Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min mor Marie Sklodowska Curie, av Eve Curie - Händigt folk: Arbetsbeskrivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan hon avsiktligt vande oss -av
med att visa våra känslor, trånade hon
antagligen, utan att erkänna det för
sig själv, efter ömhetsbetygelser och
smeksamma ord. Samtidigt med att hon
gladde sig åt vår okänslighet, samman-
snördes hennes hjärta av lidande inför
varje tecken på likgiltighet från vår si-
da. För övrigt satte hon oss aldrig på
prov för att utröna, hur känsliga eller
okänsliga vi innerst inne voro. Hon
straffade oss aldrig för våra felsteg. I
vårt hem förekom aldrig några av de
traditionella bestraffningarna. Aldrig
vankades det ”smäll”. Aldrig blevo vi
satta i skamvrån, aldrig förvägrades oss
vår efterrätt. Inte förekom det heller
någonsin några scener, några skrik eller
någon högljudd gråt. Vår mor tillät ald-
rig, att vi höjde rösten, vare sig av
vrede eller glädje.
En dag, då Iréne visat näsvishet, ville
Marie statuera ett exempel och beslöt
att inte tilltala henne på två dagar. Des-
sa dagar blevo en svår prövning för
Iréne, men den som led mest av straf-
fet, var likväl säkert Marie. Dyster och
uppskakad vandrade hon genom det
tysta hemmet.
Liksom de flesta barn voro vi antag-
ligen egoister och föga vakna för en
känslornas finare nyansering. Men vi
voro inte blinda för charmen, för den
behärskade ömheten, det skygga beha-
get hos henne, som vi i våra brev: bru-
kade kalla ”Mé chérie”, ”Ma douce ché-
rie”, ”Ma douce”, eller kanske oftast:
”Douce Mé”.
Dessa små dumma och barnsliga brev,
fulla av bläckplumpar, bevarade Marie,
omknutna med kulörta sidenband, ända
till sin död. — —
”Douce Mé” — blott alltför ”douce” —
som så litet framhöll dig själv, som ta-
lade nästan blygt till oss, som varken
eftertraktade att inge fruktan, eller re-
spekt, eller beundran! ”Douce Mé”, hur
fullständigt försummade du inte, under
årens lopp, att upplysa oss om, att du
inte var en mor som alla andra, inte
heller endast en lärd professor, . som
nästan dignade under sin dagliga arbets-
börda, utan en snillrik — en ovanlig
kvinna!
PRÖVNINGAR OCH FRAMGÅNGAR
Det är en mycket blek och mager for-
skare, vars blonda hår plötsligt börjar
gråna, som om morgnarna stiger in i
det trånga laboratoriet vid Rue Cuvier,
lyfter ner sin grova linnerock från en
krok, träder den utanpå sin svarta Sorg-
klänning och fördjupar sig i sitt arbete.
Utan att Marie anar det, är det vid
denna tidpunkt av hennes liv, som hen-
nes yttre vunnit sin fulländning. Man
brukar ju säga, att var människa på ål-
derdomen får det ansikte hon är värd.
Vad min mor angår blev detta ordstäv
till en slående sanning.
Om lilla Mania Sklodowska var in-
tagande, om studentskan och den lyck-
liga unga makan ägde behag, så ut-
vecklades hos den mogna, av ödet slag-
na vetenskapskvinnan en frappant skön-
het. Hennes slaviska ansiktsdrag, strå-
lande av andligt liv ägde den charm, som
är oberoende av både ungdom och gläd-
je.
I fyrtioårsåldern präglas Marie av ett
behärskat mod och av en alltmera till-
24 TEKNIK för ALLA
tagande kroppslig sprödhet, och det är
alla dessa drag i förening som under
många år gjorde hennes bild oändligt
tilldragande och oförgätlig för oss, hen-
nes barn, till dess vi en dag till vår
ångest fingo klart för oss att hon, utan
att vi givit akt därpå, blivit en mycket
gammal kvinna.
Såväl i sin egenskap av lärare och fors-
kare som av laboratoriechef arbetar
Marie Curie med en otrolig intensitet.
Hon fortsätter undervisningen vid S&v-
res-seminariet. Vid Sorbonne, där hon
utnämnts till titulärprofessor år 1908,
håller hon sin första föreläsningskurs
över radioaktiviteten, och den är vid
denna tidpunkt den enda i världen, som
hålles över detta ämne.
Allt detta kräver stora ansträngnin-
gar. Samtidigt med att Marie anser den
lägre undervisningen i Frankrike brist-
fällig, hyser hon en mycket stor beund-
ran för den högre undervisningen. Hen-
nes ärelystnad är nu att kunna mäta sig
med de lärare, vilka vid hennes inträde
som ung polsk studentska -vid universi-
tet i Paris väckte hennes hänförelse.
Då hon två år å rad hållit sina kur-
ser, företar hon sig att omarbeta dem.
År 1910 ger hon ut en mästerlig ”Traité
de radioactivité”. Nio hundra sjuttien
sidor text räcka knappt till för att sam-
manfatta de kunskaper inom detta ve-
tenskapliga område, som förvärvats se-
dan den icke alls avlägsna dag, då ma-
karna Curie offentliggjorde upptäckten
av radium.
