- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 23. 4 juni 1943 /
24

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min mor Marie Sklodowska Curie, av Eve Curie - Händigt folk: Arbetsbeskrivningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Medan hon avsiktligt vande oss -av med att visa våra känslor, trånade hon antagligen, utan att erkänna det för sig själv, efter ömhetsbetygelser och smeksamma ord. Samtidigt med att hon gladde sig åt vår okänslighet, samman- snördes hennes hjärta av lidande inför varje tecken på likgiltighet från vår si- da. För övrigt satte hon oss aldrig på prov för att utröna, hur känsliga eller okänsliga vi innerst inne voro. Hon straffade oss aldrig för våra felsteg. I vårt hem förekom aldrig några av de traditionella bestraffningarna. Aldrig vankades det ”smäll”. Aldrig blevo vi satta i skamvrån, aldrig förvägrades oss vår efterrätt. Inte förekom det heller någonsin några scener, några skrik eller någon högljudd gråt. Vår mor tillät ald- rig, att vi höjde rösten, vare sig av vrede eller glädje. En dag, då Iréne visat näsvishet, ville Marie statuera ett exempel och beslöt att inte tilltala henne på två dagar. Des- sa dagar blevo en svår prövning för Iréne, men den som led mest av straf- fet, var likväl säkert Marie. Dyster och uppskakad vandrade hon genom det tysta hemmet. Liksom de flesta barn voro vi antag- ligen egoister och föga vakna för en känslornas finare nyansering. Men vi voro inte blinda för charmen, för den behärskade ömheten, det skygga beha- get hos henne, som vi i våra brev: bru- kade kalla ”Mé chérie”, ”Ma douce ché- rie”, ”Ma douce”, eller kanske oftast: ”Douce Mé”. Dessa små dumma och barnsliga brev, fulla av bläckplumpar, bevarade Marie, omknutna med kulörta sidenband, ända till sin död. — — ”Douce Mé” — blott alltför ”douce” — som så litet framhöll dig själv, som ta- lade nästan blygt till oss, som varken eftertraktade att inge fruktan, eller re- spekt, eller beundran! ”Douce Mé”, hur fullständigt försummade du inte, under årens lopp, att upplysa oss om, att du inte var en mor som alla andra, inte heller endast en lärd professor, . som nästan dignade under sin dagliga arbets- börda, utan en snillrik — en ovanlig kvinna! PRÖVNINGAR OCH FRAMGÅNGAR Det är en mycket blek och mager for- skare, vars blonda hår plötsligt börjar gråna, som om morgnarna stiger in i det trånga laboratoriet vid Rue Cuvier, lyfter ner sin grova linnerock från en krok, träder den utanpå sin svarta Sorg- klänning och fördjupar sig i sitt arbete. Utan att Marie anar det, är det vid denna tidpunkt av hennes liv, som hen- nes yttre vunnit sin fulländning. Man brukar ju säga, att var människa på ål- derdomen får det ansikte hon är värd. Vad min mor angår blev detta ordstäv till en slående sanning. Om lilla Mania Sklodowska var in- tagande, om studentskan och den lyck- liga unga makan ägde behag, så ut- vecklades hos den mogna, av ödet slag- na vetenskapskvinnan en frappant skön- het. Hennes slaviska ansiktsdrag, strå- lande av andligt liv ägde den charm, som är oberoende av både ungdom och gläd- je. I fyrtioårsåldern präglas Marie av ett behärskat mod och av en alltmera till- 24 TEKNIK för ALLA tagande kroppslig sprödhet, och det är alla dessa drag i förening som under många år gjorde hennes bild oändligt tilldragande och oförgätlig för oss, hen- nes barn, till dess vi en dag till vår ångest fingo klart för oss att hon, utan att vi givit akt därpå, blivit en mycket gammal kvinna. Såväl i sin egenskap av lärare och fors- kare som av laboratoriechef arbetar Marie Curie med en otrolig intensitet. Hon fortsätter undervisningen vid S&v- res-seminariet. Vid Sorbonne, där hon utnämnts till titulärprofessor år 1908, håller hon sin första föreläsningskurs över radioaktiviteten, och den är vid denna tidpunkt den enda i världen, som hålles över detta ämne. Allt detta kräver stora ansträngnin- gar. Samtidigt med att Marie anser den lägre undervisningen i Frankrike brist- fällig, hyser hon en mycket stor beund- ran för den högre undervisningen. Hen- nes ärelystnad är nu att kunna mäta sig med de lärare, vilka vid hennes inträde som ung polsk studentska -vid universi- tet i Paris väckte hennes hänförelse. Då hon två år å rad hållit sina kur- ser, företar hon sig att omarbeta dem. År 1910 ger hon ut en mästerlig ”Traité de radioactivité”. Nio hundra sjuttien sidor text räcka