Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Svenskt ”sulsurr” - En jättesko - Finskt ”cellulosakött” - Lokomotiv på gummihjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JE UNpHorisoNl
ra P jam u
|» ww a da
SVENSKT ”SULSURR”
Sedan skoransoneringen nu är ett fak-
tum, kan betonas att Industrikommis-
sionen arbetade på ersättningsfrågan,
redan då läderförsörjningen tedde sig
mycket gynnsam. Utländska konstläder
studerades och den svenska industrien
inkopplades på uppgifterna att av läder-
avfallet vid skofabrikerna framställa en
produkt, som i första hand skulle vara
användbar som bottenläder.
I dag synes detta problem raskt när-
ma sig sin lösning, tack vare det sam-
arbete som skett mellan Centralbolaget
för kemiska industrier och Boforsbola-
get. Centralbolaget har härvid också
stått i kontakt med läderindustrien och
AB. Tidan, som jämte Centralbolaget tog
det ursprungliga initiativet till dessa un-
dersökningar. I detta sammanhang kan
nämnas, att den av Tidan tillverkade
vulkanfibern också torde få betydelse
som läderersättning. Såväl den kemis-
ka som den mekaniska sidan av proble-
met har bearbetats med snabb framgång.
Bofors erfarenheter rörande framställ-
ning och valsning av bomullskrut ha
härvid varit av stor betydelse. Fram-
ställningen av konstläder kräver näm-
ligen en mycket speciell blandnings-,
knådnings- och valsningsapparatur, och
en sådan står redo i Bofors för utform-
ning av en lämplig konstlädermassa.
Dagens ”Boforsläder”, som säkerligen
kommer att ytterligare förbättras, är
fullt jämbördigt med utländska konstlä-
der, vilka i regel innehålla gummipro-
dukter som ingrediens i bindemedlet.
Detta är ej fallet med det svenska konst-
lädret. Gummi kan i dag inte avstås
ens för ett så viktigt ändamål. Den
svenska konstproduktionen har ungefär
samma hållfasthet mot slitning och nöt-
ning som naturläder. Däremot är and-
ningen sämre, vilket dock ej bör vara nå-
gon väsentlig nackdel, eftersom konst-
lädret är avsett som bottenläder. Prak-
tiska prov pågå för närvarande, och des-
sa komma givetvis att fälla utslaget och
även ge anvisningar till fortsatta för-
bättringar.
En
jättesko
H ur många poäng skulle denna sko
taga? Det här föreställer en reklam-
sko, som tillverkats i Amerika omedel-
bart före kriget. Skon var 4,6 meter
lång, 1,5 meter bred och ungefär lika
hög med en vikt av 450 kg.
Finskt ”cellulosakött”
AR I. V. Enkvist Oy., som har en cellu-
losafabrik i Lielahti nära Tammerfors
stad, har beslutat att i förening med
denna bygga en näringsjästfabrik, vilken
kommer i drift i år. Avsikten är att i
denna fabrik årligen tillverka ca 1 milj.
kg. torrjäst. Den erforderliga arbets-
kraften är jämförelsevis liten, endast 10
LOKOMOTIV
10 TEKNIK för ALLA
PÅ GU
MMIHJUL
I Tyskland har konstruerats en 2-hju-
lig bogserare som flyttar godsvagnar
till vändskivor, för in dem i fabrikshal-
larna, rangerar godståg på anslutnings-
spåret där de hämtas genom statsjärn-
vägarna.
Den 2-hjuliga bogseraren är fullkom-
ligt oberoende av spår och kan tack
vare sina luftringar användas även på
icke stenlagd mark. Drivkraften lämnas
av batteridrivna el-motorer. En stor
fördel är, att man slipper använda häs-
tar i rangeringsarbetet.. Djuren ha där-
vid ständigt varit utsatta för faror och
påfrestningar. I motsats till vad fallet
är vid användande av spårvagnar er-
fordras inte ett omständigt rangeran-
de. Vändrullar behövas inte heller.
Traktorn rår med 4—5 lastade 20
tons vagnar (varje vagn med ung. 30
ton bruttovikt). Om spårförhållandena
äro gynnsamma och betjäningen skick-
lig, kan en ännu högre effekt uppnås.
Vid kurvor och stigningar blir effekten
givetvis mindre.
Snökedjor möjliggörå bogseringsarbe-
te även på vintern. Som batterifordon
är bogseraren även vid högsta kyla
ständigt klar att sättas in i motsats till
fordon med förbränningsmotorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
