Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Hur uppkommer rost? - Kryptonfyllda glödlampor - Åhlén & Holms tidkula - Bländningsproblemet angripes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hinnan, så att järnet blir blottat och an-
gripes. av rost, har denna mycket svårt
att sprida sig vidare under fosfatbelägg-
ningen.
Ferrobetmetoden, som numera upp-
märksammats av en del statliga myndig-
heter och provats av enskilda företag,
uppgives ge en yta, som i sig själv mot-
verkar ny rostbildning och ger ett ut-
märkt underlag för målning. Dess stör-
sta fördel jämfört med liknande metoder
(parkerisering och bonderisering) är, att
den lämpar sig även för större järnkon-
struktioner och att lösningsmedlet kan
påföras i kallt tillstånd.
Kryptonfyllda
glödlampor
| DUANE i glödlampor är av avgö-
rande betydelse för lampans använd-
barhet. Krypton får som fyllnadsgas allt
större betydelse dels på grund av sin
tyngd och ringa värmeledningsförmåga,
dels därför att märkliga framsteg gjorts
i framställandet av denna gas. Använ-
dandet av krypton som fyllnadsgas i en
glödlampa betyder för det första, att vol-
framtrådens livslängd ökas, därför att vol-
frams ångbildning i krypton går lång-
sammare. För det andra förtunnas trå-
den mera likformigt, så att överlastning
i en viss punkt av tråden och därav föl-
jande starkare ångbildning i det försva-
gade tvärsnittet inte inträffar så ofta.
Slutligen blir verkningsgraden bättre,
emedan endast ytterst litet värme bortle-
des från tråden.
Genom temperaturhöjning stiger ljus-
effekten i lampan. Temperaturförhöjnin-
gen hos en kryptonlampa på 40 W och
220 V är i jämförelse med samma lampa
med argonfyllning endast omkr. 20?.
Omsättandet av dessa fysikaliska rön i
praktiken, massfabrikationen av krypton-
lampor för 25, 40 och 60 W är endast
beroende på den mängd krypton, som kan
framställas och priset på densamma.
Dessutom kan man genom att höja
fyllningstrycket i lampan uppnå att vol-
frams förgasningshastighet ytterligare
nedbringas och med det kraftiga utfö-
rande av glödlampsfoten som numera är
vanligt, erbjuder det ingen svårighet att
höja trycket till det dubbla. Härigenom
vinnes ytterligare större livslängd hos
"glödlamporna. För att minska kortslut-
ningsrisken har man även uppblandat
fyllnadsgasen med ädelgaser och kväve.
Kvävebehovet ökas något, då krypton an-
vändes som fyllnadsgas, varigenom den
praktiskt uppnåeliga effektvinsten blir
något mindre än den fysikaliskt möjliga.
Åhlén & Holms tidkula
Sycdan detta års början ha de fyra neon-
klockorna på Åhlén & Holms tidkula i
hörnet av Ringvägen och Götgatan i
Stockholm hittills varit i gång. Konstruk-
tionen av uren på denna tidkula är rätt så
märklig, varför en presentation av den-
samma här kan vara på sin plats.
Kulan, som har en diam. av 3,5 m, är
placerad på en 10 m hög mast, med ku-
lans underdel ca 1,5 m över takets nivå.
Åt varje väderstreck lyser en urtavla i
vit neon och tiden kan avläsas på mer än
500 m avstånd i alla fyra gaturiktnin-
garna. Ovanför kulan svävar en rödly-
sande neonring 4,5 m i diameter och i
toppen på masten tjänstgör en dalahäst
som vindflöjel.
Från taket kan man komma in i kulan
genom en lucka i dess underdel. Därinne
är utrymmet så stort, att 2 man med lätt-
het kunna placeras i höjd över varandra.
Kulan är pressad av 5 mm järnplåt och
liknar invändigt närmast ett maskinrum.
Där finnes först och främst 4 st tornur-
verk med var sin motor, 96 st elektroder
för alla 48 timstrecken elektriska säker-
hetsapparater och alla för neonrörens
drift erforderliga transformatorer. Varje
urtavla har som nyss nämnts ett eget ur-
verk med drivmotor, som anslutes direkt
till 220 V växelströmsnät. Motorn styres
över en på urverket anbringad kontakt-
anordning, som erhåller impulser från det
befintliga huvuduret. Dessa impulser
åstadkomma in- och urkoppling av mo-
torn en gång per minut och frånkopplas
automatiskt, då visarna nått sitt riktiga
läge. På grund av momentbrytning und-
vikes upphettning och uppbränning av
kontakterna. Kraftöverföringen från mo-
torn till visarna sker medelst en oljefylld
kuggväxel, försedd med en s. k. malte-
serkorsanordning, som blockerar visarna
efter varje impuls, så att deras läge ej
kan förändras genom yttre belastning, så-
som snö, vindtryck etc. Härigenom erhålles
mjuk start, varvid motorn praktiskt ta-
get är obelastad vid in- och urkoppling.
Strömförbrukningen och kontaktslitnin-
gen blir härigenom mycket ringa. Efter
strömavbrott på starkströmsnätet inställa
sig urets visare automatiskt på rätt tid,
när strömmen <återkommer, detta på
grund av att kontaktanordningen på ur-
verket magasinerar de polväxlande im-
pulserna från huvuduret.
Urverken äro Siemens normala motor-
drivna tornurverk med impulsgivning från
elektriskt huvudur,
som i detta fall
kompletterats för
neonbelysning. Ur-
verkets tim- och
minutvisaraxlar äro
sålunda = försedda
med släpringar,
borstar samt trans-
formatorer för
överföring av spän-
ningen till neon-
rören på visarna.
I urtavlorna och
visare finnes sam-
manlagt 56 neonrör
med en rörlängd
av 36 meter. Till-
sammans med ne-
onringen har an-
läggningen 64 rör-
system med en
sammanlagd =<rör-
längd av 52 meter.
Den upptagna ef-
fekten utgör 1320
watt, vartill kom-
mer de 4 motorer-
na med 75 watt
och «strålkastarna
med 1500 watt.
Bländningsproblemet
angripes
Er ny strålkastarkonstruktion ger en
relativt kraftig belysning av vägba-
nan, utan att kasta några strålar uppåt.
Byggnadsprincipen framgår av skissen:
En glödlampa, vars undre hälft är re-
flektor, placeras i brännpunkten av en
halvellipsoidreflektor som kastar ljuset
mot en sfärisk konkav spegel, vilken re-
flekterar ljusstrålarna innanför ellipso-
idens andra brännpunkt och kastar dem
genom en ställbar prismatisk bländare.
Därigenom att endast reflektorns ena
halva kommer till användning och strå-
larna skarpt begränsas av bländaren,
blir det ljusknippe, som lämnar strål-
kastaren skarpt avgränsat uppåt så att
inga strålar riktas i vertikalled. Då
ljuskonens intensitet kan regleras av
gråa eller blåa glasskivor och då hus-
väggar o. dyl. ej belysas, kan från nå-
gon höjd ingenting märkas. Detta har
fastslagits genom omfattande militära
prov i Schweiz. Strålkastaren ger ett
tillfredsställande ljus 80 m framåt och
möjliggör säker körning med ca 40
km/tim. På bilar monteras strålkas-
tarna endast en meter över marken, var-
för mötande ej bliva bländade.
Man tillverkar även en större modell
av lampan, avsedd för belysning av ar-
betsplatser, järnvägs- och hamnanlägg-
ningar. ;
TEKNIK för ALLA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