Författarinnans porträtt figurerar in-
te i början av boken, men väl hennes
makes. Två år tidigare, år 1908, pryd-
de samma fotografi ett annat verk på
sexhundra sidor: ”Les Oeuvres de Pierre
Curie”, samlade, ordnade och översedda
av Marie.
För den sista boken har hon författat
ett företal, i vilket Pierres bana som
vetenskapsman skildras. I detta företal
ger hon i förtäckta ordalag uttryck åt
den sorg hans förtidiga död vållat henne.
”Pierre Curies sista år voro rika och
fruktbärande. Hans andliga och intel-
tuella förmögenheter voro i full utveck-
ling liksom hans experimentella skick-
lighet.
En ny period av hans liv höll just
på att bryta in. Rik på än mer full-
ändade uttrycksmöjligheter, borde den
ha blivit den naturliga fortsättningen på
en redan nu beundransvärd bana. Ödet
hade bestämt annorlunda och för oss
återstår blott att böja oss för dess out-
rannsakliga domslut.”
pc
Antalet av madame Curies elever är
i ständig tillväxt. Den amerikanske fi-
lantropen Andrew Carnegie har år 1907
tillförsäkrat henne en serie årliga sti-
pendier, vilka göra det möjligt för henne
att mottaga elever vid Rue Cuvier. Des-
sa utöka antalet av de av universitetet
avlönade assistenterna och några frivil-
liga arbetskrafter. En ung, synnerligen
begåvad man, Maurice Curie, en son till
Jacques, är bland de senare. Han bör-
jar sin vetenskapliga bana på laborato-
riet, och Marie är stolt över hans fram-
gångar. Hon har för all framtid ägnat
denne sin makes brorson en moderlig
ömhet.
(Forts. i nästa nr.)
HÄNDIGT FOLK |
Arbetsbeskrivningar
Förteckning över ritningar och arbetsbeskriv-
ningar, som hittills varit införda i TfA. Ön-
skade nummer expedieras mot insändande av
35 öre per ex, i frimärken eller Per postgiro
157992. Även mot postförskott varvid dock
porto tillkommer. Förteckningen började in-
föras i nr 10, 1943.
TfA nr 30 — 1942:
”Skärmaskin för fotokopior”. Arbetsbe-
skrivning med skisser. ;
”Den unge kemisten”. 7:e artikeln i serien.
”Bygg en seglande modellbåt”. Forts. 20
föreg. nr.
TfÉA nr 31 — 1942:
”Svenska Aeroplanbolagets störtbombplan
B-17 i skala 1:40”, Arbetsritning med be-
skrivning. 5
- ”En liten kupolugn för hobbyistens egen
verkstad”. Arbetsbeskrivning med bilder.
”Handpress för linoleumtryck”. Arbetsbe-
skrivning med skisser.
”Den unge kemisten”. 8:e artikeln i serien.
”Vackra möbler till sportstugam”. Hur man
gör en över- och undersäng med bänk på
framsidan.
TfA nr 32 — 1942:
”Modell-järnvägar”. En kort vägledning
vid byggandet av broar och viadukter.
”En hemgjord fräsmaskin”. Arbetsbeskriv-
ning med bilder.
”Den unge kemisten”. 9:e artikeln i serien.
”Vackra möbler till sportstugan”. Hur man
gör ett hörnskåp.
”Leksakskulsprutan”.
skisser.
TfA nr 33 — 1942:
”Vackra möbler till sportstugan”. Hur man
gör två trevliga stolar.
”Hur man gör en dubbelverkande Juftkom-
pressor”. Arbetsbeskrivning med ritningar.
TfA nr 34 — 1942:
”TfA:s .S-etta”. En segelmodell. Beskriv-
ning med ritningar.
”En bra kopieringsmask”. Arbetsbeskriv-
ning med skisser.
”Den unge kemisten”. 10:e artikeln i serien.
”Vackra möbler till sportstugam”. Hur man
gör en vägghylla.
TfA nr 35 — 1942:
”Sanningsdetektorn”. Ett roligt experiment.
Beskrivning över apparatens byggande med
skisser.
”TfA:s S-etta”. Forts. på beskrivningen
från föreg. nummer.
”Ställbar hålborr för plåt”. Beskrivning
med skiss.
”Vackra möbler till sportstuganm”. Hur man
gör ett högsäte (Dalsland).
Till Teknik för Alla, Exp., Box 3137, Sthlm 3.
Sänd mig följande nr. av TfA.
Beskrivning med
VÄTE I, LOTT, CRS OSA AT LOOK 200 Sera se
Årg. TAIK ölng
Avgiften 35 öre per exemplar bifogas i fri-
märken / uttages genom postförskott.
(Stryk det ej önskade.)
Namn:
Bostad:
280 06000 Re Teve VCARD eV RR dd or ERE S SE NAD Rs KR
FO SCA ATC SSANG r0 oe SRlg Esko fbe elr d ssk RUSTAS RS SLS AP
Skriv tydligt!
/( OBSERVERA! ON
Följande nr av årg. 1940—41, upp-
tagna i förteckningen i tidigare nr,
äro nu SLUTSÅLDA och kunna icke
expedieras.
Nr 19, 20, 22, 24, 25, 27, 28, 31, 33,
35, 42, 1940, 1, 7, 22, 27, 1941.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
