TEKNIK för ALLA:s Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: TEKNISKA ORDBOK A = ampere 5 c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter keal = kilokalori 1 = liter m. m. = med mera spec. = speciell(t) at = atmosfär d. o. = detta ord ev. = eventuell hk = hästkraft kem. = kemisk lat. = latin mm = millimeter Sp. Vv. = specifik vikt atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga + ex, = exempel inkl. = inklusive kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt . e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = i stället för konc. = koncentrerad max = maximum s. k. = så kallad V = volt beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft g = gram ifr = jämför kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) RS SN KO VV VS VR AA 1 — EE VREDE EE FR FORE [| Sö > fä a ÅF FRE RE ÄRAN REEF RE RE RE AREA RER ER ASEA EN gängskär svarande gängor i ar- betsstycket. gängechamplun: detsamma som gängmätare (se d. 0.). gängfräs: fräs för skärning av gängor. ; gänghuvud, självöppnande: för gängskärningsmaskiner avsedd gängkloppa, som, då gängan är färdig, öppnar backarna auto- matiskt, så gängverktyget icke behöver gängas av den skurna gängan utan kan dragas av utan att någon rotationsriktning ändras. gängkloppa: handverktyg, i vilket gängbackarna insättas och var- med kringvridningen av dessa åstadkommes. gängmätare: för uppmätning av gängor avsett mätverktyg, of- tast bestående av en samling blad, vardera skuret i kanten ef- ter en viss gängas profil och stigning. gängring: kontrollverktyg för gängade skruvar. Består av en ring med hålet i form av en nog- grant framställd skruvgänga, som utan glappning skall kunna skruvas på den undersökta skruvgängan. gängskiva: för handgängning av små arbetsstycken avsett verk- tyg upptagande ett flertal olika hål utrustade med gängskär. gängsnitt: cirkulär stålskiva med fasta gängbackar. gängstål: efter gängans form fa- sonerat stål, varmed gängor framställas vid svarvning. gängtapp: konisk ståltapp försedd med gängor, avbrutna av flera längs tappen gående spår, vilka bilda skär. Användes vid upp- tagning av gängor i hål, varvid ofta användes tre olika slags gängtappar: för-, mellan- och gradtapp, vilka successivt skära gängan färdig. gängtolk: kontrollverktyg för kontroll av gängor i skruvhål. Består av en noggrant fram- ställd skruv, som utan att glap- pa skall kunna ingängas i det provade skruvhålet. Förses van- ligen även med en cylindrisk, ogängad tapp för kontroll av skruvhålets kärndiameter. gängvinkel: kontrollverktyg för gängstålets (se d. o.) spetsvin- kel. Består vanligen av en plan stållinjal med ena änden formad till en spets med 55” vinkel och den andra med en 60”-kilformig urtagning. göt: block av metall, som i smält tillstånd lämnats att stelna i en : form. Utgöra ämnen för fort- satt bearbetning genom gjut- ning resp. plastisk bearbetning. götjärn: götstål (se d. o.) med sär- skilt låg kolhalt. götstål: smidbart stål, framställt enligt någon av götstålsmeto- derna, vilka innebär att tempe- raturen varit tillräckligt hög för att hålla stålet i flytande form, så att det kunnat gjutas i t. ex. kokill. Kallas även göt- metall. habannrör: typ av magnetronrör (se d. 0.). Haber-Bosch-metoden: metod för framställning av ammoniak di- rekt ur grundämnena kväve och väte. Utföres med katalysato- rer vid tryck av 150—200 at och 600” temp. hafnium: Hf, metalliskt grund- ämne. Atomv. 178,6. Atomnr 72. haklask: hakformig fog mellan timmer med snett avskurna ändar. hakmått: hästskoformigt mätverk- tyg med mätsträckan förlagd mellan ett par i de fria skänkel- ändarna insatta backar, spet- sar e. dyl. H. användes för kon- troll av utvändiga mått, t. ex. diametermått på axlar. hakstål: svarvstål för invändig svarvning med den skärande, oftast bågformade eggen place- rad i änden av en från stålet åt sidan utgående mindre arm (hake). halmcellulosa: av halm genom kokning med alkalier framställd cellulosa. Användes till fram- ställning av papp m. m. halogen: grundämnena fluor, klor, brom och jod. halslager: glidlager för genomgå- ende axel, vars lageryta åstad- kommits genom nedsvarvning i axeln. Kallas ofta även hals- tapp. halstapp: axeltapp (se d. o.), an- bragt ett längre eller kortare stycke från axeländarna. Kallas även halslager. halvvågsantenn: halvautomat: arbetsmaskin, i vil- ken arbetsstycket insättes och uttages för hand, medan arbets- maskinen däremot automatiskt utför alla bearbetningsoperatio- ner. halvfabrikat: industriellt alster, som för att kunna användas för avsett ändamål kräver ytterli- gare förädling. Ex.: plåt, pap- persmassa. halvgaseldning: procedur vid vil- ken bränsle förbrännes på rost med inskränkt lufttillträde, så att brännbara gaser erhållas, vilka sedan jämte ytterligare tillförd luft (sekundärluft) för- brännes i en i omedelbar anslut- ning till förbränningskammaren anordnad ugn. halvledare: beteckning för ämnen, vilkas ledningsförmåga är säm- re än metallernas, men dock bättre än isolatorernas. halvrumdfil: metallfil, vars tvär- sektion har formen av ett cirkel- segment med 90”, 120” eller 180” vinkel. Bildas tvärsektioner av två mot varandra vända seg- ment, kallas filen fågeltunga. halvvattengas: se kraftgas. Jfr även generatorgas. sändarantenn, vars längd är hälften av den våglängd, som är avsedd att sän- das ut från densamma. halvvågslikriktare: likriktare eller likriktarkoppling, som släpper igenom ström i den ena riktnin- 99