knappt till för att sam- manfatta de kunskaper inom detta ve- tenskapliga område, som förvärvats se- dan den icke alls avlägsna dag, då ma- karna Curie offentliggjorde upptäckten av radium. Författarinnans porträtt figurerar in- te i början av boken, men väl hennes makes. Två år tidigare, år 1908, pryd- de samma fotografi ett annat verk på sexhundra sidor: ”Les Oeuvres de Pierre Curie”, samlade, ordnade och översedda av Marie. För den sista boken har hon författat ett företal, i vilket Pierres bana som vetenskapsman skildras. I detta företal ger hon i förtäckta ordalag uttryck åt den sorg hans förtidiga död vållat henne. ”Pierre Curies sista år voro rika och fruktbärande. Hans andliga och intel- tuella förmögenheter voro i full utveck- ling liksom hans experimentella skick- lighet. En ny period av hans liv höll just på att bryta in. Rik på än mer full- ändade uttrycksmöjligheter, borde den ha blivit den naturliga fortsättningen på en redan nu beundransvärd bana. Ödet hade bestämt annorlunda och för oss återstår blott att böja oss för dess out- rannsakliga domslut.” pc Antalet av madame Curies elever är i ständig tillväxt. Den amerikanske fi- lantropen Andrew Carnegie har år 1907 tillförsäkrat henne en serie årliga sti- pendier, vilka göra det möjligt för henne att mottaga elever vid Rue Cuvier. Des- sa utöka antalet av de av universitetet avlönade assistenterna och några frivil- liga arbetskrafter. En ung, synnerligen begåvad man, Maurice Curie, en son till Jacques, är bland de senare. Han bör- jar sin vetenskapliga bana på laborato- riet, och Marie är stolt över hans fram- gångar. Hon har för all framtid ägnat denne sin makes brorson en moderlig ömhet. (Forts. i nästa nr.) HÄNDIGT FOLK | Arbetsbeskrivningar Förteckning över ritningar och arbetsbeskriv- ningar, som hittills varit införda i TfA. Ön- skade nummer expedieras mot insändande av 35 öre per ex, i frimärken eller Per postgiro 157992. Även mot postförskott varvid dock porto tillkommer. Förteckningen började in- föras i nr 10, 1943. TfA nr 30 — 1942: ”Skärmaskin för fotokopior”. Arbetsbe- skrivning med skisser. ; ”Den unge kemisten”. 7:e artikeln i serien. ”Bygg en seglande modellbåt”. Forts. 20 föreg. nr. TfÉA nr 31 — 1942: ”Svenska Aeroplanbolagets störtbombplan B-17 i skala 1:40”, Arbetsritning med be- skrivning. 5 - ”En liten kupolugn för hobbyistens egen verkstad”. Arbetsbeskrivning med bilder. ”Handpress för linoleumtryck”. Arbetsbe- skrivning med skisser. ”Den unge kemisten”. 8:e artikeln i serien. ”Vackra möbler till sportstugam”. Hur man gör en över- och undersäng med bänk på framsidan. TfA nr 32 — 1942: ”Modell-järnvägar”. En kort vägledning vid byggandet av broar och viadukter. ”En hemgjord fräsmaskin”. Arbetsbeskriv- ning med bilder. ”Den unge kemisten”. 9:e artikeln i serien. ”Vackra möbler till sportstugan”. Hur man gör ett hörnskåp. ”Leksakskulsprutan”. skisser. TfA nr 33 — 1942: ”Vackra möbler till sportstugan”. Hur man gör två trevliga stolar. ”Hur man gör en dubbelverkande Juftkom- pressor”. Arbetsbeskrivning med ritningar. TfA nr 34 — 1942: ”TfA:s .S-etta”. En segelmodell. Beskriv- ning med ritningar. ”En bra kopieringsmask”. Arbetsbeskriv- ning med skisser. ”Den unge kemisten”. 10:e artikeln i serien. ”Vackra möbler till sportstugam”. Hur man gör en vägghylla. TfA nr 35 — 1942: ”Sanningsdetektorn”. Ett roligt experiment. Beskrivning över apparatens byggande med skisser. ”TfA:s S-etta”. Forts. på beskrivningen från föreg. nummer. ”Ställbar hålborr för plåt”. Beskrivning med skiss. ”Vackra möbler till sportstuganm”. Hur man gör ett högsäte (Dalsland). Till Teknik för Alla, Exp., Box 3137, Sthlm 3. Sänd mig följande nr. av TfA. Beskrivning med VÄTE I, LOTT, CRS OSA AT LOOK 200 Sera se Årg. TAIK ölng Avgiften 35 öre per exemplar bifogas i fri- märken / uttages genom postförskott. (Stryk det ej önskade.) Namn: Bostad: 280 06000 Re Teve VCARD eV RR dd or ERE S SE NAD Rs KR FO SCA ATC SSANG r0 oe SRlg Esko fbe elr d ssk RUSTAS RS SLS AP Skriv tydligt! /( OBSERVERA! ON Följande nr av årg. 1940—41, upp- tagna i förteckningen i tidigare nr, äro nu SLUTSÅLDA och kunna icke expedieras. Nr 19, 20, 22, 24, 25, 27, 28, 31, 33, 35, 42, 1940, 1, 7, 22, 27, 1941.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:02:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-23/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free