TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) free! FOR ALL A:s I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Civilingenjör Olov E; Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling kvicksilver: Hg, flytande metall. Atomv. 200,6. Atomnr «380. Fryspkt —388,92. Kpkt 357”. Användes i legeringar (amal- gam, se d. 0.), till instrument (termometrar, elektriska kon- : takter m. m.), även medicinskt. Kvicksilverångor äro giftiga. kvicksilverhögtryckslampa: lampa, som innehåller en ädelgas och kvicksilver samt två huvudelek- troder och en hjälpelektrod, vil- ken senare över ett mycket stort och i glasbehållaren inbyggt motstånd är förbunden med den ena huvudelektroden. Då en spänning anlägges mellan hu- vudelektroderna, bildas först en ljusbåge mellan hjälpelektroden och närliggande huvudelektrod. Denna ljusbåge tänder en ljus- båge mellan huvudelektroderna. På grund av värmeutvecklingen från denna senare förångas kvicksilvret och trycket i lam- pan stiger, varvid ljuspelaren . sammansnöres och ljusintensite- ten ökar. kvicksilverklorid: se sublimat. kvicksilveromriktare: 1) kvicksil- verströmriktare (se d. 0.), som omvandlar växelström till lik- ström (likriktare), 2) kvicksil- verstromriktare (se d. 0.), som omvandlar växelström av en : frekvens till växelström av en annan frekvens (omriktning). kvicksilverströmriktare: strömrik- tare (se d. o.) med en icke upp- hettad katod av kvicksilver och en eller flera anoder, eventuellt med ett galler för varje anod (gallerstyrd <kvicksilverström- riktare). Samtliga elektroder äro anordnade i en behållare 156 (av glas för låg effekt och av stål för högre effekt). kvicksilverväxelriktare: kvicksil- verströmriktare (se d. 0.), som omvandlar likström till växel- ström (växelriktning). kväve: N, gasformigt grundämne. Färg-, lukt- och smaklöst samt ej brännbart. Atomv. 14.008. Atomnr 7. Förekommer i luften (80 volyms-Z6) samt bl. a. i am- moniak, salpetersyra, nitrater och äggviteämnen. kyamisering : träimpregneringsme- tod, uppfunnen av engelsman- nen Kyan. Virket nedföres här- vid i en behållare, innehållande en lösning av 1 del kvicksilver- klorid (sublimat) på 15 delar vatten och får ligga däri 8 å 10 dygn. kylapparat: maskin för åstadkom- mande av låg temperatur. Av k. märkas dels kalluftmaskiner, i vilka kylmedlet är luft, dels kallgasmaskiner, i vilka en väts- ka övergår till gasform under värmeåtgång. Kallgasmaskiner- na kunna ytterligare indelas i kompressions- och absorptions- maskiner. kylare: anordning, i vilken värme bortföres från det medium, som skall kylas, till ett annat. kyl(ar) vätska: 1) antifrysmedel (se d. o.), 2) kylmedel (se d. 0.). kylmantel: rum för kylmedel, om- givande den kropp (t. ex. en mo- tor- eller kompressorcylinder), som skall kylas. kylmaskin: se kylapparat. kylmedel: 1) vätska eller gas, som upptager, transporterar och avgiver värme, 2) antifrysme- del (se d. 0.). krumeirkel: måttverktyg inom verkstadstekniken för kontroll, uppmätning och/eller överföring av utvändiga mått. krupong: det rektangulära styc- ke, vilket utskurits ur djurhu- den på ömse sidor om rygglin- jen genom att avskära hals- och sidostycken med eventuellt vidhängande ben. Kallas även för kärnstycke. krut: explosivt ämne; användes huvudsakligen som drivmedel för eldvapenprojektiler. Ex.: svartkrut, rökfritt krut. krympmått: i t. ex. modellsnickeri använt mått, som tar hänsyn till slutmaterialets (gjutjär- nets) ordinära krympning. krympning: 1) bl. a. gjutjärnets sammandragning <från «<stel- ningspunkten (soliduslinjen) till rumstemperatur. Kallas även modellkrympning, 2) metod för anordnandet av en fast pass- ning mellan hål och axel, an- tingen genom håldelens upp- värmning och påskjutande på axeln eller genom axelns avkyl- ning etc, varefter de samman- förda delarna få återtaga rumstemperatur. kryolit: mineral, utgörande nat- rium-aluminiumfluorid. Använ- des för framställning av alumi- nium och fluorid samt vid glas- tillverkning. krypgräns: den högsta påkän- ning vid vilande belastning, som ett material kan uthärda vid en viss temperatur utan att form- ändringen under en viss belast- ningstid växer över en viss stor- lek. krypkedja: ändlös kedja med bre- da, flata länkar för framdriv- ning av t. ex. traktor. Jfr driv- band. krypprov: långvarigt dragprov vid hög temperatur under nog- grann uppmätning av förläng- ningen. kryptolugn: elektrisk hushållsugn (kokplatta), där motståndsma- terialet utgöres av en mellan tvenne kopparelektroder anord- nad blandmassa av karborun- dum, grafit och lera. Tempera- tur upp till 2000” kan erhållas vid denna ugn. krypton: Kr, ädelgas. ALomv. 83,7. Atomnr 36. Användes i glödlampor. krypurladdning : urladdningsfeno- men i gränsskiktet av en isola- tor. kryssfanér: trämaterial, tillver- kat av flera lager fanér, lim- made till varandra så, att varje lagers fibrer ligga vinkelrätt mot intilliggande lagers. Kallas även plywood (utt. plajvodd). kryssmejsel: (hugg) mejsel med den skärande eggen vinkelrät mot skaftets bredd. Användes exempelvis till uppdragande för hand av kilspår i axlar. krystallos: natriumsaltet av sac- karin. Användes som sötnings- medel. kräkvinsten: " kalium-antimontar- trat. Användes förr som kräk- medel, numera som fluggift och som betmedel för brons. krämergenerator: svetsgenerator, som lämnar konstant. ström vid varierande belastning. Detta ernås vid k. genom anordnande av tre olika fältlindningar, var- av den ena är separat matad, den andra shuntkopplad och den 153