Elektronmikroskopet avslöjar partiklar, som äro för små för att kun- na iakttagas med optiska metoder, kunna göras synliga i det s. k. elektron- mikroskopet. Detta instrument har många likheter med det vanliga mikro- skopet, men man använder en ström av elektroner i stället för ljus för att belysa det föremål som skall observeras. Lin- serna i elektronmikroskopet bestå av elektrostatistiska och magnetiska fält, vilka bryta elektronströmmar på sam- ma sätt som linser i optiska instrument' bryta ljusstrålarna. Vid tillfredsställan- de anordnande av magnetpolerna, kom- mer en bild av det lilla föremålet att kunna projiceras på en skärm eller fån- gas på en fotografisk plåt. Ljusets våglängd är bestämmande för hur små föremål som kunna iakttagas på optisk väg. På grund av elektroner- nas betydligt mindre våglängd blir det möjligt att i. elektronmikroskopet iakt- taga ändå mindre partiklar. Om vi an- vända måttenheten mikron (1 mikron = en tusendels millimeter) kan man säga, att partiklar mindre än 0,5 mikron ut- gör gränsen för vad som kan iakttagas i ljus. Föremål, mindre än denna stor- lek, framträda endast som diffusa punk- ter och under 0,2 mikron kan man inte se dem alls. Om man däremot använder elektronmikroskopet, kunna partiklar av storleksordningen 0,2 mikron fullstän- digt observeras, och föremål av graden 0,1 mikron äro väl synliga. De bifoga- de elektronmikrofotografierna av rökpar- tiklar visar detta. Fig. 1 visar en stor zinkoxidkristall, som framställts genom bränning av en tunn strimla metallisk zink, varefter röken kondenserats. Vid en förstoring på 10000 är den nållika formen tydligt framträdande. De större av nålarna ha en tjocklek på 0,2 och de tunnaste äro säkerligen mindre än 0,05 mikron. Dessa tunna fibrer äro högst 100 atomer tjocka. Fig. 2 visar den partikel, som bildas, då man bränner ett smalt magnesium- band i luft. I detta fall uppsamlades rö- ken i en cylinder och man lät den fastna på en mycket tunn film av nitrocellulosa. Fig. 1. Fig: 25 De större partiklarnas kubiska form är tydlig, och rektangulära hörn kunna iakttagas även hos de mindre partiklar- na. Förstoringen (8000) är mindre än på föregående fig. Skillnaden i den kri- stallinska strukturen mellan de två oxi- derna leder till helt olika slag av rök- partiklar. Rök från vaxljus är helt olika alla metalloxidrökar. Som framgår av fig. 3 bildar den långa kedjeliknande bildning- ar av beståndsdelar, som ej ens kunna iakttagas vid en förstoring av 10 000. Dessa partiklar äro mindre än en 0,05 mikron och framträda heller icke tyd- ligt i det reproducerade fotografiet. Rö- ken samlades på en nitrocellulosafilm. Fotografierna äro tagna med ett in- strument, ritat av prf. L. C. Martin, Imperial College London i National Phy- sical Labratory. & I PORTUGAL HAR MAN PLANER på att i år igångsätta byggandet av ett vitbleckverk med en kapacitet tillräck- ligt stor för att täcka landets behov av sådant bleck. Ett särskilt bolag har bil- dats för ändamålet med ett kapital på 50 milj. escudos, vilket till största delen tecknats av fiskkonservindustrien. e I VÄXJÖ SKALL MAN INOM KORT uppföra ett glasmuseum. Det kommer att bli den svenska glasproduktionens Fig. 3. Kr 12 TEKNIK för ALLA SVENSKA MODELL- FLYGREKORD Då flera av TfA:s läsare under sista tiden både skrivit och ringt oss för att få reda på de svenska modellflygrekor- den, lämna vi här en förteckning över dessa. Tidsrekord. Klass M. 1. Ulf Hallvig, Vingarna 5. m. 5.0 s. Klass M. 2. Bertil Lindell, Vingarna, 33 m. 42.9 s. Klass M. 3. Arne Blomgren, Vingarna, 23 m. 40.0 s. Klass S. 1. Allan Dahl, Eslövs Mod.fl.kl. 10 m. 16 s. Klass S. 2. S. 4. Karls- son, Karlskoga Motorklubbs Flygsektion, 46 m. 16,0 s. Klass S. 3. K. E. Landegren, Väs- terås FI.kl. 40 m. 40.5 s. Distansrekord. Klass M. 1. (Ingen notering) Klass M. 2. EK. E. Svensson, Linköpingseskadern 13.300 m. Klass M. 3. Börje Stark, Vingarna, 7.050 m. Klass M. 3. Tord Andersson, Vingarna, 15.000 m. (ännu ej officiellt godkänt) Klass . Sigurd Isacsson, Linköpingseskadern, m. Klass S. 2. Anders Sjöö, Motala CS, 17.900 m. Klass S. 3. Sigurd Isacson, Linköpingseskadern 13.700 m. Hastighetsrekord. Ulf Hallvig, Vingarna, 81.8 km/tim. högborg. Redan nu finnes samlingar på omkring 10000 glas, som vänta på att få flytta in i den nya byggnaden. Dejt är den största glassamlingen i något museum i Sverige och även den mest representativa, både geografiskt och hi- storiskt sett. K OO GLENN-MARTINBOLAGET I USA meddelar, att det konstruerat en typ transportplan, som kan lastas och lossas lika lätt som en lastbil, varigenom in- vecklade lastningsanordningar bli obe- hövliga. Planet kan, om så behövs, änd- ras om för att få större lastkapacitet. Maskinen bygges i två olika modeller. Den ena är ett lågvingat monoplan med fyra motorer och ett speciellt landnings- ställ. Det kan medföra en nyttig last på 16 ton, varav 12 ton transportgods. Den andra modellen, som har två moto- rer, har en bruttovikt av 27 ton. Xx & DEN ÅRLIGA SVENSKA ALUMI- niumkonsumtionen utgör ca. 6 000 ton, varav 2/3 tillverkas inom landet. Om- kring 4000 ton aluminium framställes f. n. vid Kubikenborgfabrikerna utanför Sundsvall av andalusit från Boliden och kalksten från Gotland och Jämtland. Tillverkningen vid fabriken är i ständigt stigande. + 0 GENERAL ELECTRIC COMPANY I USA kommer i år att tillverka ångtur- biner med en sammanlagd kapacitet av 11 milj. hk.