Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köld ur patroner, av G. Tullander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eld
D är det av en eller annan an-
ledning ställer sig opraktiskt
att anordna en kylmaskin på den
plats, där kyla erfordras, tillgriper
man köldackumulatorer av ett el-
ler annat slag.
Oftast förekommer detta i sam-
band med transporter vid låg tem-
peratur. Att bygga in ett kylma-
skineri i t. ex. en bil är aldrig sär-
skilt önskvärt — det inkräktar på
utrymmet, fordrar särskilda anord-
ningar för sin drift osv. Om bilen
går i lokaltrafik och regelbundet
varje kväll återkommer till sitt ga-
rage, föredrager man därför ofta
att utföra kylningen medelst köld-
ackumulatorer, som ”laddas” un-
der natten.
Som köldackumulerande medi-
um användes vanligen eutektiska
saltlösningar av olika slag. (Fig. 1)
Genom att välja lämpligt salt åstad-
kommer man den för varje fall
lämpligaste temperaturen. Även
vatten komer ifråga, men i så fall
kommer man icke ned till lägre
temperatur än plus minus 0?” C.
Köldackumulatorer utföras an-
tingen lösa eller fast monterade i
det kylda utrymmet. I första fallet
göras de i form av slutna plåtbe-
hållare ”patroner”, fyllda med eu-
tektisk saltlösning. Patronerna
”laddas” genom att kylas ned med
luft eller saltlösning, tills innehål-
Ingenjör G. Tullander berät-
tar här om olika system för
kylning av matvaror i livsme-
delsaffärer och transportbilar.
Numera kan man rekvirera
kyla i en patron eller ackumu-
lator — ungefär som man rek-
virerar elkraft i ackumulator.
let fryser till is. Innan bilen på
morgonen lämnar garaget, hän-
gas ”patronerna” in och sedan
hålla de temperaturen nere, me-
dan den ”eutektiska isen” smäl-
ter. Det är principiellt alltså
precis samma sak som vid kyl-
ning med vanlig is men med
den fördelen, att man slipper allt
obehag med vatten och fukt och
samtidigt lätt kommer ned till tem-
€
Fig. 1 (bilden t. h.): Exempel på löslighetskurva (natriumklorid). Kurvan anger
den mättade lösningens salthalt vid olika temperaturer. Ju varmare lösning, desto
mera salt förmår den lösa (kurvans högra del). Om man avkyler en mättad salt-
lösning från 0” (kurvans vänstra del), fryser en del av vattnet, så att lösningens
6 «TEKNIK för ALLA
koncentration ökas,
tills punkten E nås.
Fortsättes avkylnin-
gen, fryser ej längre
endast vattnet, utan
hela lösningen. Punkt
E kallas för lösnin-
gens eutektiska punkt.
Den frusna blandnin-
gen av is och salt bru-
kar benämnas ”eutek-
tisk is”.
Bilden t. v.: Bil för
i glacetransport med
i påmonterade köldac-
i kumulerande plattor.
paelrenrer
peraturer av —10 å —15” C, som
erfordras för t. ex. glacetranspor-
ter.
Fast monterade kylackumulato-
rer utföras vanligen i form av plat-
tor, som uppsättas utefter väggar
och tak i det kylda utrymmet.
”Laddning” av dessa plattor sker
med hjälp av en kylslinga, som är
inlagd i saltlösningen i plattan. Då
bilen kommit in i garaget, kopplas
slingorna till en stationär kylma-
skin.
Kylning av bilar torde vara kyl-
viktigaste och
Det finns dock
ackumulatorernas
vanligaste uppgift.
även andra sådana.
I kyldiskar för förvaring av glace
i affärer användes exempelvis en
ackumulerande saltlösning för att
hålla så jämn temperatur som möj-
”C
+30
+20
+10
a sall
|
|
RE
AE NARE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
