Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: kinetisk energi—kokpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
FÖR ALL A:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER CGCRANSKADE AV: |
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Civilingenjör Olov E.; Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) |
5 Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
=—&T=—–—T— ——-S- ms mm mu mm mm mmm mm mmm me uu — = — — > — — — —
knackning: vid förbränningsmo-
torer ljud, som uppkommer på
grund av störning i förbrän-
ningsförloppet.
knallgas: blandning av 2 volym-
delar väte och 1 volymdel syre.
Exploderar häftigt vid antänd-
ning. Vid förbränningen bildas
vatten.
knallhatt : tändhatt (se d. 0.).
knallkvicksilver: gråvita kristal-
ler, utgörande <knallsyrans
kvicksilversalt. Framställes ur
kvicksilver, salpetersyra och
alkohol. Användes som ini-
tieringsmedel i tändhattar.
knaster: upphöjning eller stift på
en maskindel, avsedd att giva
delen rätt läge vid montering.
kniptång : avbitartång (se d. o.).
knivvisare: instrumentvisare, vars
yttersta del har formen av ett
knivblad, varigenom en nog-
grann avläsning av skalan möj-
liggöres.
knop: 1) distansminut (sjömil =
1852 m), 2) på sjömansspråk
även = knut.
knoster: tung slägga med grovt
träskaft.
koagulering: utfällning av kol-
loider ur en kolloidal lösning.
Ex.: äggvitas ”stelnande” vid
kokning.
kobolt: Co, metall, besläktad med
järn och nickel. Atomv. 58,9.
Atomnr 27. Sp. v. 8,9. Smpkt
1480”, Användes som tillsats
till specialstål. Förekommer
som mineralet koboltglans.
koercitivkraft : magmnetiserande
kraft, som erfordras för avlägs-
nande av remanensen (se d. 0.
och hysteresis).
koffein: trimetyldioxipurin. Fö-
140
rekommer i kaffebönor, te m. m.
Verkar stimulerande och använ-
des mediciniskt.
kofot: se bräckjärn.
kohesion: egenskap hos materien,
som yttrar sig i att mellan dess
smådelar (molekyler) attrak-
tionskrafter verka, dvs. krafter,
som söka närma delarna till
varandra.
kohär: före upptäckten av detek-
torer använd apparat för upp-
täckande av högfrekventa
svängningar, där av svängnin-
garna framkallade motstånds-
ändringar i beröringspunkten
mellan tvenne kroppar utnytt-
jas.
kokain: giftiga färglösa kristal-
ler, erhållna ur kokaväxten.
Användes som bedövnings- och
berusningsmedel.
kokill: 1) form av metall eller
stengods, i vilken smält metall
gjutes och får stelna, 2) järn-
stycke, som inlägges i gjutform
av sand för att åstadkomma
snabb kylning av visst gods-
parti.
kokillhärdat gjutgods: gjutgods
med spec. stor ythårdhet och
slitstyrka, erhållet genom gjut-
ning i formar av järn, i vilka
godsytan hastigt avkylts.
kokosfett: fast fett, förekomman-
de i kokosnöt. Användes inom
tvål- och margarintillverkning
samt som flottyr.
kokpunkt: med en vätskas kok-
punkt förstår man den tempe-
ratur, vid vilken vätskan kokar;
noggrannare: vid vilken trycket
av den av vätskan angivna,
mättade ångan är lika med det
yttre lufttrycket.
kinetisk energi, rörelseenergi: Den
kallas även «oegentligt ”Ile-
vande kraft”. Rörelseenergien
är vid rotationsfri rörelse för en
stel kropp 12 m v? (joule), där
m är kroppens massa (i kilo-
gram) och v kroppens hastig-
het (i meter per sekund). Vid
en stel kropps rotation är rö
relseenergien 122 I w? (joule).
Om I är kroppens tröghetsmo-
ment (i kg och m?) med avse-
ende på rotationsaxeln och Ww
är kroppens vinkelhastighet i
radianer per sekund. Önskar
man rörelseenergien uttryckt i
kgm, har man att dividera
ovanstående uttryck med tyngd-
accelerationen g, dvs. ungefär
9,8.
kinin: alkaloid förekommande i
cinchonaväxtens bark. Använ-
des mediciniskt (bl. a. mot ma-
laria).
kinolin: färglös olja, utgörande
kvävehaltig organisk förening.
Bildas vid torrdestillation av
vissa organiska ämnen.
kipphyvel: metallbearbetningsma-
skin i vilken skärningsarbetet
åstadkommes medelst ett hyvel-
ståls rätliniga rörelse och mat-
ningsrörelsen genom =<arbets-
styckets förflyttning i horison-
tell led vinkelrätt mot skär-
ningsrörelsen. Användes hu-
vudsakligen för mindre arbets-
stycken.
kippspänning: inom = eltekniken,
ofta erforderligt spänningsför-
lopp, varvid spänningen rätli-
nigt eller nära rätlinigt växer
till: ett” visst värde och sedan
plötsligt avtager till värdet
noll. K. användas inom televi-
sionen, på avlänkningsplattorna
i sändar- och mottagarrören
(Braunskt rör).
Kirchoffs lagar: angiva ström-
fördelningen i av lineära ledare
sammansatta och förgrenade
nät: De lyda: 1) i varje för-
eningspunkt är summan av till-
flytande — strömmar lika med
summan av bortflytande ström-
mar, 2) i varje sluten krets är
summan av de ohmska spän-
ningsfallen lika med summan av
elektromotoriska krafterna.
kis: svavelkis, pyrit, järnkis. Mi-
neral innehållande upp till 50
7 svavel. Ur k. framställes
genom <:oxidation <(bränning,
rostning) svaveldioxid.
kisel: Si, vanligt förekommande
grundämne. Atomv. 28.06.Atom-
nr 14. Sp. v. 2,34. Förekommer
i kvarts och silikater. Av jord-
skorpan utgöres 1/4 av k. An-
vändes i legeringar (kiseljärn
m. £1)
kiselgur: skal av kiselalger. An-
vändes till värmeisolerande fyll-
ning och som absorptionsmedel
för nitroglycerin i dynamittill-
verkningen.
kisugn: ugn för framställning av
svaveldioxid ur kis. Förekom-
mer vanligen som etageugn
(Herreshoffugn, Wedgeugn,
Lurgiugn).
kitt: deg av linolja och krita, mön-
ja eller blyvitt. Användes som
tätningsmedel vid fönsterglas-
insättning m. m.
klack: upphöjning eller utskju-
tande parti på en maskindel.
klaffjärn: se dubbeljärn.
klafftändning: tändsystem med
lågspänd elström, där tändning
erhålles genom att en ljusbåge
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
