Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: kompressor—kopplingsplint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kopparvoltameter:
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
"Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
TEKNIK FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GCRANSKADE AV: |
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
HUVUDREDAKTÖRER:
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
eu mm mm mm mm RR OR — — —— — — —— —— —— — —— — —
» rierande, godtyckligt tvärsnitt.
Verktyget är lagrat i en såväl
längs med som vinkelrät mot
arbetsstyckets axel rörlig slid,
vilkens rörelser regleras genom
en kopieringsrulle, löpande mot
en med arbetsstycket synkront
roterande modell, vars form
därigenom överföres på arbets-
stycket.
koppar: Cu, rödgul metall med
stark glans. Atomv. 63,57.
Atomnr 29. Sp. v. 8,92. Smpkt
1 080”. Förekommer som kop-
parmalm (kopparkis, koppar-
glans, bornit m. fl.). Fram-
ställes genom utlakning med sy-
ror eller genom smältbehand-
ling, varefter följer elektroly-
tisk raffinering. Användes till
elmaterial, till legeringar m. m.
kopparförluster: i en ledare till
följd av ledarens motstånd (re-
sistans) av en elektrisk ström
utvecklad värmeenergi (joulskt
värme), som ej tillgodogöres i
den elektriska strömkretsen och
därför innebär en energiförlust.
kopparoxidullikriktare: torrlikrik-
tare, som är uppbyggd av en
med ett kopparoxidulskikt be-
lagd kopparplatta och en mot
kopparoxidulskiktet anliggande
ibland med grafitskikt försedd
kontaktplatta.
kopparsilke : konstsilke, framställt
genom att cellulosa löses i
Schweizers reagens (ammonia-
kalisk kopparoxidlösning). Den
härvid erhållna lösningen pres-
sas till trådar och cellulosan ut-
fälles åter i ett syrabad. -
instrument,
medelst vilket styrkan hos en
elektrisk ström kan bestämmas
genom att väga den av ström-
148
men i ett elektrolytiskt bad av
mättad kopparsulfatlösning av-
skilda kopparmängden. Negati-
va elektroden består av platina
och positiva elektroden av kop-
par.
koppel: 1) lösbar förbindning mel-
lan ett dragande och ett draget ;
maskinelement, 2) detsamma
som koppling (se d. 0.).
koppling: 1) oftast lösbar förbind-
ning mellan tvenne roterande
(maskin) axlar. Jfr koppel, 2)
inom eltekniken relation mellan
tvenne elektriska strömkretsar,
möjliggörande överföring av
energi från den ena till den
andra. Man skiljer på magne-
tisk (induktiv), galvanisk och
kapacitiv k. Vid magnetisk
k. ha de båda strömkretsarna
ett magnetiskt fält gemensamt,
vid galvänisk k. ha de ett mot-
stånd och vid kapacitiv k. en
kondensator gemensamt.
kopplingsfaktor: Se kopplingsko-
efficient. Vid magnetisk kopp-
ling (se d. o.) är k. förhållandet
mellan den ömsesidiga induk-
tans, som förefinnes mellan
tvenne kopplade spolar, och den
största ömsesidiga induktans,
som kan förefinnas mellan sam-
ma spolar.
kopplingskoefficient: (= kopp-
lingsfaktor), tal, som anger ett
mått (grad) för kopplingen (se
d. 0.) mellan tvenne elektriska
strömkretsar.
kopplingslamell: tunn stålskiva
med eller utan beläggning i la-
mellkoppling (se d. 0.).
kopplingsplint: platta av isoleran-
de material för anslutning och
sammankoppling av elektriska
ledningar.
kompressor: maskin, varmed luft
eller andra gaser kan kompri-
meras, dvs. sammantryckas,
förtätas, och därigenom ges ett
tryck, som betydligt överstiger
atmosfärtrycket.
komprimera: sammanpressa, hop-
trycka eller förtäta.
koncentrator: anordning för kon-
centrering, spec. av svavelsyra.
kallas även saturator.
koncentrisk: med gemensam me-
delpunkt. Motsatsen är excen-
trisk. Jfr t. ex. excenterskiva.
kondensation: 1) kem. reaktion;
består i att två eller flera orga-
niska ämnen omsätta sig under
avskiljande av vatten eller om-
gruppering av ingående atomer.
Ur teknisk synpunkt av stor be-
tydelse, t. ex. vid framställning
av kondensationsprodukter. Jfr
polymerisation, 2) fysikalisk k.,
se kondensera.
kondensator: anordning av tven-
ne ledare (plattor, koncentriska
cylindrar eller klot med mellan-
liggande dielektrikum), som har
egenskapen att kunna upplad-
das (lagra elektricitet) med en
elektricitetsmängd €Q, som är
direkt proportionell mot den på-
tryckta spänningen V. Q= C
. V, där C är kapacitansen.
kondensatorgenomföring: genom-
föring för transformatorer m.
m., utförd med skikt av isola-
tionsmaterial med mellanlägg
av metallfolier.
kondensatormikrofon: mikrofon
(se d. 0.), där membranet ut-
göres av en kondensatorbelägg-
ning. När membranet vibrerar,
uppträda motsvarande ändrin-
gar i kondensatorns kapacitans,
vilka på olika sätt kunna ut-
nyttjas.
kondensera: att överföra gas till
flytande form (vätska). |
kondensor: 1) apparat vid ång-
maskiner och ångturbiner, i vil-
ken den från t. ex. turbinen av-
gående avloppsångan kondense-
ras (se d. 0.) till matarvatten,
vilket ånyo tillföras ångpannan.
Man skiljer alltefter arbetssät-
tet mellan blandningskondenso-
rer och ytkondensorer, 2) sam-
lingslins eller ett sammanbry-
tande system av linser vid mik-
roskop och projektionsappara-
ter för att koncentrera eller ge
parallellt ljus från en ljuskälla
i en punkt eller på ett föremål.
Konduktans: ledningsförmåga,
dvs. inverterade värdet av mot-
ståndet.
konduktivitet: specifik lednings-
förmåga, dvs. inverterade vär-
det av specifika motståndet.
konduktor: ledare.
kongruens: full överensstämmelse
i storlek och form, likformighet,
likhet.
konkoppling: = lösbar = friktions-
koppling (sed. o.) med koniska
friktionsytor.
konmantelslipning : typ av slipning
på spiralborrar. Förekommer
oftare än s. k. oliverslipning.
konprov: en avart av brinellpro-
vet (se d. o.), där man i st. f.
kula använder en stålkon med
90” spetsvinkel och som hård-
hetstal anger kvoten mellan be-
lastningen och det koniska in-
tryckets cirkelformiga basyta.
Kallas även Ludwiks hårdhets-
Prov.
konsistensfett: emulsion av kalk-
tvål i mineralsmörjoljor. Smpkt
60—380”. Användes inom ma-
skintekniken som smörjmedel.
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
