Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händigt folk: Nu bygga vi ett spegelteleskop, av Olle Norelius. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meter, av vilken man väntar sig myc-
ket, då den kan komma i bruk efter
kriget.
Det är ett teleskop av denna princip
(ett spegelteleskop) vi här skola beskri-
va. ,
Det är ej svårare att tillverka ett dy-
likt med en förstoring upp till 400 gån-
ger, än att var och en kan göra ett dy-
likt, och ändå fordras inga maskiner
eller ovanliga verktyg. För att erhålla
ett gott resultat fordras däremot tåla-
mod och noggrannhet.
Av fig. 1 se vi principen för spegel-
teleskopet. Om vi dividera spegelns
brännvidd med okularets, så få vi för-
storingsgraden. Först och främst be-
stämma vi oss för att göra en spegel
med 15 cm diameter och 210 cm bränn-
vidd, och avråda alla på det bestäm-
daste att första gången försöka göra en
större spegel. Har man lyckats göra en
förstklassig 15 cm spegel, så är det in-
genting som hindrar, att man med de
värdefulla erfarenheter man fått, försö-
ker sig på en något större nästa gång.
Spegeln göres av glas, men något op-
tiskt glas är ej alls nödvändigt. Man
skaffar hos en glasmästare 2 st glas-
skivor av plant spegelglas 2 cm tjockt,
och får dem skurna cirkelrunda med en
diameter av 15 cm. Den ena skivan,
som skall bli den konkava spegeln, bör
ha åtminstone i det närmaste denna
tjocklek, men det är ej nödvändigt att
den andra, mot vilken spegeln skall sli-
pas, har denna tjocklek, det kan räcka
med c:a 1 cm. Fördelen med samma
tjocklek är den att de skäras ur samma
skiva och således få exakt samma hård-
hetsgrad.
De två glasskivorna skola gnidas mot
varandra med slipmedel emellan efter
ett visst system. Den ena skivan blir då
konkav (spegeln) och den andra blir
konvex. ;
Fördjupningen i den konkava spegeln
skall vara ytterst liten, eller c:a 0,69
mm. För att kunna kontrollera att för-
djupningen i det närmaste blir exakt
gör man sig en mall innan slipningen
börjar. Absolut exakt kan man aldrig
åstadkomma fördjupningen, men detta
har ju ingen praktisk betydelse, då man
senare på optisk väg kan exakt kon-
trollera spegelns brännvidd.
an skaffar en träribba något längre
än dubbla brännvidden, i vårt fall
425 cm lång och 3 cm tjock och 6 cm
bred. Man lägger ribban på ett slätt
golv, slår en rund spik genom ribban
ner i golvet intill den ena ändan. Vid
den andra fäster man ett rakblad enl.
fig. 2. Under ribbans fria ända (rak-
bladet) lägger man en glasskiva, på vil-
ken man placerat ett skrivmaskinspap-
per, som man klistrat fast endast i kan-
terna. Nu drar man försiktigt ribban
med rakbladet över papperet, och får
på det sättet en pappersmall, med vil-
ken man under den kommande slipnin-
gen då och då kan kontrollera fördjup-
ningen av spegeln.
Som vi tidigare nämnt, är det ingen
svårighet att åstadkomma teleskopet.
Det enda, som fordras, är största nog-
grannhet och tålamod vid själva slipnin-
gen. För att detta skall kunna åstad-
kommas fordras först och främst ett sta-
digt arbetsbord, helst något högre än
vanlig bordshöjd. Skivan skall vara c:a
Stommens och sta-
tivets utformning
är i viss mån be-
roende på smak
och — möjligheter.
På bilden se vi
den enkla konst-
ruktion, som be-
skrives av Nore-
lius.
50 cm i fyrkant. En gammal kommod
eller ett isskåp el. dyl. kan komma väl
till pass. Mitt på bordsskivan fäster
man den ena glasskivan med tre skruvar
eller stift och en träkil på sådant sätt,
att man lätt kan taga bort glasskivan
genom att endast lossa på kilen. Se
fig. 3. För att man under slipningen
bekvämt skall kunna handskas med spe-
gelskivan låter man svarva en träkloss
6 cm tjock och 14 cm diameter. På den-
na fästes spegelskivan med små klickar
av beck eller plastelina (modell-lera).
Träklossen skall bestå av tre lager trä,
sammanlimmade med fibrerna lagda i ’
rät vinkel mot varandra. Vid fästandet
av glasskivan får denna på inga villkor
komma i kontakt med träklossen, utan
beck-klickarna skola taga emot de even-
tuella spänningar och böjningar, som
kunna uppstå i träklossen. De minsta
spänningar eller böjningar i glaset skul-
RUNDSPIK
IN
RAKBLAD
GLASSKIVA—
SKRIVMASKINSPAPPER
le helt och hållet fördärva resultatet.
Vi röra oss ju med bråkdelar av en mil-
limeter.
Vi ha nu kommit till den viktiga slip-
ningen. — Denna består i grovslipning,
finslipning och polering.
Till grovslipningen användes karbo-
rundum. En lämplig sort är medelgrov
ventilslippasta. ’ Till finslipningen an-
vändes medelgrov och finaste smärgel,
och till poleringen polerrött (krokus).
Grovslipningen tillgår på följande sätt.
Man sätter fast den ena glasskivan
mitt på bordet. Denna glasskiva kom-
ma vi i fortsättningen att kalla för slip-
skivan.
Mitt på slipskivan lägges en tesked
slippasta. Denna pasta skall ha en gröt-
liknande konsistens. Skulle den vara
för torr, tillsättes försiktigt under om-
röring droppvis litet vatten. Man bre-
der ut pastan över slipskivan med en
grov pensel. — Över slipskivan lägges
nu den på klossen fastkittade glasski-
AS (i fortsättningen kallad spegelski-
van).
TERENCE
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
