KONSTEN att UPPFINNA ACV VN Hemligheten med de stora uppfinnarnas framgångar ligger visserligen i deras goda idéer, men lika mycket i målmed- vetet och energiskt arbete med idéernas utformning. Ingeniör H. von Hortenau ger här några goda tips i denna fråga, vilka han även publicerat i sin bok ”Konsten att uppfinna”. När man har fått idén till en uppfin- ning, hur bör man då gå tillväga för att utnyttja den? Även om vägen till målet redan ligger klar eller man endast har planerat arbetets första stadium — under alla omständigheter måste man göra upp ett program, d. v. s. en safå- manställning i kronologisk ordningfav de etapper, som måste passeras. Ett pro: gram kan bestå av flera huvudpunkter, som indelas i underavdelningar, vilka i sin tur punktvis omfatta detaljfrågorna. Är vägen till målet en gång utsta- kad så försök med all energi att följa den. — Det lönar sig inte att försöka spara på denna nödvändiga energi, för att så därigenom förkorta utveck- lingsvägen. Många sinnrika konstruk- tioner ha aldrig blivit fullbordade där- för att uppfinnaren haft för brått- om, eller inte haft tillräckligt med kraft 8 TERNIK för ARPA och tålamod att följa den logiska ut- vecklingen, ””det första instrumentet”, sade Werner von Siemens, ”tjänar i all- mänhet bara det egna studiet, det kan jag själv intyga. Brådska och över- ilning gör bara att det hela går lång- sammare”. Ett viktigt moment i upp- finnarkonsten är att hålla den riktiga, friska kontinuerliga takten utan hast och utan söl. Visar det sig i fortsättningen, att man valt fel riktning, bör man inté/ett ögefiblick, tveka att uppställamett nytt program; som, om månÄkållåde det första Anu kan betegknäs med B, och om också dettas iK/Pråktiken visar sig ogenomförbarts"istakar man ut en ny marscHroute,( C 107 s. v., tills man har komfhit, ih på den rätta vägen. Hyr ”ettJsådaft program skall vara avfättat, vill jag belysa med ett exem- Pel. /Vi tänka oss, att en trädgårdsmäs- tare har kommit på den tanken att kon- struera ett nytt redskap för den maski- nella skörden av potatis. Sedan vår upp- finnare nu omsorgsfullt sökt i Patent- verkets arkiv och några bibliotek, in- hämtat råd från några lärare i lant- bruksskolor, lantbrukare och ingenjörer Tre av den tekniska utvecklingens stora namn citeras i denna artikel. Gustav Dalén, Thomas A. Edison och Rudolf Diesel ha vetat, vad segern kostar upp- finnaren i möda och energiskt arbete. i någon stor firma för jordbruks- och trädgårdsverktyg, har det visat sig, att hans idé är ny och enligt fackmännens utlåtande praktiskt genomförbar. Från flera håll har man meddelat honom, att ett enkelt och billigt maskinellt redskap, med vilket man skulle kunna skörda potatis på kortare tid än hittills (för- del Z)a med så liten procentuell förlust gv Börden som möjligt (fördel 2) och Uta, att skada potatisen (fördel 3), Skälfe betyda ett stort framsteg i jäm- förelse med hittills kända metoder och en betydande hjälp för jordbruket (stort användningsområde för uppfin- ningen — goda ekonomiska utsikter för försäljningen). Så tar nu vår träd- gårdsmästare ett pappersark och börjar skriva sitt första program (A): Idé: Maskinellt redskap för skörd av potatis. . I. Undersökningar. 1) Potatisens läge i jorden (storlek, för- delning, djup etc.). 2) Fördelar och fel hos de nuvarande a) manuella, b) maskinella meto- derna. II. Ritning och beräkning. 1) Schematisk skiss (frihandsteckning) och beräkning. 2) Ritning med linjal och passare. a) Huvudritning. b) Detaljritning. (Forts. på sid. 27)