Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bättre grammofonskivor, av Billy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bättre GRAMMOFONSKIVOR
G rammofonschlagerns vandring
från inspelningsstudion till buti-
ken är både lång och törnbeströdd.
Ljudet från orkestern och sångaren i
studion omvandlas i en mikrofon till
elektriska impulser. Sedan dessa för-
stärkts, få de rita en buktig spiral-
linje i en vaxplatta, på samma sätt
som gravernålen i TfA:s inspelnings-
aggregat ritar tonspåret i en hemin-.
spelad grammofonskiva.
Buktigheterna i spirallinjen motsva-
ra ljudvågornas svängningar i luften
i inspelningsstudion.
När sedan en pick-ups grammo-
fon-nål = följer bukterna, vibrerar
den i takt med den inspelade
musiken och dessa vibrationer om-
vandlas på ett eller annat sätt till
elektriska impulser, lika de som kom-
mo från mikrofonen i studion. De
förstärkas sedan på vanligt sätt och
matas in på en högtalare.
En s. k. ”mekanisk” grammofon,
dvs. en grammofon, som direkt om-
vandlar spiralspårets vindlingar till
ljud, fungerar på följande sätt: Nålen
vibrerar liksom i förra fallet, men får
denna gång påverka ett membran, som
i vanliga fall består av glimmer. Mem-
branet börjar att röra sig i takt med
ljudspårets bukter, och då dessa äro
en trogen kopia av ljudvågorna i stu-
dion, kommer även luften i grammo-
fonens omgivning att vibrera efter
grammofonorkesterns toner.
6 TEKNIK för ALLA
EN
Nya tillverkningsmetoder för
grammofonskivor ha medfört,
att nålraspet nedbringas, de
höga tonerna bli klarare och
tonomfånget ökas.
Vaxplattan, som vi nu spelat in i
studion, måste mångfaldigas. Ett
”vax” är emellertid inte något håll–
bart och slitstarkt föremål utan den
uppritade ”bilden” av musikstycket
måste överföras till ett betydligt hår-
dare material, innan man kan sätta
igång med massfabrikation av gram-
mofonskivan. Detta tillgår så, att man
på ett eller annat sätt gör vaxplattans
yta ledande, varefter man tar ett gal-
vaniskt ”avtryck” i koppar e. dyl. Av-
trycket, som förresten kallas ”fa-
dern”, är bakvänt och skulle alltså
lämpa sig för tillverkning av gram-
mofonskivor. Dessa äro ju plastiska
avgjutningar av ett par pressmatri-
ser. Fadern är emellertid alldeles för
dyrbar för detta. Man kan nämligen
som regel endast framställa ett av-
tryck av vaxplattan och skulle fadern
skadas under tillverkningens gång,
måste man göra om hela inspelningen.
Av fadern tar man därför ett nytt
galvaniskt avtryck, den s. k. ”mo-
dern”, som är rättvänd som en gram-
mofonskiva och alltså kan spelas. Av
modern tillverkar. man sedan press-
matriserna, och dessas benämning i
den tekniska slangen blir naturligtvis
”sönerna”.
E: av de svåraste processerna i den-
na rätt invecklade tillverkning är
att få själva vaxytan ledande. Man
har försökt med flera olika metoder.
Ett sätt är att pudra in plattan med
grafitstoft, en annan metod, som ock-
så varit rätt flitigt använd, består i
att man häller en silverlösning över
plattan, varefter silvret faller ut som
en fin, ledande hinna. Dessa metoder
ha emellertid sina nackdelar. Grafit-
beläggningen blir aldrig riktigt jämn
och slät, utan ökar nålbruset avsevärt
i den färdiga grammofonskivan. Sil-
verlösningen ”tar” inte alltid överallt
utan det kan bli små hål i fadern, vil-
ka äro synnerligen svåra att klara av,
utan att ljudkvaliteten blir lidande.
För att komma ifrån dessa svårig-
heter har man försökt att få över ett
metalliskt ämne som silver e. dyl. i
atomform till vaxplattans yta. De
första försöken efter denna princip
gjordes såvitt vi veta med s. k. katod-
förstofftning. Därvid använder man sig
av synnerligen höga spänningar och
låga strömstyrkor samt ett icke alltför
högt vakuum på en 1/10 till 1/100 mm
kvicksilver. Katodförstoftningen till-
går i princip så, att man innesluter
vaxplattan i ett gastätt hölje, som eva-
kueras. Sedan startar man en glim-
urladdning mellan tvenne elektroder i
kärlet, och under vissa betingelser
kan man få katodmaterialet att för-
stofta och bilda en beläggning på de
omgivande föremålen. Det är samma
fenomen, som kan iakttagas på en be-
gagnad glimlampa. Den svarta be-
läggningen på kolvens insida utgöres
av material från katoden.
Nu har Siemens gått in för en mot-
satt väg genom att direkt" smälta och
förånga metall i mycket högt vakuum,
1/10. 000—1/100 000 mm kvicksilver.
Därvid använder man sig av låga
spänningar och stora strömstyrkor.
Genom de senaste framstegen på det
vakuumtekniska området har det va-
rit möjligt att för industriell drift
uppnå de oerhört låga tryck, somrer-
fordras för att man skall kunna an-
vända förångningsmetoden.
En tysk grammo fonstud io.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
