JE UNpHorisoNl ra P jam u |» ww a da SVENSKT ”SULSURR” Sedan skoransoneringen nu är ett fak- tum, kan betonas att Industrikommis- sionen arbetade på ersättningsfrågan, redan då läderförsörjningen tedde sig mycket gynnsam. Utländska konstläder studerades och den svenska industrien inkopplades på uppgifterna att av läder- avfallet vid skofabrikerna framställa en produkt, som i första hand skulle vara användbar som bottenläder. I dag synes detta problem raskt när- ma sig sin lösning, tack vare det sam- arbete som skett mellan Centralbolaget för kemiska industrier och Boforsbola- get. Centralbolaget har härvid också stått i kontakt med läderindustrien och AB. Tidan, som jämte Centralbolaget tog det ursprungliga initiativet till dessa un- dersökningar. I detta sammanhang kan nämnas, att den av Tidan tillverkade vulkanfibern också torde få betydelse som läderersättning. Såväl den kemis- ka som den mekaniska sidan av proble- met har bearbetats med snabb framgång. Bofors erfarenheter rörande framställ- ning och valsning av bomullskrut ha härvid varit av stor betydelse. Fram- ställningen av konstläder kräver näm- ligen en mycket speciell blandnings-, knådnings- och valsningsapparatur, och en sådan står redo i Bofors för utform- ning av en lämplig konstlädermassa. Dagens ”Boforsläder”, som säkerligen kommer att ytterligare förbättras, är fullt jämbördigt med utländska konstlä- der, vilka i regel innehålla gummipro- dukter som ingrediens i bindemedlet. Detta är ej fallet med det svenska konst- lädret. Gummi kan i dag inte avstås ens för ett så viktigt ändamål. Den svenska konstproduktionen har ungefär samma hållfasthet mot slitning och nöt- ning som naturläder. Däremot är and- ningen sämre, vilket dock ej bör vara nå- gon väsentlig nackdel, eftersom konst- lädret är avsett som bottenläder. Prak- tiska prov pågå för närvarande, och des- sa komma givetvis att fälla utslaget och även ge anvisningar till fortsatta för- bättringar. En jättesko H ur många poäng skulle denna sko taga? Det här föreställer en reklam- sko, som tillverkats i Amerika omedel- bart före kriget. Skon var 4,6 meter lång, 1,5 meter bred och ungefär lika hög med en vikt av 450 kg. Finskt ”cellulosakött” AR I. V. Enkvist Oy., som har en cellu- losafabrik i Lielahti nära Tammerfors stad, har beslutat att i förening med denna bygga en näringsjästfabrik, vilken kommer i drift i år. Avsikten är att i denna fabrik årligen tillverka ca 1 milj. kg. torrjäst. Den erforderliga arbets- kraften är jämförelsevis liten, endast 10 LOKOMOTIV 10 TEKNIK för ALLA PÅ GU MMIHJUL I Tyskland har konstruerats en 2-hju- lig bogserare som flyttar godsvagnar till vändskivor, för in dem i fabrikshal- larna, rangerar godståg på anslutnings- spåret där de hämtas genom statsjärn- vägarna. Den 2-hjuliga bogseraren är fullkom- ligt oberoende av spår och kan tack vare sina luftringar användas även på icke stenlagd mark. Drivkraften lämnas av batteridrivna el-motorer. En stor fördel är, att man slipper använda häs- tar i rangeringsarbetet.. Djuren ha där- vid ständigt varit utsatta för faror och påfrestningar. I motsats till vad fallet är vid användande av spårvagnar er- fordras inte ett omständigt rangeran- de. Vändrullar behövas inte heller. Traktorn rår med 4—5 lastade 20 tons vagnar (varje vagn med ung. 30 ton bruttovikt). Om spårförhållandena äro gynnsamma och betjäningen skick- lig, kan en ännu högre effekt uppnås. Vid kurvor och stigningar blir effekten givetvis mindre. Snökedjor möjliggörå bogseringsarbe- te även på vintern. Som batterifordon är bogseraren även vid högsta kyla ständigt klar att sättas in i motsats till fordon med förbränningsmotorer.