AV Va -—r BILDER I PERSPEKTIV genom ELEKTRONMIKROSKOPET pektronmikrosköpet har på grund av sin oerhörda <<förstoringsförmåga öppnat helt nya möjligheter att under- Söka materiens små beståndsdelar. Hos ett vanligt mikroskop begränsas försto- ringsgraden av våglängden hos den an- vända belysningskällan. Ju kortare våglängd, desto större förstoring är möjlig. I och med att man därvid bör- jade använda sig av de ytterst kort- vågiga elektronstrålarna har också mi- kroskopien klivit ett jättesteg framåt. I elektronmikroskopen kan man numera tydligt särskilja och återge i förstorad bild två små föremål, som ligga på det lilla avståndet 1 å 2 milliondels milli- meter från varandra. Detta betyder en flera hundra gånger bättre förstoring än det vanliga ljusmikroskopet. Grän- sen ligger hos de moderna elektronmi- kroskopen vid omkring 100 000:1. Vid iakttagandet av elektronmikro- skopiska upptagningar vid så höga för- storingsgrader har man dock hittills ganska mycket besvärats av, att de er- hållna bilderna blivit ”platta” utan att man fått någon uppfattning om de be- traktade föremålens utsträckning i rummet. Bilderna verkade «därför ibland som rena silhuetter. Vid betrak- tande av föremål genom ett vanligt mi- kroskop erhåller man — trots att endast ett öga i taget kan användas vid seen- det — i alla fall en klar uppfattning om föremålets rumsdimensioner på grund av ögats vana att uppfatta saker och ting på detta sätt. Hos elektronmikroskopet ligger saken emellertid annorlunda till. Vid de oerhört små föremål och delar av materia, som här bli synliga, rör det sig om en helt ny värld, som ligger långt utanför varje erfarenhet hittills. Därför ge bilderna inte heller någon direkt uppfattning om föremålens per- spektiv. För undanröjande av denna olägen- het har man nu börjat ordna med ett visst stereoskopiskt seende genom elek- tronmikroskopet. Man får därvid två bilder av föremålet under något olika bildvinklar på samma sätt som vid det vanliga seendet med tillhjälp av båda Bilden t. v.: Vanligt foto av zinkvittkristaller. Bilden t. h.: Samma kristallgrupp, som man ser den i perspektiv (kristallkanterna ha med tillhjälp av stereoskopet kunnat inritas på bilden). SEELE prrrne SK 10 TEKNIK för ALLA Fyrtaktsmotor med direktinsprutning av bränslet I PRRETT åÅ Å Gå Uu | 4 z NE SPN omm AVR M2r behöver inte vara någon spåman för att säga, att efterkrigstidens bilmotorer i hög grad komma att skilja sig från våra hittills välkända förbrän- ningsmotorer i bilar eller för stationärt bruk. Bland annat kommer säkerligen direktinsprutning av bränslet in i cy- lindern att vinna terräng på förga- sarens bekostnad. I det svenska paten- tet 107178 beskrives, huru kolven är försedd med ett speciellt förbrännings- rum (3) omedelbart under munstycket (5). Detta förbränningsrum «ligger något förskjutet i förhållande till kol- vens längdaxel, så att insugningsventi- len (9) och avgasventilen (13) komma på lämpligt avstånd från förbrännings- rummets centrum och så att båda ven- tilerna komma innanför kolvens area. Roterande gasgenerator pilarnas gasgeneratorer lämna uppfin- narna ingen ro. Med hänsyn till den betydelse, som gengasen verkligen fått i vårt land, är det också ganska natur- ligt, om detta problem lockar till allt bättre lösningar. Huruvida den av A.B. CTC i Göteborg enligt patentet 107 158 konstruerade roterande gasgene- ratorn för bilar betecknar inledandet av en ny utvecklingslinje, återstår dock ännu att se. Förbränningsrummet i generatorn (1) är runt och ytterst vid (4) försett med ett galler, som tjänstgör ögonen, varigenom det betraktade före- målet framträder klart med sitt rätta perspektiv. Små kristaller, som förut endast framträtt som svarta underligt formade silhuetter, visa sig nu bestå av en mångfald tärningar eller sexkantiga kroppar, varpå vår bild visar ett tydligt exempel. Det har här gällt en bild av zinkvittkristaller, som i all sin enkelhet ger en förbluffande bild av materiens mikroskopiska värld.