TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALL A:s I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER CGCRANSKADE AV: | TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Civilingenjör Olov E.; Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) | 5 Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling =—&T=—--—T— ——-S- ms mm mu mm mm mmm mm mmm me uu — = — — > — — — — knackning: vid förbränningsmo- torer ljud, som uppkommer på grund av störning i förbrän- ningsförloppet. knallgas: blandning av 2 volym- delar väte och 1 volymdel syre. Exploderar häftigt vid antänd- ning. Vid förbränningen bildas vatten. knallhatt : tändhatt (se d. 0.). knallkvicksilver: gråvita kristal- ler, utgörande <knallsyrans kvicksilversalt. Framställes ur kvicksilver, salpetersyra och alkohol. Användes som ini- tieringsmedel i tändhattar. knaster: upphöjning eller stift på en maskindel, avsedd att giva delen rätt läge vid montering. kniptång : avbitartång (se d. o.). knivvisare: instrumentvisare, vars yttersta del har formen av ett knivblad, varigenom en nog- grann avläsning av skalan möj- liggöres. knop: 1) distansminut (sjömil = 1852 m), 2) på sjömansspråk även = knut. knoster: tung slägga med grovt träskaft. koagulering: utfällning av kol- loider ur en kolloidal lösning. Ex.: äggvitas ”stelnande” vid kokning. kobolt: Co, metall, besläktad med järn och nickel. Atomv. 58,9. Atomnr 27. Sp. v. 8,9. Smpkt 1480”, Användes som tillsats till specialstål. Förekommer som mineralet koboltglans. koercitivkraft : magmnetiserande kraft, som erfordras för avlägs- nande av remanensen (se d. 0. och hysteresis). koffein: trimetyldioxipurin. Fö- 140 rekommer i kaffebönor, te m. m. Verkar stimulerande och använ- des mediciniskt. kofot: se bräckjärn. kohesion: egenskap hos materien, som yttrar sig i att mellan dess smådelar (molekyler) attrak- tionskrafter verka, dvs. krafter, som söka närma delarna till varandra. kohär: före upptäckten av detek- torer använd apparat för upp- täckande av högfrekventa svängningar, där av svängnin- garna framkallade motstånds- ändringar i beröringspunkten mellan tvenne kroppar utnytt- jas. kokain: giftiga färglösa kristal- ler, erhållna ur kokaväxten. Användes som bedövnings- och berusningsmedel. kokill: 1) form av metall eller stengods, i vilken smält metall gjutes och får stelna, 2) järn- stycke, som inlägges i gjutform av sand för att åstadkomma snabb kylning av visst gods- parti. kokillhärdat gjutgods: gjutgods med spec. stor ythårdhet och slitstyrka, erhållet genom gjut- ning i formar av järn, i vilka godsytan hastigt avkylts. kokosfett: fast fett, förekomman- de i kokosnöt. Användes inom tvål- och margarintillverkning samt som flottyr. kokpunkt: med en vätskas kok- punkt förstår man den tempe- ratur, vid vilken vätskan kokar; noggrannare: vid vilken trycket av den av vätskan angivna, mättade ångan är lika med det yttre lufttrycket. kinetisk energi, rörelseenergi: Den kallas även «oegentligt ”Ile- vande kraft”. Rörelseenergien är vid rotationsfri rörelse för en stel kropp 12 m v? (joule), där m är kroppens massa (i kilo- gram) och v kroppens hastig- het (i meter per sekund). Vid en stel kropps rotation är rö relseenergien 122 I w? (joule). Om I är kroppens tröghetsmo- ment (i kg och m?) med avse- ende på rotationsaxeln och Ww är kroppens vinkelhastighet i radianer per sekund. Önskar man rörelseenergien uttryckt i kgm, har man att dividera ovanstående uttryck med tyngd- accelerationen g, dvs. ungefär 9,8. kinin: alkaloid förekommande i cinchonaväxtens bark. Använ- des mediciniskt (bl. a. mot ma- laria). kinolin: färglös olja, utgörande kvävehaltig organisk förening. Bildas vid torrdestillation av vissa organiska ämnen. kipphyvel: metallbearbetningsma- skin i vilken skärningsarbetet åstadkommes medelst ett hyvel- ståls rätliniga rörelse och mat- ningsrörelsen genom =<arbets- styckets förflyttning i horison- tell led vinkelrätt mot skär- ningsrörelsen. Användes hu- vudsakligen för mindre arbets- stycken. kippspänning: inom = eltekniken, ofta erforderligt spänningsför- lopp, varvid spänningen rätli- nigt eller nära rätlinigt växer till: ett” visst värde och sedan plötsligt avtager till värdet noll. K. användas inom televi- sionen, på avlänkningsplattorna i sändar- och mottagarrören (Braunskt rör). Kirchoffs lagar: angiva ström- fördelningen i av lineära ledare sammansatta och förgrenade nät: De lyda: 1) i varje för- eningspunkt är summan av till- flytande — strömmar lika med summan av bortflytande ström- mar, 2) i varje sluten krets är summan av de ohmska spän- ningsfallen lika med summan av elektromotoriska krafterna. kis: svavelkis, pyrit, järnkis. Mi- neral innehållande upp till 50 7 svavel. Ur k. framställes genom <:oxidation <(bränning, rostning) svaveldioxid. kisel: Si, vanligt förekommande grundämne. Atomv. 28.06.Atom- nr 14. Sp. v. 2,34. Förekommer i kvarts och silikater. Av jord- skorpan utgöres 1/4 av k. An- vändes i legeringar (kiseljärn m. £1) kiselgur: skal av kiselalger. An- vändes till värmeisolerande fyll- ning och som absorptionsmedel för nitroglycerin i dynamittill- verkningen. kisugn: ugn för framställning av svaveldioxid ur kis. Förekom- mer vanligen som etageugn (Herreshoffugn, Wedgeugn, Lurgiugn). kitt: deg av linolja och krita, mön- ja eller blyvitt. Användes som tätningsmedel vid fönsterglas- insättning m. m. klack: upphöjning eller utskju- tande parti på en maskindel. klaffjärn: se dubbeljärn. klafftändning: tändsystem med lågspänd elström, där tändning erhålles genom att en ljusbåge 137