hinnan, så att järnet blir blottat och an- gripes. av rost, har denna mycket svårt att sprida sig vidare under fosfatbelägg- ningen. Ferrobetmetoden, som numera upp- märksammats av en del statliga myndig- heter och provats av enskilda företag, uppgives ge en yta, som i sig själv mot- verkar ny rostbildning och ger ett ut- märkt underlag för målning. Dess stör- sta fördel jämfört med liknande metoder (parkerisering och bonderisering) är, att den lämpar sig även för större järnkon- struktioner och att lösningsmedlet kan påföras i kallt tillstånd. Kryptonfyllda glödlampor | DUANE i glödlampor är av avgö- rande betydelse för lampans använd- barhet. Krypton får som fyllnadsgas allt större betydelse dels på grund av sin tyngd och ringa värmeledningsförmåga, dels därför att märkliga framsteg gjorts i framställandet av denna gas. Använ- dandet av krypton som fyllnadsgas i en glödlampa betyder för det första, att vol- framtrådens livslängd ökas, därför att vol- frams ångbildning i krypton går lång- sammare. För det andra förtunnas trå- den mera likformigt, så att överlastning i en viss punkt av tråden och därav föl- jande starkare ångbildning i det försva- gade tvärsnittet inte inträffar så ofta. Slutligen blir verkningsgraden bättre, emedan endast ytterst litet värme bortle- des från tråden. Genom temperaturhöjning stiger ljus- effekten i lampan. Temperaturförhöjnin- gen hos en kryptonlampa på 40 W och 220 V är i jämförelse med samma lampa med argonfyllning endast omkr. 20?. Omsättandet av dessa fysikaliska rön i praktiken, massfabrikationen av krypton- lampor för 25, 40 och 60 W är endast beroende på den mängd krypton, som kan framställas och priset på densamma. Dessutom kan man genom att höja fyllningstrycket i lampan uppnå att vol- frams förgasningshastighet ytterligare nedbringas och med det kraftiga utfö- rande av glödlampsfoten som numera är vanligt, erbjuder det ingen svårighet att höja trycket till det dubbla. Härigenom vinnes ytterligare större livslängd hos "glödlamporna. För att minska kortslut- ningsrisken har man även uppblandat fyllnadsgasen med ädelgaser och kväve. Kvävebehovet ökas något, då krypton an- vändes som fyllnadsgas, varigenom den praktiskt uppnåeliga effektvinsten blir något mindre än den fysikaliskt möjliga. Åhlén & Holms tidkula Sycdan detta års början ha de fyra neon- klockorna på Åhlén & Holms tidkula i hörnet av Ringvägen och Götgatan i Stockholm hittills varit i gång. Konstruk- tionen av uren på denna tidkula är rätt så märklig, varför en presentation av den- samma här kan vara på sin plats. Kulan, som har en diam. av 3,5 m, är placerad på en 10 m hög mast, med ku- lans underdel ca 1,5 m över takets nivå. Åt varje väderstreck lyser en urtavla i vit neon och tiden kan avläsas på mer än 500 m avstånd i alla fyra gaturiktnin- garna. Ovanför kulan svävar en rödly- sande neonring 4,5 m i diameter och i toppen på masten tjänstgör en dalahäst som vindflöjel. Från taket kan man komma in i kulan genom en lucka i dess underdel. Därinne är utrymmet så stort, att 2 man med lätt- het kunna placeras i höjd över varandra. Kulan är pressad av 5 mm järnplåt och liknar invändigt närmast ett maskinrum. Där finnes först och främst 4 st tornur- verk med var sin motor, 96 st elektroder för alla 48 timstrecken elektriska säker- hetsapparater och alla för neonrörens drift erforderliga transformatorer. Varje urtavla har som nyss nämnts ett eget ur- verk med drivmotor, som anslutes direkt till 220 V växelströmsnät. Motorn styres över en på urverket anbringad kontakt- anordning, som erhåller impulser från det befintliga huvuduret. Dessa impulser åstadkomma in- och urkoppling av mo- torn en gång per minut och frånkopplas automatiskt, då visarna nått sitt riktiga läge. På grund av momentbrytning und- vikes upphettning och uppbränning av kontakterna. Kraftöverföringen från mo- torn till visarna sker medelst en oljefylld kuggväxel, försedd med en s. k. malte- serkorsanordning, som blockerar visarna efter varje impuls, så att deras läge ej kan förändras genom yttre belastning, så- som snö, vindtryck etc. Härigenom erhålles mjuk start, varvid motorn praktiskt ta- get är obelastad vid in- och urkoppling. Strömförbrukningen och kontaktslitnin- gen blir härigenom mycket ringa. Efter strömavbrott på starkströmsnätet inställa sig urets visare automatiskt på rätt tid, när strömmen <återkommer, detta på grund av att kontaktanordningen på ur- verket magasinerar de polväxlande im- pulserna från huvuduret. Urverken äro Siemens normala motor- drivna tornurverk med impulsgivning från elektriskt huvudur, som i detta fall kompletterats för neonbelysning. Ur- verkets tim- och minutvisaraxlar äro sålunda = försedda med släpringar, borstar samt trans- formatorer för överföring av spän- ningen till neon- rören på visarna. I urtavlorna och visare finnes sam- manlagt 56 neonrör med en rörlängd av 36 meter. Till- sammans med ne- onringen har an- läggningen 64 rör- system med en sammanlagd =<rör- längd av 52 meter. Den upptagna ef- fekten utgör 1320 watt, vartill kom- mer de 4 motorer- na med 75 watt och «strålkastarna med 1500 watt. Bländningsproblemet angripes Er ny strålkastarkonstruktion ger en relativt kraftig belysning av vägba- nan, utan att kasta några strålar uppåt. Byggnadsprincipen framgår av skissen: En glödlampa, vars undre hälft är re- flektor, placeras i brännpunkten av en halvellipsoidreflektor som kastar ljuset mot en sfärisk konkav spegel, vilken re- flekterar ljusstrålarna innanför ellipso- idens andra brännpunkt och kastar dem genom en ställbar prismatisk bländare. Därigenom att endast reflektorns ena halva kommer till användning och strå- larna skarpt begränsas av bländaren, blir det ljusknippe, som lämnar strål- kastaren skarpt avgränsat uppåt så att inga strålar riktas i vertikalled. Då ljuskonens intensitet kan regleras av gråa eller blåa glasskivor och då hus- väggar o. dyl. ej belysas, kan från nå- gon höjd ingenting märkas. Detta har fastslagits genom omfattande militära prov i Schweiz. Strålkastaren ger ett tillfredsställande ljus 80 m framåt och möjliggör säker körning med ca 40 km/tim. På bilar monteras strålkas- tarna endast en meter över marken, var- för mötande ej bliva bländade. Man tillverkar även en större modell av lampan, avsedd för belysning av ar- betsplatser, järnvägs- och hamnanlägg- ningar. ; TEKNIK för ALLA 11