Star. a TR R Industrien ropar efter vatten — men mjukt vatten: Renande av vat- ten för tekniska ändamål har bli- vit ett problem, som först nu fått en tillfredsställande lösning. Lu ;;) ärvaron av lösta mineralsalter i näs- tan allt vatten spelar mindre roll för vissa användningsområden, men ofta är detta förhållande en nackdel, och ibland blir vattnet härigenom oanvändbart. I industrin förorsaka dessa salter energiförlust, då de avsätta sig som av- lagringar på kärl och behållare. De för- svåra färgning och behandling av textil- lier, sänka kvaliten hos papper för iso- leringsändamål och förstör tvål och så- pa i tvättinrättningar. Vissa av dessa lösta salter förorsaka hårdhet hos vattnet. Om tvål sättes till hårt vatten, reagerar den först med några av mineralsalterna och bildar en beständig förening, som grumlar vatt- net och tilltäpper porerna på de kläder som tvättas i vattnet. När alla sådana salter äro utfällda, kan överflödig tvål bilda lödder, som visar att tvålen är löst och har renande egenskaper. Detta fenomen användes för att bestämma vattnets hårdhet och denna uttryckes i kvantitet tvållösning av viss koncentra- tion, som erfordras för att bilda lödder av en bestämd mängd vatten. Alla lösta mineralsalter förorsaka emellertid inte hårdhet. Detta faktum bestämma de flesta metoder för renande av vatten, t. ex. kalksode- och den ba- siska processen. Den förstnämnda är den svåraste att genomföra. Den kvan- titet kemikalier, som tillsättes, måste anpassas efter mängden föroreningar i vattnet, och denna varierar från dag till dag. Den basiska processen är enklare att tillämpa. Vattnet får passera över zeolitkristaller, vilka absorbera kalcium och magnesium från de salter, som för- orsaka hårdhet hos vattnet, och ersätta dem med natrium. När det aktiva ma- terialet är förbrukat, regenereras det med en vanlig saltlösning. Båda dessa metoder reducera vattnets hårdhet betydligt — den basiska proces- sen är den effektivare av de två meto- derna. Kalksodaprocessen släpper ige- nom en femtedel av uppslammade par- tiklar, medan den basiska processen inte upptager något härav. Båda metoderna lämna alkaliskt vatten, ” Det vatten, som renats på detta sätt, duger till åtskilliga ändamål. Det kan användas till matarvatten för lågtrycks- pannor, men för de moderna högtrycks- pannorna är det nödvändigt att matar- vattnet är fullständigt fritt från mine-: raliska föroreningar. Den enda möjlig- heten att framställa sådant vatten var förut destillation. År 1934 visade, Adams och Holmers, i British Department of Sientific and Industrial Research, att vissa hartser hade renande egenskaper. Vid samma tid arbetade Permutit Co. Ltd på att upptäcka ämnen med dessa egenskaper och funno vissa kolhaltiga ämnen. In- dustrielle Maatschappij Activitat i Hol- land upptäckte också att reningsämnen Are framställas ur stärkelse och dex- rin. Efter att ha övervägt de olika meto- dernas användbarhet, uttog Permutit Co. patent på ett förfarande, som är känt under namnet Deminrolitprocessen. Deminrolitprocessen är unik på så sätt, att det är den enda möjlighet, utom destillation, att avlägsna alla förorenin- gar i vatten och detta för obetydlig kost- nad. Det är inte tillräckligt att säga att vattnet härigenom endast renas, ty det innehåller överhuvudtaget inga lösta ämnen. Vattnet destilleras inte, ty var- ken värme eller destilleringsapparat er- fordras. På denna grund säger man, att det är demineraliserat. Som framgår av bilden och diagram- Mineraliskt vetten a B-— . VATTEN, VATTEN, mera VATTEN! met, är anläggningen mycket enkel i konstruktion och verkningsätt. Den be- står huvudsakligen av två cylindriska behållare. Den första innehåller en bädd av ett ämne, som omvandlar basiska, me- talliska salter till motsvarande syror. De metalliska jonerna kvarstanna i bäd- den. Även ammoniak och ammoniaksal- ter frånskiljas vid detta steg. Vattnet får sedan passera genom en andra cylinder, fylld med material, som absorberar syrorna. Detta avlägsnar alla syror utom koldioxid, och renar vattnet från alla mineral. Koldioxiden eller kolsyran har redan avlägsnats i en gasavskiljare. Arbetarna, som inte be- höva särskild utbildning utföra enkla prov för att bestämma när reningsma- terialen behöva bytas ut. Den första re- ningsbädden regenereras genom en utspädd lösning av svavelsyra. Sedan regenereras den andra behållaren. Vat- (Forts. på sid. 27.) Lösning för om- vandlande av me- Ö talliska salter till syror. Deminrolit behåll ere Uppsaml ings- behållare för | kol syra (CO) Syra Baser RR . Renat Regenererings- Regenererings vatten lösning lösning VS Principskiss över en anläggning enligt Deminrolitmetoden. En bild av Deminrolitanläggningen vid en större textilfabrik. TEKNIK för ALLA 15