Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: kord—krotonaldehyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
o Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
i A = Ampere c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter kem. = kemisk lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t)
: at = atmosfär d. o. = detta ord ev. = eventuell hk = hästkraft kg = kilogram m = meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt
ä atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ex, = exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel
atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = i stället för kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera s. k. = så kallad Vv = volt
beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fryspkt = fryspunkt jfr = jämför 1 = liter m, m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt
bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) g = gram kcal = kilokalori
kortslutningsimpedans: impedan-
sen mellan tvenne klämmor i en
fyrpol, då fyrpolens övriga
klämmor äro kortslutna.
kortslutningsring: se kortslut-
ningsankare.
kortslutningsugn: elektrisk mot-
ståndsugn för låg spänning och
hög strömstyrka, vid vilken vär-
mekroppar av ringa motstånd
anslutas omedelbart till en
strömkälla för hög effekt.
korttidsdrift: driftart, vid vilken
en elektrisk maskin skall kunna
avgiva den påstämplade effek-
ten (märkeffekten) under en
viss angiven tid, utan att maski-
nens temperatur överstiger till-
låtet värde.
korund: mineral, utgörande kri-
salliserad leriord (aluminium-
oxid). Användes som slipmate-
rial. K. i ren form utgör ädel-
stenarna rubin och safir. K.
framställes även syntetiskt i
elugn.
krackbensin: bensin, framställd
genom krackning (spjälkning)
av bränn- eller smörjolja.
krackning: sönderdelning av tun-
ga oljor vid högt tryck och hög
temperatur, varvid bensinlik-
nande produkter erhållas.
kraft: ett av fysikens viktigaste
begrepp, då k. alltid är orsaken
till förändringen av en kropps
rörelsetillstånd eller form. För
att fullständigt bestämma en k.
måste såväl dess storlek och
riktning som dess angrepps-
punkt vara känd. Beträffande
enheten för k. enligt cgs-syste-
met, se dyn.
kraftaxel: detsamma som bäraxel
(se d. 0.).
150
kraftfält: fält (rum), i vilket
krafter (mekaniska, elektriska,
magnetiska m. fl.) verka.
kraftgas: halvvattengas, : bland-
ning av generatorgas (luftgene-
ratorgas) och vattengas. An-
vändes till smältugnar, gasmo-
torer m. m.
kraftkilogram: en kraft, som är
lika med tyngden av massan 1
kg. I avvaktan på eventuell
närmare precisering användes i
Sverige vid materialprovning
och hållfasthetsberäkning tyng-
den i Stockholm, men olikheten
i tyngd inom olika delar av lan-
det spelar i allmänhet ingen roll
inom tekniken.
kraftlinjer: linjer (kurva), som
åskådliggöra riktningen av
krafterna i ett kraftfält (se
d. 0.). Detta åskådningssätt
härrör från den engelske fysi-
kern Faraday (läs: faradä).
kraftlinjetäthet: antalet kraftlin-
jer per ytenhet i ett kraftfält,
(se elektrisk och magnetisk fält-
styrka).
kraftmaskin : motor, dvs. maskin,
som alstrar mekaniskt arbete
för drift av t. ex. arbetsmaski-
ner, transportanordningar.
kraftpapper: brunt omslagspap-
per, framställt av sulfatcellulo-
sa.
kraftpar: två lika stora krafter,
som äro parallella men ha mot-
satt riktning och olika an-
greppspunkter. Ett k:s verkan
på en kropp utgöres av en vrid-
ning på kroppen ifråga.
kraftsvets: svets, vars huvudsak-
liga uppgift är att åt den svet-
sade konstruktionen giva meka-
nisk hållfasthet.
krafttransformator: transforma-
tor (se d. 0o.), vars uppgift är
att förmedla ett effektutbyte
mellan tvenne växelströmsnät.
kramla: krampa (se d. 0.).
krampa: i U-form böjd järn-
stång, använd som sammanfo-
gande element.
krampkabel: telefonikabel, där i
och för ökning av överförings-
avståndet dämpningen minskats
(induktiviteten ökas) genom
omlindning av ledarna med tunn
järntråd av diametern 0,2—0,3
mm. Härtill användes numera
ofta en speciallegering (permal-
loy).
kran: 1) avstängningsanordning
på gas- eller vätskeledning, t. ex.
kikkran, 2) don, som tjänar att
lyfta och förflytta laster, t. ex.
bockkran, brokran, konsolkran,
mastkran = (saxkran), ponton-
kran, portalkran, tornkran, tra-
vers och vipparmskran.
kranborrmaskin: borrmaskin med
borrmekanismen, anbringad på
en arm, vridbar i horisontalpla-
net och inställbar i olika höjdlä-
gen. Kallas vanligare för ra-
dialborrmaskin.
kransåg: ospänd handsåg för
längdsågning av grovt virke.
Sågbladet har rak tandlinje och
rygg samt handtag (oftast i rät
vinkel mot sågbladets plan) i
båda ändar.
krater: fördjupning i svets åstad-
kommen av ljusbåge.
kresol: metylfenol. Förekommer i
stenkolstjära. Användes som
antiseptikum. Desinfektions-
KODE lysol är en såplösning av
kreosot: blandning av högre feno-
ler. Användes som antisepti-
kum. Förekommer i trätjära,
särskilt i boktjära.
kreosotolja: fraktion av stenkols-
tjära med kpkt 280—3820”. An-
vändes som träimpregnerings-
medel.
kretsprocess: enligt den tyske fy-
sikern R. Clausius sådan pro-
cess, där en kropp genomlöper
en serie tillståndsändringar, som
föra den tillbaka till begynnel-
setillståndet. I värmeläran av-
ses vanligen med k. den för me-
kaniska värmeteorien viktiga
Carnotska processen, i vilken
det arbetande mediet (kropp,
vätska eller gas) genomlöper två
adiabatiska och två isotermiska
tillståndsändringar. K. kallas
ofta även cirkelprocess.
kristall: homogen, fast kropp med
bestämd geometrisk form och
plana ytor. Utskiljes ur en lös-
ning eller smälta.
kristalldetektor: kristall (t. ex.
blyglans), mot vilken anligger
en metallspets (t. ex. platina),
vilken anordning, på grund av
att i kontaktytan erhålles en
ventilverkan, användes som de-
tektor i radiomottagare (kri-
stallmottagare).
kristallglas: blyhaltigt glas. Mön-
ja (blyrött) användes som bly-
tillsats.
kristallmottagare: radiomottaga-
re, försedd med kristalldetektor.
kristallsoda: kristalliserad natri-
umkarbonat, innehållande 10
molekyler kristallvatten (638 Yo
vatten). Användes som ”tvätt-
soda”. Se även soda.
krita: mjuk, vit kalksten. Använ-
des till kitt, målarfärg samt som
skrivkrita. |
kritisk temperatur: högsta tempe-
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
