Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: krumcirkel—kylmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
free!
FOR ALL A:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV:
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Civilingenjör Olov E; Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
kvicksilver: Hg, flytande metall.
Atomv. 200,6. Atomnr «380.
Fryspkt —388,92. Kpkt 357”.
Användes i legeringar (amal-
gam, se d. 0.), till instrument
(termometrar, elektriska kon-
: takter m. m.), även medicinskt.
Kvicksilverångor äro giftiga.
kvicksilverhögtryckslampa: lampa,
som innehåller en ädelgas och
kvicksilver samt två huvudelek-
troder och en hjälpelektrod, vil-
ken senare över ett mycket stort
och i glasbehållaren inbyggt
motstånd är förbunden med den
ena huvudelektroden. Då en
spänning anlägges mellan hu-
vudelektroderna, bildas först en
ljusbåge mellan hjälpelektroden
och närliggande huvudelektrod.
Denna ljusbåge tänder en ljus-
båge mellan huvudelektroderna.
På grund av värmeutvecklingen
från denna senare förångas
kvicksilvret och trycket i lam-
pan stiger, varvid ljuspelaren
. sammansnöres och ljusintensite-
ten ökar.
kvicksilverklorid: se sublimat.
kvicksilveromriktare: 1) kvicksil-
verströmriktare (se d. 0.), som
omvandlar växelström till lik-
ström (likriktare), 2) kvicksil-
verstromriktare (se d. 0.), som
omvandlar växelström av en :
frekvens till växelström av en
annan frekvens (omriktning).
kvicksilverströmriktare: strömrik-
tare (se d. o.) med en icke upp-
hettad katod av kvicksilver och
en eller flera anoder, eventuellt
med ett galler för varje anod
(gallerstyrd <kvicksilverström-
riktare). Samtliga elektroder
äro anordnade i en behållare
156
(av glas för låg effekt och av
stål för högre effekt).
kvicksilverväxelriktare: kvicksil-
verströmriktare (se d. 0.), som
omvandlar likström till växel-
ström (växelriktning).
kväve: N, gasformigt grundämne.
Färg-, lukt- och smaklöst samt
ej brännbart. Atomv. 14.008.
Atomnr 7. Förekommer i luften
(80 volyms-Z6) samt bl. a. i am-
moniak, salpetersyra, nitrater
och äggviteämnen.
kyamisering : träimpregneringsme-
tod, uppfunnen av engelsman-
nen Kyan. Virket nedföres här-
vid i en behållare, innehållande
en lösning av 1 del kvicksilver-
klorid (sublimat) på 15 delar
vatten och får ligga däri 8 å 10
dygn.
kylapparat: maskin för åstadkom-
mande av låg temperatur. Av
k. märkas dels kalluftmaskiner,
i vilka kylmedlet är luft, dels
kallgasmaskiner, i vilka en väts-
ka övergår till gasform under
värmeåtgång. Kallgasmaskiner-
na kunna ytterligare indelas i
kompressions- och absorptions-
maskiner.
kylare: anordning, i vilken värme
bortföres från det medium, som
skall kylas, till ett annat.
kyl(ar) vätska: 1) antifrysmedel
(se d. o.), 2) kylmedel (se d. 0.).
kylmantel: rum för kylmedel, om-
givande den kropp (t. ex. en mo-
tor- eller kompressorcylinder),
som skall kylas.
kylmaskin: se kylapparat.
kylmedel: 1) vätska eller gas,
som upptager, transporterar och
avgiver värme, 2) antifrysme-
del (se d. 0.).
krumeirkel: måttverktyg inom
verkstadstekniken för kontroll,
uppmätning och/eller överföring
av utvändiga mått.
krupong: det rektangulära styc-
ke, vilket utskurits ur djurhu-
den på ömse sidor om rygglin-
jen genom att avskära hals-
och sidostycken med eventuellt
vidhängande ben. Kallas även
för kärnstycke.
krut: explosivt ämne; användes
huvudsakligen som drivmedel
för eldvapenprojektiler. Ex.:
svartkrut, rökfritt krut.
krympmått: i t. ex. modellsnickeri
använt mått, som tar hänsyn
till slutmaterialets (gjutjär-
nets) ordinära krympning.
krympning: 1) bl. a. gjutjärnets
sammandragning <från «<stel-
ningspunkten (soliduslinjen) till
rumstemperatur. Kallas även
modellkrympning, 2) metod för
anordnandet av en fast pass-
ning mellan hål och axel, an-
tingen genom håldelens upp-
värmning och påskjutande på
axeln eller genom axelns avkyl-
ning etc, varefter de samman-
förda delarna få återtaga
rumstemperatur.
kryolit: mineral, utgörande nat-
rium-aluminiumfluorid. Använ-
des för framställning av alumi-
nium och fluorid samt vid glas-
tillverkning.
krypgräns: den högsta påkän-
ning vid vilande belastning, som
ett material kan uthärda vid en
viss temperatur utan att form-
ändringen under en viss belast-
ningstid växer över en viss stor-
lek.
krypkedja: ändlös kedja med bre-
da, flata länkar för framdriv-
ning av t. ex. traktor. Jfr driv-
band.
krypprov: långvarigt dragprov
vid hög temperatur under nog-
grann uppmätning av förläng-
ningen.
kryptolugn: elektrisk hushållsugn
(kokplatta), där motståndsma-
terialet utgöres av en mellan
tvenne kopparelektroder anord-
nad blandmassa av karborun-
dum, grafit och lera. Tempera-
tur upp till 2000” kan erhållas
vid denna ugn.
krypton: Kr, ädelgas. ALomv.
83,7. Atomnr 36. Användes i
glödlampor.
krypurladdning : urladdningsfeno-
men i gränsskiktet av en isola-
tor.
kryssfanér: trämaterial, tillver-
kat av flera lager fanér, lim-
made till varandra så, att varje
lagers fibrer ligga vinkelrätt
mot intilliggande lagers. Kallas
även plywood (utt. plajvodd).
kryssmejsel: (hugg) mejsel med
den skärande eggen vinkelrät
mot skaftets bredd. Användes
exempelvis till uppdragande för
hand av kilspår i axlar.
krystallos: natriumsaltet av sac-
karin. Användes som sötnings-
medel.
kräkvinsten: " kalium-antimontar-
trat. Användes förr som kräk-
medel, numera som fluggift och
som betmedel för brons.
krämergenerator: svetsgenerator,
som lämnar konstant. ström vid
varierande belastning. Detta
ernås vid k. genom anordnande
av tre olika fältlindningar, var-
av den ena är separat matad,
den andra shuntkopplad och den
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
