Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ford-historier — ett apropå till Henry Fords 80-årsdag - Teknisk pressrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henry Ford.
Qaliga äro de historier, som cirkulerat
om Henry Ford och hans bilar. Går
man tillbaka i den gamla tiden och blädd-
rar i åldriga luntor, hittar man ofta lus-
tigheter om ”Ford-hopporna” eller
”Ford-lopporna”, som de på den tiden
kallades.
Låt vara att ”Fordarna” gisslades
ganska hårt, men man måste nog kon-
statera, att dessa den moderna bilens
föregångare verkligen uppfyllde ordet
”folkvagn” på ett sätt, som ingen bil hit-
tills ens tillnärmelsevis kunnat uppnå.
”Köps den där med konservbrytare”,
retades. man och flinade åt lustigheten.
Precis som historien om mannen med
plåtskjulet — han som lämnade in sin
av korrugerad plåt hopsatta kolonistuga
till lagning. Den hade blivit bucklig vid
sista ovädret och skulle nu rätas ut. När
han kom tillbaka efter några dagar möt-
tes han av den glada reparatören som
sade: ”Herrns Ford är färdig nu ,..”
Heder åt en sådan historia. Den är
lika enkel som vagnen själv. Ford Modell
T hade minsann ingen invecklad kon-
struktion. Men ändå experimenterade
man med den både utan och innan. Den
fick tjäna till litet av varje.
När den sedan äntligen mot sin långa
levnads slut började längta efter frid
och ro, förvägrade man den obarmhärtigt
ens den minsta antydan härom. Tack
vare något, som kallades service, kunde
man på ett billigt sätt ersätta ”kärrans”
åderförkalkade innandömen med nya de-
lar och ge den gamle trotjänaren nytt
liv. Men efter den proceduren blev tjän-
sten om möjligt ännu hårdare. Då var
den forna glansen försvunnen, värdighe-
ten bortflugen och ägarens aktsamhet
förbi. Tunga lass fick Forden dra och
familjens många vänner fick den slitas
med. Och det gjorde den — som det he-
ter i krönikan — både länge och väl.
Blev den så sent omsider ”utkörd”, så
plundrades den på allt av värde. Karos-
seriet plockades isär, suffletten blev pre-
senning, medan ringarna togo vägen till
barnens leksaker, Hjulen fingo rulla vi-
dare på något annat fordon, medan
fjädrarna mjukt bockade sig inför utsik-
ten att få placeras på vagnar, dragna av
levande hästkrafter. Motorn dissekerades,
dess inälvor skingrades och fingo göra
nytta på annat håll. Ja, det har t. o: m.
12 TEKNIK för ALLA
FORD-historier
— ett apropå till
Henry Fords 80-årsdag
kommit brev från glada Fordägare, som
meddelat, att den julgransfot ännu inte
är konstruerad, som kan mäta sig med
en upp-och-nedvänd ratt från en gam-
mal T-Ford!
Mellan åren 1908 och 1927 såldes T-
Forden i över 15 miljoner exemplar,
och under denna tid behöll den i princip
sin enkla och typiska konstruktion. En
och annan förbättring infördes, Mot ett
extra tillägg kunde man sålunda i början
på 20-talet få den med stjälvstart. Det
var efter den nyheten, som följande histo-
ria gick igenom hela den svenska pres-
sen och åstadkom ett brett grin från
Ystad till Haparanda:
En liten parvel kom in till en svensk
Fordhandlare i Norrland, lade fram en
femöring på disken och sade:
— Jag vill köpa en Fordbil.
Biträdet granskade slanten och svara-
de:
— Det går inte, för dom kostar tio öre
nu.
— Ja, men jag skulle ha en utan själv-
start.
Snarfager var T-Forden inte precis,
och Fordägarens sociala anseende tyck-
tes heller inte gälla för mycket. Det be-
rättas sålunda, att Henry Ford själv en
gång kom åkande och stannade vid en
stor grann vagn, som fått motorstopp.
Ford och hans sällskap tvekade inte att
hjälpa den andre resenären och lyckades
och så få motorn i gång. Efter detta vän-
de sig ägaren till Ford och frågade vad
han var skyldig. Ingenting, svarade Ford,
— Ja, men ni har ju satt till både tid
och arbete, så tag åtminstone dessa två
dollar.
— Nej tack, svarade Ford, ni behöver
nog era pengar bättre än jag. Själv har
jag tillräckligt av den varan.
— Ni behöver inte göra er finare än
ni är. Om ni har så gott om pengar,
som ni skryter med, så varför i all fri-
dens dar behöver ni då kuska omkring i
en Ford?
Efterträdare till Modell T blev Mo-
dell A, vars utförande innebar ett jät-
tekliv i bilens historia. Den främsta skill.
naden låg kanske däri, att Modell A var
försedd med växelspak till skillnad från
T-Fordens hel- och halvfart jämte back-
slag. Detta celebrerades naturligtvis med
en historia, vars poäng inte bara var en
humoristisk fullträff utan även av Ford-
herrarna med fördel kunde begagnas som
reklam man och man emellan i försälj-
ningsarbetet.
(Forts. på sid. 27)
| TEKNISK)
e I USA HAR MAN FÖRETAGIT
framgångsrika experiment med betong-
pråmar för petroleumtransporter.
4
ee GENGASLOKOMOTIV ANVÄN-
das nu på flera mindre banor i Dan-
mark. Loken drivas med gasverkskoks
eller torvkoks.
e VID BOLIDENBOLAGETS smält-
verk på Rönnskär påbörjas i dagarna
uppförandet av sex stora silos, som
skall förvara den arsenik, vilken er-
hålles som biprodukt vid framställnin-
gen av guld, silver och koppar ur den
västerbottniska malmen.
ee SEDAN VISSA UNDERSÖKNIN-
gar på Ingenjörsvetenskapsakademiens
initiativ utförts beträffande vissa gum-
miförande växter, anses det numera va-
ra ådagalagt, att endast en av de un-
dersökta växterna, en kaukasisk mask-
rosart, har en gummihalt — 2 å 3 70 —
vilken skulle kunna motivera en odling
i vårt land. Industrikommissionen har
hemställt och statsutskottet tillstyrkt ett
anslag av 70000 kr för en försöksod-
ling i större skala under åren 1943 och
1944 av denna maskrosart.
ok
ee FRÅGAN OM TRANSPORTFLYG
contra fartyg och järnväg har analyse-
rats av ordföranden i United Airlines i
USA i en artikel i tidskriften ”Times”.
Som exempel på förhållandet mellan
tonnageutrymme och bränsleförbrukning
anför han, att ett vanligt godståg mel-
lan Chicago och San Francisco trans-
porterar 1560 ton med en oljeförbruk-
ning på 170 000 gallons samt en total
driftskostnad av 50000 doll. Samma
godsbefordran med flyg skulle kräva 1,5
milj. gallons och en kostnad på 1,75 milj.
doll. Ännu ogynnsammare ställer sig
flyget i konkurrens med fartyg. En ge-
nomsnittsbåt befordrar en godsmängd på
14 000 ton mellan San Francisco och
Brisbane tur och retur med en oljeför-
brukning av 420 000 gallons till en kost-
nad av 120 000 doll., medan motsvarande
kvantitet lufttransporterat gods skulle
erfordra 8 milj. gallons bensin till en
kostnad av 29 milj. doll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
