Hur gör man ett torrbatteri? SfioRrbarteriet är en typ av Leclanché- element, där elektrolyten icke är fly- tande utan har en degliknande konsi- stens. Kol och zink utgöra elektroder, varav kolet är den positiva och zinken den negativa elektroden. FElektrolyten består av ammoniumklorid. Liksom hos alla primärelement måste en depolarisa- tor användas för att cellen skall kunna arbeta kontinuerligt. Manganoxid är därvid det vanligen använda materialet. Så länge batteriet icke är anslutet till någon yttre strömkrets, sker ingen egentlig reaktion i dess inre, men då strömkretsen slutes, påbörjas en ke- misk reaktion mellan ammoniumklori- den och zinken, varvid bildas zinkklorid och frigöres vätgas och ammoniak. Vät- gasen omhändertas av depolarisatorn under bildande av vatten. Om därvid vätgas bildas fortare, än den hinner på- verkas av depolarisatorn, kommer bat- teriets avgivna elektriska energi att minska. Ett batteri, som skall användas kontinuerligt, måste därför ha en god depolarisator. Genom variation i batteriets uppbygg- nad kan egenskaperna förändras. Sålun- da kan en battericell med litet utrymme mellan elektroderna ge stor ström. För erhållande av större hållbarhet kan elektrolyten göras mindre aktiv genom tillsats av olika fyllningsmedel. En kraf- tigt tilltagen depolarisator kommer att ge en cell förmåga att hålla spänningen konstant, även om strömmen därvid icke blir så stor. Användningen av cellen betyder dock under alla förhållanden förbrukning av zink, sönderdelning av ammoniumklorid samt minskning av depolarisatorns ef- fektivitet. Om zinken eller kloriden har förbrukats, upphör cellens förmåga att avge ström. Den vanligaste orsaken till dåliga batterier är brist på elektrolyt. Då cellen användes, alstras tillräckligt mycket vatten i dess inre för att elekt- rolyten skall hållas fuktig. Under långa perioder av vila kan det mycket väl hända, att elektrolyten förlorar sin fuk- tighet och blir för torr. Man kan då till- sätta något vatten för att detta ej skall behöva ske. Elektrolyten E' gott recept på en elektrolyt är följande: 1 del ammoniumklorid, 1 del zinkklorid och 3 delar gips. Allt det- ta blandas först omsorgsfullt i torrt tillstånd, varefter vatten tillsättes tills man får en deg, i vilken droppas en li- ten smula glycerin, eller omkring 60 gram glycerin till varje halv liter vat- ten. Elektrolytens effektiva del är ammo- niumkloriden, men den skulle få en gans- ka begränsad livslängd, om ingenting - Vem har inte plockat sönder ett ficklampsbatteri? Hur mån- ga mer eller mindre effektiva utvägar ha inte prövats för att återge ett utbrunnet batteri något av dess kraft? Det är numera onödigt — TFA kom- mer här med en så utförlig be- skrivning, att varje händig hobbyist själv kan tillverka en battericell. N annat användes. Zinkklorid bildas vis- serligen under det batteriet arbetar, men detta ämne bör ändå tillsättas elektrolyten, då den verkliga reaktionen härigenom försiggår långsammare var- jämte lokal sönderfrätning av zinken förhindras. Gipsens verkan är av mera mekanisk art. Den fungerar som en re- servoar för elektrolyten och det bildade vattnet. Man kan därför även använda andra ämnen i stället för gips med gott resultat, såsom fin sågspån, lera eller bomull. Den angivna basiska elektrolyten kan givetvis varieras på flera sätt. En ök- ning av halten ammoniumklorid kommer att öka cellens kortslutningsström men reducerar samtidigt cellens livslängd. En större proportion zinkklorid begrän- sar maximiströmmens storlek men ger i stället ett batteri med större varaktig- het. De, som äro intresserade av ytterli- gare experiment, kunna också göra en elektrolyt av vanligt salt med tillskott av natriumsilikat (vattenglas) jämte nå- got av de ovan nämnda fyllnadsämnena. Spänningen per cell kommer icke att bli lika hög som vid användningen av am- moniumklorid liksom att maximiström- men ej blir så stor, men cellen blir ut- omordentligt hållbar. Depolarisation De av battericellen alstrade vätgasen bildar lätt ett isolerande lager om- kring kolelektroden, varigenom cellens funktion avbrytes. Om kolet har rätt ELEKTROLYT konsistens, kan vätgasen tränga igenom detta och förena sig med luftens syr- gas. Då cellen skall tillslutas, måste man vara säker på att den innehåller en viss kvantitet syre, och det är just depola- risatorns uppgift att ombesörja detta. Depolarisatorn består vanligen av man- ganoxid, och den måste ha en stor area för att dess funktion skall vara snabb. Manganoxiden blandas med pulvriserat kol eller grafit eller med bådadera i proportionerna: 2 delar manganoxid, 1 del kol och 1 del grafit. Depolarisatorn har vanligen omkring fem gånger så stor volym som elektroly- ten, och den pressas oftast samman i en press. Blandningen kan även med gott resultat hamras samman. Den bindes då bättre, om man använder ånga. Depola- risatorn förses slutligen med ett sam- manhållande hölje av bomullstyg eller läskpapper. Renovering tbrända celler äro ofta värde en re- novering, om zinkceylindern fortfa- rande är i god kondition. Locket bort- tages från battericellen (se bilden), varefter sågspånslagret skakas ut och den vaxade kartongen avlägsnas. Inne- hållet tages därefter försiktigt ut ur cy- lindern, varvid delarna lämpligen fuk- tas, så att de lossa bättre. Zinkcylin- dern tvättas ur omsorgsfullt och höljet omkring depolarisatorn utbytes. I många celler når kolelektroden ige- nom depolarisatorns säck, i vilket fall en vaxad kartongbit skall läggas längs ned mot cylinderns botten, innan hop- monteringen sker. I annat fall erhålles lätt kortslutning av cellen. Ny elektrolyt iordningställes i enlig- het med de önskade egenskaperna till en lös deg, som sedan packas ned i zink- cylindern omkring depolarisatorn så om- sorgsfullt som möjligt. Cellen lämnas sedan ett par timmar i detta tillstånd. Ytterligare elektrolyt tillsättes, om så erfordras, varefter cellen tillslutes en- ligt bilden. Zinkeylindrar kunna ofta erhållas fär- diga, men de kunna naturligtvis även tillverkas av zinkplåt genom lödning. Zinken skall därvid vara av god kvali- tet och omkring 0,4—0,5 mm tjock. DE POLARIS ATORVIT SÅGSPÅN ZINKCYLINDER Zz I VS LOCK 5 SN = KoL VAXAD KARTONG TEKNIK för ALLA 19