett svårlösligt ekonomiskt problem. Vi ha likväl nu kommit så långt, att omkring 88 Z av landsbygds- befolkningen fått tillgång till elektrisk energi mot 67 Z för fem år sedan. Sverige innehar en rangplats även på det område, som tillgodoses av den tele- tekniska industrien, förr kallad svag- strömsindustri. Med våra drygt 1 miljon telefoner ligga vi nämligen som tvåa i hela värl- den - näst efter USA ifråga om antalet. apparater pr invånare. Här har utveck. lingen gått mycket snabbt; sålunda öka- des antalet telefoner under de sista 12: åren med cirka 22 miljon. Omkring halva antalet apparater betjänas av automa- tiska växelstationer. Ännu fortare har rundradiorörelsen växt sedan sin start 1924. Licensantalet utgjorde - vid sista kvartalsskiftet över 1657 000 och gav Sverige tätplatsen bland Europas länder i förhållande till invå- narantalet. Av denna kortfattade översikt, som är långt ifrån fullständig, framgår den be- tydelsefulla roll, som användningen av elektrisk : energi spelar på olika områden av vårt näringsliv. När man samtidigt konstaterar, att den övervägande delen av härför behövlig materiel tillverkas inom landet, framstår den svenska el- industriens nyckelställning som <:obe- stridlig, Denna position har uppnåtts genom enskilda initiativ och personliga insatser av samma karaktär, som lett till fram- gång för så många andra svenska indu- strigrenar. Begåvade uppfinnare och konstruktörer ha samverkat med fram- synta finansmän och framstående orga- nisatörer, varjämte tillgången på skick- liga arbetare varit en bidragande faktor till den höga kvalitet, som kännetecknar Sveriges elektriska industri. Kvaliteten har banat väg för en icke obetydlig export av hithörande industri- produkter till utländska marknader, vil- ken — om än tillfälligt avbruten genom världskriget — ytterligare understryker elindustriens betydelse för vårt ekonomi- Ö diaueus 6 ESKILSTUNA STÅLPRESSNINGS AB beräknar att uppföra en ny fabriks- byggnad och bygga om den nuvarande. + O& REDERI AB - NORDSTJERNAN har fått tillstånd att söka efter saltfyn- digheter "och borra efter olja och gas inom 1500 har vid Skanör och Falsterbo. Fd € BOLIDENS GRUV AB ÄMNAR bygga ett laboratorium öster om Norr- täljevägen invid Stockholm. Bolagets nu- varande laboratorium, som också ligger i Stockholm, behöver nämligen utökas. ok & RIDDARHYTTANS AB PLANERAR en masugnsanläggning vid Köping och har träffat avtal med Köpings stad om arrende och senare förvärv av 60000 m2 invid djuphamnen. Verket beräknas sys- selsätta 125 man. & FAGERSTA BRUK SKALL UPP- föra en större mekanisk verkstad som skall bli 3 ggr större än den nuvarande. xx 9 FISKEBY FABRIKS AB PLANE- rar anläggandet av en mindre sulfitsprit- fabrik i Skärblacka. | sk e& K MAJ:T- HAR BEVILJAT 10000 kr åt disponent B. Thorbjörnsson för en utredning om försockring av trä och cellulosa. ak 6 ÅR 1942 NYANLADES AV BOLTI- dens gruv AB för 25 milj. kr varav stör- sta delen användes för byggandet av den nya linbanan, som är världens längsta, samt nya smältverk. k ee JÄRNIMPORTEN HAR UNDER mars haft normal omfattning, men för 1:a kvartalet är den c:a 15 Yo mindre än den med utlandet avtalade kvantiteten. Produktionen av järn har hittills kunnat upprätthållas, men det blir allt svårare att tillgodose marknaden. vå & VAPENINDUSTRIER AB BOFORS bruttovinst sjönk föregående år från 31,10 till 25,45 milj. kronor trots ökade leve- ranser.