TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = Ampere c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter kg = kilogram lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t) at = atmosfär d. o. = detta ord ev, = eventuell hk = hästkraft kem. = kemisk m = meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ex, = exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt i st. ff. = i stället för kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera s. k. = så kalla V = volt beteckn, = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk jfr = jämför 1 = liter m. m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t ; g = gram kcal = kilokalori 5 tredje seriekopplad. I magne- gar. Vätskan transporteras i viktigaste instrumenten för kumaronharts: harts, framställd tiskt avseende understödja de tomrummen mellan kuggarna spänningsmätning. genom kondensation av solvent- båda första lindningarna var- och väggen. : kuliss: ränna eller fals. nafta med svavelsyra. : andra, medan den senare lind- = kuggstång: rak stång, försedd med kulisstyrning: — slidregleringsan- kumminolja: kuminol, paraisopro- ningen motverkar de båda förs- ta lindningarna. krämerkaskad: omformarkaskad, som består av en från ett växel- strömsnät matad huvudmotor (asynkronmotor), vars rotor elektriskt förbindes med växel- strömssidan av en omformare (enankaromformare). Härvid omformas växelströmmen = till likström, som :tillföres en lik- strömsmaskin, vilken: senare driver (mekaniskt hopkopplad med) en asynkronmaskin över- synkront, så att denna senare maskin överför effekt till det ursprungliga växelströmsnätet (återarbetning). krängningshämmare: don för att minska fordons krängning i kurva. kuggdrev: se kuggväxel och drev. kuggfräsmaskin: verktygsmaskin för framställning av kuggar ge- nom fräsning. kugghjul: maskinelement för över- föring av roterande rörelse. Består av en vanligen genom- bruten, rund skiva, vars om- krets är försedd med tänder, kuggar. Dessas ” profiler äro formade efter viss kurva. (cyk- loid eller evolvent) för att kug- garnas tryckytor i ingreppet ej skola glida utan rulla mot var- andra. kugghjulspump: pump, vars pum- pande organ består av kugg- hjul, som äro i ingrepp med varandra, samt löpa tätt mot det omslutande pumphusets väg- 154 kuggar, som i samarbete med ett kugghjul förvandlar en rät- linig rörelse till roterande el- ler tvärtom. kuggväxel: minst två kugghjul, som arbeta i ingrepp med var- andra och vilkas huvudsakliga uppgift är att överföra kraft från en axel till en annan. Det drivande hjulet i k. kallas van- ligen för drev (se d. 0.). kuggväxelmotor: sammanbyggnad av en elektrisk motor och en kuggväxel till en konstruktiv enhet. kuhloledning: elektrisk ledning för installation, innehållande flera ledare, av vilka var och en är omgiven av ett hölje av gum- mi, medan samtliga ledare om- givas av en falsad metallmantel. kulfallsprov: hårdhetsprov (enligt "den dynamiska provmetoden) vid vilket en kropp (kula) fal- ler mot det undersökta materia- let från en bestämd höjd, alltså med bestämd hastighet, varvid som mått för materialets hård- het användes: a) inträngnings- djupet för samma slagkraft (samma vikt och fallhöjd), b) återstudsningshöjden för sam- ma slagkraft (s. k. skleroskop- hårdhet). kulgnistgap: — gnistgap mellan tvenne kulformiga elektroder, vilka närmas varandra, tills överslag erhålles. Avståndet vid överslag är ett mått på spännin- gen. Särskilt för höga spännin- gar (milliontals volt) äro k. de ordning vid ångmaskiner för omkastning av rörelseriktningen (reversering). Stephensons ku- lissreglering är den vanligaste. Vevaxeln är försedd med två ex- centerskivor, den ena för fram- åt-, den andra för backgång. Excenterstängernas övre ändar äro ledbart förenade med kulis- sen, vanligen bestående av tven- ne bågar, mellan vilka en tär- ning kan förskjutas. Kring en tapp i denna tärning är sedan slidstången fästad. kulkvarn: utföringsform av kross- maskin, där godset matas in i en cylindrisk eller dubbelkonisk trumma, vilken roterar kring en horisontell axel och vilken del- vis är fylld med kulor av kokill- härdat gjutjärn eller stål. Vid trummans rotation lyftas dessa kulor över trummans centrum, varefter de falla ned och därvid "krossa det inmatade godset. kullager: lager, uti vilket an- bragts kulor i ett mellanrum mellan axeln och lagerskålarna, varigenom friktionen reduceras till endast rullfriktion. kulled: koppling mellan t. ex. tvenne stänger, som bilda vinkel med varandra, varvid den ena stångens ände är utformad till en kula, som till större delen omslutes av en skål i den andra stångänden. kulvert: större rörledning av be- tong för avlopp eller för fram- dragande av gas, vatten- eller elektriska ledningar under ga- tor m. m. Även överbyggd för- bindelsegång mellan byggnader. pylbensaldehyd. Kumminliknan- de olja. kungsvatten: blandning av 3 vol. konc. saltsyra och 1 vol. konc. salpetersyra. Avger fri klor och har förmågan att lösa guld (”metallernas konung”). Kunze-Knorr-broms: tryckluft- broms, företrädesvis för järn- vägsvagnar, uppfunnen år 1914 och godkänd av Internationella Järnvägsunionen för använd- ning i internationell samtrafik. kupolugn: i gjuterier använd schaktugn (se d. 0.) för ned- smältning av järn. kurvsvets: krökt sömsvets, Kallas även rundsvets. ; kutter: arbetsverktyg vid hyvel- maskiner för träbearbetning, närmast att likna vid en fräs med utbytbara skärstål. kvadrant: cirkelsektor, utgörande en fjärdedels cirkel, kvadruppel(expansions) maskin: större sjöångmaskin med 4 cy- lindrar, på vilka ångans expan- sion uppdelas. Jfr kompound- ångmaskin, kvarts: mineral, bestående av ki- seldioxid. Förekommer mycket allmänt. Användes till fram- : ställning av glas, tegel m. m. kvartslampa: för medicinskt än- damål använd ljusbågslampa av kvarts. K. består av en lufttom kvartsbehållare med kvicksil- verelektroder, mellan vilka en ljusbåge bildas, då elektroderna anslutas till en strömkälla. Det utsända ljuset är mycket rikt på ultravioletta strålar. 155