Nee ooTEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Å Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = ampere c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter kem. = kemisk lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t) = fä d. o. = detta ord ev. = eventuell hk = hästkraft kg = kilogram m = meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt StOrAAE Am oätörAnninieR dvs. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt i st. f. = i stället för kpkt = kokpunkt gl = med flera LG = så kallad Vv = volt + beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk ifr = jämför 1 = liter m, m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) kcal = kilokalori RS ENDE pA Rdr Sä RR rf ee ÖS SA I —— — (ER — — — — O——— — — — — — — — — — v— — c— — — s—— ss NV sv = g = gram annan skarvplåt på den stomme, vid vilken plåtarna skola fästas. jon: atom (se d. 0.) eller atom- jet: variant av kol. Användes till smycken och = prydnadssaker (”svart bärnsten”). rat, som stöder eller uppbär turen är oförändrad, 2) på elektriska ledare (ledningar) kartor sådan linje, som sam- och samtidigt isolerar dem från manbinder orter med samma varandra. isolering: avskärmning mot fukt, värme, kyla eller ljud. isolit: "handelsnamn för bakelit- produkt. isomeri: föreningar med samma molekylvikt och samma procen- tiska sammansättning men med olika struktur. isopren: metylbutadien, omättat kolväte. Kautschuk är uppbyggd av isoprenmolekyler. isoterm: 1) kurva, som anger sam- bandet mellan tillståndsstorhe- ter hos fasta, flytande eller gas- formiga kroppar under sådan tillståndsändring, att tempera- J . jacquardmaskin: maskin, som, monterad över en vävstol, möjlig- gör ett framställande på rent mekanisk väg av invecklade mönster på vävnader. Maskinens viktigaste del utgöres av en kedja av pappkort, vilka äro perforerade i överensstämmelse med mönstret. janetsaxel: böjlig axel med kärna av cylindriska länkar av järn eller stål, förenade med var- andra medelst bultar. japantalg: fett, erhållet ur ”vax- trädets” frukter. Användes i stearin- och tvättmedelsindus- 122 temperatur. isotop: atomslag, hörande till sam- ma grundämne, men med olika atomvikt. ister: fett, erhållet ur svinspäck. Smpkt 30—45” C. isättika : vattenfri ättiksyra. Framställes ur vattenfria ace- tater genom destillation med svavelsyra. Användes som lös- ningsmedel inom <:kemisk till- verkning. izodmaskin: slagprovmaskin, där provstången sitter inspänd i ett skruvstycke med en utskjutande del, som slås av vid en s. k. an- visning. trin samt vid framställning av skokräm m. m. japanvax: se japantalg. jaspis: kvartsmineral, färgat av järnföreningar. Användes till prydnadsföremål. jenaglas: glassort innehållange barium- och zinkoxid, borsyra m. m. Användes till glaskärl för laboratorieändamål m. m. jenningsborr: träspiralborr med eller utan förskär, vilken på grund av sin skruvform erhåller bättre styrning vid borrning och ej behöver uttagas ur hålet för borttagning av spånor. jigg: hjälpverktyg vid serietill- verkning, vanligen bestående av en mall, efter vilken arbets- styckena kunna bearbetas (t. ex. borras) utan föregående upp- märkning. ; jiggborrmaskin: maskin spec, läm- pad för borrning av styrhål och liknande i jiggar, mallar, fixtu- « rer e, dyl. jiggfixtur: kombination av jigg och fixtur, varvid arbetsstycket fasthålles av fixturen, under det att jiggen under arbetet styr verktyget. jod: J, grundämne tillhörande halogenerna. Atomv. 126,9. Atomnr 53. Smpkt 118,5”. Sal- terna benämnas jodid. Förekom- mer i små mängder i sköldkör- teln och måste därför ingå i födan. jodoform: trijodmetan. Gula kri- staller med karakteristisk lukt. Användes som desinfektionsme- del, jodsprit: 5 Jo-ig lösning av jod i sprit. Användes som desinfek- tionsmedel. jodtal: mått vid fettanalys. Talet angiver den viktsmängd jod, som reagerar med 100 g fett och är ett mått på hur mycket omät- tade fettsyror fettet ifråga in- nehåller. joggling: förfaringssätt vid grövre plåtarbeten. För att undvika mellanlägg i skarven mellan tvenne plåtar gör man nedbock- ning till plåtens tjocklek på var- grupp, som avgivit eller uppta- git en eller flera elektroner (se d. 0.), varigenom atomen eller atomgruppen = blivit = positivt (katjon, se d. 0.) eller negativt (anjon, se d. 0.) laddad. jonisering: Process, genom vilken en gas göres elektriskt ledande. En sådan process kan bestå i uppvärmning, bestrålning av ga- sen med strålar av kort våg- längd eller bombardemang av gasens atomer eller molekyler med elektroner (stötjonisering), varigenom elektroner frigöras från gasens atomer, som därvid bliva positivt laddade (joner). joniseringsspänning: spänning (potentialdifferens), som en elektron måste genomlöpa för/ att erhålla en rörelseenergi, till- räcklig att vid stöt mot en atom frigöra en elektron ur denna. jonosfär: högsta delen av atmosfä- ren (50—500 km över . jord- ytan). Genom att luften där är elektriskt ledande, reflekteras radiovågorna. (Jfr heaviside- . skikt.) jonrör: — ofullständigt evakuerat elektriskt urladdningsrör. Ter- men brukas särskilt om en äldre typ av röntgenrör. jonventil: 'likriktarrör, som är ofullständigt evakuerat. Vid en elektrisk urladdning joniseras gasresterna, vilket medför, att strömstyrkan blir mycket större än i ett högevakuerat rör. jordankvarn: centrifugalhollända- re; malningsapparat Spec. i pappersindustrien, omfattande 123