Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: kord—krotonaldehyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
TEKNIK FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE 4 V:
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Civilingenjör Olov E; Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
HUVUDREDAKTÖRER:
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
ratur, vid vilken ett ämne kan
existera både som vätska och
gas. Kallas även absolut kok-
punkt.
kritiskt tryck: högsta tryck, var-
under ett ämne kan existera i
form av mättad ånga.
kritisk volym: specifika volymen
= volymen av massenheten för
ett ämne, som befinner sig i det
s. k. kritiska tillståndet, dvs.
vid kritisk temperatur och kri-
tiskt tryck, vilka bestämma den
”kritiska punkten”.
krokstål: spec. vid kopierings-
svarvar för trä ofta använt
svarvstål med: krokigt (böjt)
skär. Genom att svarva med k.
minskas risken för att träet
uppsplittras, då bearbetning
sker från ett smalare till ett
tjockare parti på arbetsstycket.
krollsplint: vegetabiliskt tagel,
framställt av <dvärgpalmens
bladfibrer. Användes bl. a. till
stoppning i möbler och som in-
packningsmaterial.
krom: Cr, metall. Atomv: 52,01.
Atomnr 24. Sp. v. 7,2. Smpkt
17007. Användes i legeringar
(kromstål, kromnickel, kanthal)
samt till förkromning. Viktiga
kromföreningar förekomma.
kromalun: mörkvioletta kristaller,
utgörande <kalium-kromsulfat.
Användes till kromgarvning
(se d. o.) och i färgeritekniken.
kromgarvning: garvning med
kromsyra och natriumtiosulfat,
varvid kromoxid: wutfälles på
lädret.
kromlegering: metallegering med
krom. Ex.: kromstål, stål med
0,3-0,6 Zo krom. Utmärkes av
stor hårdhet. Andra exempel
SZ
är kromnickelstål, som använ-
des som konstruktionsmaterial,
och de flesta rostfria stål.
krommnickeltråd: = elektrisk mot-
ståndstråd av kromnickel, som
oftast användes i elektriska
värmeapparater, då den utan
att skadas tål uppvärmning till
omkring 1000? C under en
längre tid.
kronborr: rörformig borr med
fasta eller utbytbara skärstål
runt borrörets ena ändyta. An-
vändes, då man önskar utspara
en stång ur hålets mitt för att
med denna anställa försök över
materialets godhet eller då det
vid isynnerhet stora diametrar
är oekonomiskt att sönderdela
allt det material, som skall bort-
tagas, i spånor. Kallas även
kärnborr.
kronograf: kronoskop (se d. 0.)
försett med registreringsanord-
ning.
kronometer: mekanisk tidmätare
för noggrant angivande av tid.
kronoskop: instrument för upp-
mätning av (spec. korta) tids-
intervall. Ett ofta förekomman-
de k. för mindre noggranna
tidsbestämningar är t. ex. stopp-
uret.
kronsåg: såg i form av en tunn
plåttrumma, vars ena ände för-
setts med sågtänder. Kallas
även cylindersåg.
kross (maskin): arbetsmaskin för
sönderdelning eller söndersplitt-
ring genom slag eller långsamt
verkande tryck af fasta krop-
par.
krotonaldehyd: omättad aldehyd,
framställd ur etylalkohol. - An-
vändes som <denatureringsme-
del för sprit.
kord: stomme bestående av med
gummi under tryck impregne-
rade trådar, vilka lagts så, att
de bilda 45” vinkel med längd-
linjen. Användes lagd i flera
lager på varandra, bl. a. till
stomme i däck (se d. 0.) för
pneumatiska gummiringar.
kordong: 1) snöre, snodd, 2) räff-
lad eller på annat sätt upprug-
gad yta på t. ex. ratthjul, verk-
tyg etc., varigenom bättre fin-
gergrepp åstadkommes. Kallas
även lettring.
kordongslagning: framställning i
svarv av kordong (se d. o.) med
hjälp av lettertrissa.
kordring: däck med kordvävstom-
me.
kordvävstomme: stomme till däck
med parallellt lagda, ej vävda
trådar i flera lager och med
viss vinkel mellan trådarna i de
olika lagren, varvid såväl trå-
darna som lagren inbördes sam-
manhållas av bindemedel (of-
tast en gummilösning).
kork: barkvävnad hos växter. An-
vändes till flaskproppar samt
för framställning av byggnads-
och isoleringsplattor.
korona: se corona.
koronaförluster: se coronaförlust.
korp: något böjd och spetsig hac-
ka av smitt stål, främst avsedd
för jord- och stenarbeten.
korpuskel: liten partikel.
korpuskularstrålning: — strålning
av icke elektromagnetisk natur,
särskilt strålning bestående av
elektroner, positiva joner eller
neutroner.
korrosion: långsam förstöring av
metall eller metallegeringar ge-
nom inverkan av fuktig luft,
vatten, frätande gaser eller
vätskor, med vilka ytan är i be-
röring. Välkända korrosions-
exempel äro bl. a. järnets rost-
ning och kopparns ärgbildning.
korrugera: vecka, göra vågfor-
mad.
korrugerad plåt: veckad, vanligt-
vis galvaniserad plåt.
korslänkkoppling: se kardanknut.
korspunktsvets: punktsvets i kors-
ningen mellan trådar eller, i frå-
ga om plana arbetsstycken, med
sickar (dvs. linjära upphöjnin-
gar), i korsningen mellan dessa.
korsspoleinstrument: elektriskt
mätinstrument med tvenne me-
kaniskt hopkopplade och vin-
kelrätt mot varandra med ge-
mensam symmetrilinje anordna-
de spolar i ett inhomogent mag-
netiskt fält. Elektriskt äro spo-
larna så kopplade, att de mot-
verka varandra. Instrumentet
begagnas bl. a. för att mäta
kvoten mellan två storheter.
korstapp: järn- eller ståltapp på
en i korsform genombruten plat-
ta för fastgörande av tappen på
en träaxel.
korsvinkel: mätverktyg för avsätt-
ning och uppritning av räta
vinklar, bestående av en linjal
med ansats och en från linja-
lens mitt i rät vinkel utgående
arm.
kortslutningsankare: ankare (ro-
tor) till en asynkronmotor, vars
lindning består av i spår inlag-
da massiva kopparstavar, vilka
genom ringar (kortslutningsrin-
gar) sinsemellan äro förbundna
vid vardera änden av ankaret.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
