TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = ampere c:a = cirka at = atmosfär : d. atomv. = atomvikt beteckn. = beteckning bl. a. = bland annat hög smältpunkt och vanligen bestående av koppar, zink och silver i varierande proportioner. hårdlödning : metod att löda sam- man metaller medelst hårdlod. H. användes i stället för s. k. snällödning (se d. o.), då större hållfasthet hos fogen erfordras; benämnes även slaglödning. hårdsvets: svets huvudsakligen avsedd att giva en hård yta. hårhygrometer: apparat för be- stämning av relativ luftfuktig- het, vid vilken själva känselor- ganet utgöres av ett med vikt spänt hårstrå, vars längdvaria- tioner angivas av en av hår- strået påverkad visare. hårkors: av två varandra korsan- de trådar av spindelvävs- eller kokongtråd bildat kors, anbragt i ett okulars bildplan vid kikare, mikroskop ete; på sådant sätt, att trådarnas skärningspunkt ligger på kikarens optiska axel. H. användes för mätningsända- o mål. hårt rör: högevakuerat elektron- rör. hårt vatten: vatten, innehållande kaleium- och magnesiumsalter. Förorsakar <pannstensbildning, är otjänligt till tvättvatten m. m. Genom avhårdning med kem. medel kan vatten göras mjukt. Ex: källvatten. häftsvets: bruten svets, endast av- sedd som förberedelse före slut- lig hopfogning. Kallas även hjälpsvets. hämatit: blodstensmalm; värde- full — järnmalm = innehållande järnoxid med 70 9 järnhalt. 110 o. = detta ord atomnr = atomnummer dys. = det -vill säga ex, = e. dyl. = eller dylikt emk = elektromotorisk kraft fys. eng. = engelsk (t) ÅS åtar 2 / po)” Ce”, te (EO so | WW sr etc. = etcetera hl = hektoliter kem, = kemisk lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t) ev. = eventuell hk = hästkraft kg = kilogram m = meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel fryspkt = fryspunkt i st. f. = i stället för kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera s. k. = så kallad V = vol = fysisk jfr = jämför 1 = liter m, m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt g = gram keal = kilokalori SER IR TAR TRE NT Ir NASA Ua fer Aer sä Er bd. sa (fre Å sr a bl FA An a är Re a VE dan hastigt, vanligen genom nedsänkning i en vätska, härd- ningsvätska. härdbad: smältbad av bly, salt el- ler annat ämne, för härdgodsets upphettning vid härdning (se även härdugn). ' härddjup: härdskiktets tjocklek vid härdade föremål. H. bestäm- mes av avkylningshastigheten: ju större denna är, ju större blir h. 7; härdfält: det temperaturintervall, inom vilket upphettningen vid härdning bör hållas för att lämplig finkornighet i materia- lets yta skall erhållas. härdgjutning: att gjuta föremål i öppen form, som framställts ge- nom att modellen nedtryckts i den på ett plant underlag ut- bredda formsanden. H. kan an- hämoglobin:- blodfärgämne. Utgö- res av äggviteämnen och ett rött " färgämne, hämokromogen. hämsko : vid rangertjänst ofta an- vänd bromsanordning för järn- vägsvagnar, vilken placeras framför vagnshjulet och av det- samma föres framåt på rälsen, varvid bromsning sker genom friktion mot både hjul och räls. hängbana: järnväg, vid vilken vagnarna framföras hängande under på särskilda konstruktio- ner över markens nivå upplag- da skenor. hängbock: oftast gjuten ram, av- sedd att fästas t. ex. i tak samt tjäna till att uppbära ett glid- eller kullagerhus för axelled- ningens (se d. o.) lagring. hängbro: bro med av kablar, kät- tingar eller liknande uppburen « brobana. vändas för föremål, som hava hängisolator: isolator (kedja av ena begränsningsytan plan, så- isolatorelement), i vilken hög- som fönstergaller e. dyl. spänningsledningar upphängas. H. användas endast för mycket höga spänningar (40 000 volt och högre). hänglager: med lager försedd, från tak. e. dyl. nedhängande ställning (s. k. hängbock, lager- bock). härd: den del av en metallurgisk ugn, där arbetsmaterialet upp- värmes och smältes. härda: att genom värmebehand- ling höja ett materials hårdhet samtidigt med en allmän för- ändring av dess övriga håll- fasthetsegenskaper. Vid härd- ningen upphettas materialet till en för detsamma bestämd hög temperatur, den s. k. härdnings- temperaturen, och avkyles se- härdning : 1) av oljor: se fetthärd- ning, 2) av stål: värmebehand- ling i avsikt att bibringa stålet vissa önskade egenskaper. Ut- föres som seghärdning, sätt- härdning, nitrerhärdning. härdningstemperatur: den tempe- ratur, till vilken härdgodset upphettas före avkylningen (se även härda). härdningsvätska : kylningsmedel för härdgodsets snabba avkyl- ning. H. utgöres vanligen av olja eller vatten, allteftersom långsammare eller snabbare av- kylning önskas. härdsalt: benämning på det salt, som "användes för stålets upp- hettning i saltbadsugn vid härd- ning. Saltbadet utgöres härvid av smält natrium-, barium- eller kalciumsalt eller liknande. härdsmide: smidbart järn med mycket låg kolhalt, vilket erhål- les vid färskning av tackjärn genom smältning med träkol i sluten härd. härdspricka: i härdgods uppkom- mande spricka, som förorsakas av spänningar, vilka uppstå till följd av olikformig volymför- ändring i olika skikt av godset vid den hastiga avkylningen i samband med härdningen. härdugn: vid härdning använd ugn för härdgodsets upphett- ning, vilken ofta sker genom materialets neddoppning i smält saltbad, saltbadsugn. härledd enhet: ur grundenheter (se d. 0.) med stöd av de fys. relationerna (lagarna) mellan olika storheter härledda enheter. härskning: sönderdelningsprocess hos fett, vanligen förorsakad av enzymer. Fettet spjälkas i gly- cerin och fria fettsyror och får obehaglig lukt och smak. härva: lindningsgrupp (spole) i ankar- eller arbetslindningen på en elektrisk maskin. En h. består av flera seriekopplade lindnings- varv och har två ändar (härv- ändar), som vid kommutator- maskiner (se d. 0.) kopplas till var sin lamell. Härav följer även, att en h. är den del av ankarlindningen, som man ge- nomgår, då man utgår från en lamell och följer lindningen till nästa lamell. härvlindning: lindning för elek- triska maskiner, vilken är sam- 111