Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Min mor Marie Sklodowska Curie, av Eve Curie
- Händigt folk: Arbetsbeskrivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viskande frågor till varandra och sträc-
ker på halsen för att inte gå miste om
Marie Curies entré; Alla de närvarande
enas i samma undran: med vilka ord
skall den nya professorn — den enda
kvinna, som Sorbonnes lärda någonsin
upptagit i sin krets — inleda sin före-
läsning? Skall hon tacka ministern?
Skall hon tacka universitetet? Kommer
hon att tala om Pierre Curie? Natur-
ligtvis! Traditionen kräver, att man hyl-
lar sin föregångare. Men i detta fall är
denne samtidigt en make, en arbetskam-
rat. Spännande i sanning! Ett alldeles
unikt förhållande! En verkligt drama-
tisk situation!
Klockan 1.30 öppnas fonddörren, och
under en storm av applåder skrider Ma-
rie Curie fram mot katedern.
jer lätt på huvudet till en kort hälsning,
och under väntan på att applåderna sko-
la upphöra griper hon tag om kanten på
det långa bordet, som är belastat med
apparater och instrument.
Helt tvärt upphöra ovationerna. Det
är något hos denna späda, bleka kvinna,
vilken synbart anstränger sig att behärs-
ka sina drag, som på ett underligt sätt
griper de närvarande och tvingar till
uppmärksamhet och tystnad dessa ska-
ror, som infunnit sig för att bevittna ett
pikant skådespel.
Marie ser rakt ut framför sig och bör-
jar tala:
”Då man iakttager de framsteg, som
gjorts inom fysikens landamären under
de senaste tio åren, förvånas man över,
hur förändrad vår uppfattning om elek-
tricitet och materia blivit — —”
Marie Curie har upptagit sin makes
undervisning precis vid den punkt, där
han lämnade den. Vad kunna väl dessa
kyligt uttalade ord äga för en oförklar-
lig förmåga att framkalla rörelse? Man
ser ögon fyllas med tårar.
Hon talar om de nya teorierna om
elektricitetetens natur, om atomernas
sönderfall och om de radioaktiva grund-
ämnena. Och när hon utan att svikta
hunnit igenom sin lärda exposé, drar
hon sig lika tyst och snabbt som hon
kommit in, åter tillbaka genom den lilla
dörren.
ENSAM
Vi ha beundrat Marie, då hon, stödd
av en snillrik make, lyckades såväl sköta
sitt hem som utföra sin andel i ett stort
vetenskapligt livsverk. Vi ha svårt att
tänka oss, att hon skulle kunna föra en
ändå mera arbetsfylld tillvaro eller äga
kraft till ändå större ansträngningar.
Och ändå är det ett faktum, att hen-
nes tillvaro hittills varit lätt och lycklig i
jämförelse med den, som nu väntar hen-
ne. Inför det ansvar, som ”madame
veuve Curie” får ikläda sig, skulle en
modig, lycklig och livsduglig man rygga
tillbaka.
Hennes livsuppgift består nu i att upp-
fostra två barn i uppväxtåldern, att för-
tjäna deras och sitt eget uppehälle och
att på ett glansfullt sätt uppehålla en
professur. Hon har att utan Pierre Cu-
ries värdefulla hjälp fortsätta de forsk-
ningar hon inlett tillsammans med ho-
nom. Hon har att ge order och råd
till assistenter och elever. Och sist,
men inte minst bör hon sträva att upp-
24 TEKNIK för ALLA
Hon bö-.
rätta ett laboratorium, värdigt de för-
hoppningar, som Pierre aldrig fick se
uppfyllda, och varest unga forskare sko-
la kunna fullfölja och utveckla Radioak-
tivitetens nya vetenskap.
xx
Det första av dessa många mål, åt
vilket Marie ägnar sin omtanke, är att
bereda sina döttrar och sin svärfar en
sund och behaglig tillvaro. I numro
6 vid Rue du Chemin de fer i Sceaux
hyr hon ett anspråkslöst hus med en
vacker trädgård. I en oavhängig fly-
gel, slår doktor Curie sig ned, och Iråne
blir den förtjusta ägaren till en jord-
lapp, som hon fåt odla efter eget be-
hag. Övervakad av en sköterska tultar
Eva omkring på gräsplanen, sökande
efter sin älskling, en sköldpadda, eller
jagande efter den svarta eller den
spräckliga katten.
Det nya hemmets läge vållar Marie yt-
terligare en ansträngning. Hon får var-
je dag taga tåget in till laboratoriet,
och resan tar en halvtimme. Varje mor-
gon ses hon med raska steg vandra ner
till stationen. Hennes brådska skvall-
rar om en nervös känsla att ständigt
ha ett väntande mål och om en ängslan
att försumma något. För alla resande
på denna förstadslinje blir snart den
djupt sorgklädda kvinnan, som ständigt
intar samma plats i en och samma 2:dra-
klasskupé på det kvalmiga tåget, en väl-
känd företeelse.
