det går till att ta vara på stybb och koldamm, som eljest brukar gå till spillo. I cyklonrenaren (6) samlas gasen med- följande koldamm och lagras på bottnen av renaren. Från bilens avgasrör (1) leder ett rör (4) till en dysanordning (5) under renaren. Härigenom erhålles en ejektorverkan, som gör att avgaserna rycka med sig koldammet upp i röret (8) för vidare transport tillbaka till gasgeneratorns + förbränningskammare för att tillvaratagas. Ämne till NN £/G.7| 16T| SE FN ee GlESK Er 1 - 8 216 TEES = DA ARS I dr a I patentet 107 192 beskriver hr Hogdal, Saltsjö-Duvnäs, hur man skall för- fara vid utklippning av ämne till en för- packningsask, så att fodret i denna vikes slätt och ej får tillfälle att skrynk- la sig på något sätt. Det gäller här en i båda ändarna öppen kartongask, som är försedd med ett runtom samman- hängande foder. Fri sikt utåt genom ventilationsöppningar Den strömlinjeformade bilen medför många små sekundärproblem. Ett av dessa är, hur man skall få en till- fredsställande ventilation av den i bi- lens bakre del placerade motorn. Ett annat sådant problem är sikten bakåt. Ringhoffer-Tatra-Werke A. G. i Böh- men-Mähren har enligt det svenska pa- tentet 107 429 tänkt sig båda dessa pro- blem lösta samtidigt på så sätt, att ventilationsslitsarna (1) i motorrum- met äro övertäckta av plåtjalusier, vil- ka hindra direkt seende genom slitsar- na bakåt och in i motorrummet. Dessa jalusier äro emellertid försedda med speglande ytor (4,5) på sådant sätt, att de möjliggöra utsikt bakåt genom en periskopisk effekt. En stålbetongbro med 192,4 m spännvidd För kort tid sedan färdigställdes i Spa- nien nära den portugisiska gränsen en järnvägsbro över floden Esla. Denna bro är totalt 480 meter lång, men är även intressant därigenom, att den i sin mitt har en brobåge av stål och betong, som med sina 192,4 meters spännvidd och 62,4 meters höjd torde vara en av världens största i detta utförande. Den dubbelspåriga banan vilar på bågens övre del direkt på själva brobågen och uppbäres sedan mellan brons mitt- parti och brobågens båda ändar av fem stödväggar på vardera sidan. Svarvstål med bättre värmeavledning varvstålets livstid och framförallt skärets hållbarhet beror i första rum- met av temperaturen. De vid spån- brytningen uppstående värmemängder- na bortledas huvudsakligen genom ar- OS betsstycket och spånen. Det vanliga svarvstålet har i regel en ganska dålig värmeledningsförmåga, vilket gör att det har lätt för att antaga otillåtet hög temperatur. Genom << vätskekylning kan man visserligen nedbringa tempe- raturen, men mycket skulle ändå vinnas på att förbättra svarvstålets förmåga att leda bort värme. Bilden visar ett nytt svarvstål för detta ändamål, där. stålet försetts med en insats av gott värmeledande ma- terial (a). Därvid har använts en spe- ciell lättmetallegering, som leder värme omkring 4,5 gånger bättre än stål och har något mer än hälften av kopparns värmeledningsförmåga. Insatsen har alltså till uppgift att leda de uppstå- ende värmemängderna till svarvstålets kallare delar och därifrån sedan till stål- hållaren. Arean hos denna insats är därvid avpassad till svarvstålets stor- lek. MÅLARFÄRGEN SNABBTORKAS Bilden visar en nymålad stridsvagn, som passerar genom en ljustunnel, försedd med en mängd lampor med infraröda str ålar. Färgen på vagnen är efter k minu- ters bestrålning fullständigt torr. TEKNIK för ALLA 11