2 - Egendomliga upplinningar D å TÅ stundom brukar glädja sina läsare med säregna upp- finningar från Herr Teknikforskare A :son, kanske nedanstående an- teckningar från ett verksamt liv också kunna befinnas värda tryck- svärtan. Flygområdet har varit den betes- mark, där uppfinnare med förkär- lek släppt sina fantastiska käpp- hästar i vall, och det vore ingen konst att fylla en hel bok med be- skrivningar på sådana älskliga djur. På hedersplats skulle därvid följan- de annons givetvis höra hemma. Den stod införd i den tyska flyg- tidskriften ”Flugsport” den 17 sept TOLSE Dauer-Flugmotor. Ich bedaure sehr, dass noch so viele Unglucke mit Flugzeugen passieren. Diese können bei Benutzung des Dauer- Flugmotors, welcher ohne Benzin, ohne Elektrizität, ohne Gas, ohne sonstige Brennstoffe, ohne Kälung, ohne Balast langsam wu. schnell, nach allen Richtungen geräuschlos ohne Seiten-, Höhen- oder Hintersteurer, zieht wu. treibt, verhitet werden. Es kann auf dem Lande sowie auf dem Wasser bei Tag und Nacht und Nebel, bei Wind und Wetter, Hitze und Kälte geflogen werden, da durch die Sicherheitsvorrichtung Unfälle vermeiden werden. Im In- und Auslande mit ehr- lichen Interessenten zu verwerten gesucht. R. Schmidt, Remscheid, Alleestrasse 16 I. D. v. s. i översättning: ”Jag beklagar mycket, att ännu så många olyckor hända med flygmaskiner. Dessa kunna und- vikas, om man använder Uthållighets- flygmotorn, som drar och driver varje flygmaskin (ballong, luftskepp) <wutan sido-, höjd- och bakroder, utan bensin, utan elektricitet, utan gas, utan något som helst bränsle, utan kylning eller ballast långsamt och sakta, ljudlöst: åt alla håll. Man kan flyga både på land och vatten, vid dager, i mörker och dimma, i vind och väder, hetta och kyla, emedan genom säkerhetsinrättnin- gen olyckor undvikas. Exploatering sö- kes i in- och utlandet genom ärliga in- tressenter.” Några flyghistoriska belägg för, att uppfinnaren genom denna an- nons kom i förbindelse med några ärliga intressenter, föreligga ej, och uppfinningens vidare öden äro insvepta i dunkel. Även i Sverige ha gjorts många märkliga flyguppfinningar av mer eller mindre seriöst slag. Första priset i den senare kategorin tor- de böra tillerkännas en Åeroplan- startanordning, som en kväll 1911 på en teknologgask demonstrera- des för ett andlöst lyssnande audi- torium av uppfinnaren, kemisten Sven Gunnar numera mäktig chef för Superfosfat i Landskrona och samtidigt debuterande skald av stora mått. Denna uppfinning, vilken åskåd- liggöres på nedanstående bild, löser på ett överraskande enkelt sätt problemet att få kort start- sträcka för flygplan. På flygfältet A står flygplanet B, vilket kan vara av i det närmaste godtyck- ligt slag. På sagda plan sitter utom flygaren ännu en knöl (vid planets bakända), vilken anligger mot den i flygfältet fast anbragta spärrbocken C. I planets bakända är även anbragt en krok Ci, vid vilken linan L av gott hamprep är fastgjord. Den senare löper under resp. över två trissor Cs, tillhöran- de bocken C och stativet D, och i dess östra ände är fastgjord en blyklump "av förslagsvis P kg:s vikt. Låt oss nu betrakta kraftspelet! Den allmänt bekanta tyngdkraften. som i tider av svår nöd hindrar håret från att resa sig på våra hu- vuden, alstrar på blyklumpen en ned- åtriktad vertikalkraft av storleken P kg. Emedan systemet befinner sig 1 jämvikt, uppstår genom li- nan L:s förmedling en reaktions- kraft P kg, verkande på flygplanet rakt västerut. (Se bilden!). De för tillfället på bocken C och sta- tivet D verkande spänningarna äro i sammanhanget oväsentliga i för- hållande till den spänning, med vil- ken resultatet avvaktas, och kun- na därför saklöst försummas. Låtom oss nu välja kraften P hänryckande stor — en elegant försvenskning av det i tyska ma- tematikerkretsar gängse uttrycket ”hinreichend gross”, på «vilket Leibnitz, Gauss och andra stött de mest fantastiska påståenden. En av uppfinnarens förlagsmän utsedd kontrollant fattar nu yxan E (på bilden avsevärt förstorad), svingar den efter den streckade linjen (vil- ken naturligtvis är i någon mån godtycklig) till E; samt hugger snabbt av linan L omedelbart bak- om flygplanet. Vad blir följden? Jo, att reaktionskraften P plöts- ligt förlorar sin motvikt och kom- mer lös, varvid den givetvis måste flygplanet västerut = enligt (Forts. å sid. 25.) driva A SEEN AS PTK AGN SA RR Reaktionskratt= P Ia I 'Artaghka FO TEKNIK för ALLA = 9