Hon har sällan tid att intaga sin
lunch ute i Sceaux. Hon återknyter där-
för bekantskapen med Quartier Latins
små ”Crémerier”, vilka hon fordom be-
sökte, ensam liksom nu, men ung och
fylld av omedvetna förhoppningar. Eller
också nöjer hon sig med att inne på
sitt trånga laboratorium, gående av och
an, äta ett litet bröd eller en frukt.
Om aftonen, ofta mycket sent, tar hon
tåget ut till Sceaux och anländer till
sin upplysta bostad. Om vintern är hen-
nes första omsorg, då hon träder in i
hemmets vestibul, att inspektera den sto-
ra kaminen, att mata den med kol och
reglera dess spjäll. Det har blivit en
fix idé hos Marie, att ingen annan än
hon själv är i stånd att sköta en kamin.
Det är ju verkligen också ett faktum,
att hon är mästare i konsten att med
en kemists skicklighet och precision
stapla upp papper och stickor under ko-
len och vedträna. Då kaminen äntligen
genom sitt jämna spinnande tillkänna-
ger, att elden tagit sig, sträcker Marie
ut sig på soffan och hämtar sig efter
sin ansträngande arbetsdag.
Alltför förtegen och skygg för att nå-
gonsin visa sin sorg, gråter Marie ald-
rig i andras närvaro. Hon vill varken
väcka medlidande eller bli tröstad. Hon
anförtror ingen sina anfall av förtvivlan
och de fasansfulla mardrömmar, som
hemsöka henne om natten. Men hennes
närmaste iakttaga med oro, hur matta
hennes ögon blivit, hur de ständigt stirra
frånvarande rakt ut i rymden och hur
hon i ett nervöst ”tic” oupphörligt stry-
ker sina av radiumstrålar brända finger-
toppar mot varandra.
(Forts. i nästa nr.)
HÄNDIGT FOLK
Arbetsbeskrivningar
SS nn
Förteckning över: ritningar och arbetsbeskriv-
ningar, som hittills varit införda i TfA. Ön-
skade nummer expedieras mot insändande av
35 öre per ex, i frimärken eller per postgiro
157992. Även mot postförskott varvid dock
porto tillkommer. Förteckningen började in-
föras i nr 10, 1943.
TfA nr 22 — 1942:
”Det osynliga bordet”. Ett uppfällbart
bord med bänkar för köket eller matvrån. Be-
skrivning med ritningar.
”Ljudisolering av hemmaverkstaden”. Råd
och anvisningar.
”Hur man ändrar om en liten svarv till en
revolversvarv”. Beskrivning med skisser.
”Omlindning och beräkning ay småmoto--
rer”. Forts.
”Mustang”. Ritning och beskrivning på ett
modellflygplan.
TfA nr 23 — 1942:
”Fem fina cykelbilar”. Allmän beskrivning
meå många goda råd och illustrationer.
”Hur man bygger ett elektriskt modell-lok”.
3:e artikeln, behandlande vagnskorg, ström-
avtagare och detaljmontering.
”Ett ritbord, som ni kan göra själv”. Ar-
betsbeskrivning med ritningar.
”Sländan — TfA:s folkbåt”. Del 10.
TfA nr 24 — 1942:
”1800-talsdiligens som modell”. En intres-
sant uppgift för modellbyggare. Detaljerad
beskrivning med ritningar.
”En leksaks-u-båt som kan dyka”. Arbets-
beskrivning med bilder.
”Den unge kemisten”. 1:a artikeln i serien.
”Omlindning och beräkning av småmoto-
rer”. Forts.
TfA nr 25 — 1942: 5
”Frisk luft i mörkrummet”. Hur man gör
en effektiv ventilator för mörkrummet. AÅr-
betsbeskrivning med bilder.
”Sländan — TfA:s folkbåt. Del 11.
”Den unge kemisten”. 2:a artikeln i serien.
”En enkel hydraulisk press”. Kortare be-
skrivning.
”Vackra möbler till sportstugan”. Hur man
gör en stol i dalastil. Beskrivning med skis-
ser.
”Sportstugedetaljen”. Tävlingen avgjord,
och pristagarnas förslag presenteras: ”Tips
för hängmatteliggare”. ”Bra drag — en ven-
tilations- och skorstensanordning för sport-
stugan”. ”Bra sätt att förtöja en båt” samt
”Källare med hiss”.
Till Teknik för Alla, Exp., Box 8137, Sthlm 8.
Sänd mig följande nr av TfA.
FN ij te RER RA Ne
Avgiften 35 öre per exemplar bifogas 1 fri-
märken /. uttages genom postförskott.
(Stryk det ej önskade.) é
NAN 37000 e vie 05 sta des Sd FOOTER
Bostads: oms css OCIEOOL ROOT OONGA ENDL
Postadress: ......... sek sla öfölölare 6.8 due eder
Skriv tydligt!
(OBSERVERA! =
Följande nr av årg. 1940—41, upp-
tagna i förteckningen i tidigare nr,
äro nu SLUTSÅLDA och kunna icke
expedieras.
Nr 19, 20, 22, 24, 25,.27, 28, 31, 33,
35, 42, 1940, 1, 7, 22, 27, 1941.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:01:53 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-21/0024.html