TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALL A:s I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GCRANSKADE AV: | Professor O. H. Faxén (mekanik) TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Civilingenjör Olov E; Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling väl mellan glödkatod och anod som mellan galler och anod. Ge- nom reglering av gallerpotentia- len regleras anodströmmen lik- som vid de vanliga elektronrö- ren. L. har varit betydelsefullt vid dessa senare, men äger nu- mera endast historiskt intresse. liggande svets: svets utförd i ho- risontell riktning i vertikalplan eller i ett plan med högst 45” lutning mot vertikalplanet. Kal- las vanligare horisontalsvets. lignin: ämne, innehållande kol, syre och väte. Av komplice- rad sammansättning. Förekom- mer som vedämne i växter. Vid framställning av cellulosa ur ved avlägsnas 1. genom kok- ning med natronlut eller kalci- umbisulfitlösning. lignit: brunkolsart med tydlig trä- struktur. Kallas även bitumi- nöst trä. ligroin: — bergoljefraktion med - kpkt 100—180”. Användes som lösningsmedel och som ersätt- ning för terpentinolja. likare : normal- eller standardmått varmed andra mått kunna jäm- föras och eventuellt justeras. Kallas även för etalong. Jfr etalonisera. likriktare: stillastående apparat, som omvandlar växelström till likström. likriktarrör: evakuerat eller gas- fyllt urladdningsrör, som funge- rar som likriktare (se d. 0.). likström: elektrisk ström, som ständigt framgår i samma rikt- ning. L. är däremot ej alltid konstant utan kan regelbundet 164 eller oregelbundet variera i styrka (pulserande likström). Vlikströmsförstärkare: rörförstär- kare, där varje rörs anod galva- niskt förbindes med efterföljan- de rörs galler, oftast genom att ett särskilt kopplingsbatteri för utjämning av likströmspotentia- lerna inskjutes mellan nämnda elektroder. likströmsgenerator: se likströms- maskin. likströmsmaskin: maskin, som ge- nererar eller upptager likström (likströmsgenerator resp. lik- . strömsmotor). Maskinen består av stator och rotor (ankare). Statorn uppbär vanligen magne- tiseringslindningen (jämte even- tuella kommuterings- och kom- pensationslindningar; se d. 0.) på utpräglade poler, ehuru i synnerhet vid större maskiner arbetslindningen kan vara för- lagd hit, medan rotorn vanligen uppbär den som Hefner-Alte- necks trumlindning (se d. 0.) utförda = arbetslindningen. I elektriskt avseende kunna mag- netiserings- och arbetslindnin- garna antingen vara seriekopp- lade (seriemaskin), parallell- kopplade (shuntmaskin) eller bådadera (kompoundmaskin). likströmsmotor: se likströmsmas- kin. liktrycksbrännare: svetsbrännare anordnad att mottaga acetylén och syrgas under lika tryck. Saknar därför tryckreglerings- ventiler och injektor. liktrycksmotor: dieselmotor (se AE OJ Lilienfelds rör: det första prak- tiskt användvara glödkatodrönt- genröret. laryngafon: telefon, vars mikro- fon är okänslig för ljudvågor i luften. Vid användning bringas här talmikrofonen i kontakt med t. ex. struphuvudet, vars vibrationer vid tal överföra lju- det. L. användes framförallt på sådana platser, där maskinbul- ler o. dyl. hindrar användning av vanlig telefon. lasera: att med genomskinlig färg övermåla annan färgton. L. till- gripes bl. a. inom träarkitektur och möbelkonst för att. giva träet den önskade färgtonen utan att dölja dess egen karak- tär, såsom t. ex. vid betsning. lask: tvärskarv å trävirkesför- band. Jfr haklask. laska: 1) att skarva delar av en järnkonstruktion genom <att plåtstycken nitas eller fästas med bultar över fogningsstället, 2) motsvarande tillvägagångs- sätt vid träkonstruktioner, 3) att anbringa lask (se d. 0.). last: i elteknisk mening, resistans, reaktans, impedans eller kombi- nation av dessa, i vilken elekt- risk energi förbrukas; kallas även belastning. lastmagnet: med likström matad elektromagnet, medelst vilken förflyttning av järn- och stål- gods från en plats till en annan kan företagas. lastprofil: den tvärsektion, en järnvägsvagn jämte last icke får överskrida med hänsyn till tillgängligt utrymme i tunnlar, under broar o. dyl. lasurmålning: inom målningstek- niken ofta detsamma som lase- ring (se lasera). latent värme: det vid en kropps fasförändring under konstant temperatur och tryck bundna värmet. Ex. på 1. v. är smält- och <ångbildningsvärme, <lös- nings- och omvandlingsvärme. latex: mjölksaften från kaut- schukförande tropiska «träd. Kautschuk förekommer emulge- rad i mjölksaften. | latun: mässingsbleck. lawaczeckturbin: för i huvudsak axiell vattengenomströmning av Dr. Lawaczeck konstruerad snabblöpande vattenturbin av reaktionstyp. Löphjulet är ut- rustat med ett fåtal fasta, sned- ställda skovlar, vilkas ytterän- dar icke (såsom vid t. ex. fran- cisturbinen) äro «sinsemellan förbundna medelst en ytter- krans — (propellerturbin). Jfr kaplanturbin. lave: vid gruvbrytning det plan invid schaktöppningen, till vil- ket det brutna berget först upp- fraktas, för att därifrån föras vidare. laxknut: timmerknut för liggande stockvirkes hopfogning. laxning: sätt att fästa ett timmer vinkelrätt mot ett annat därige- nom, att det ena stycket förses med sneda inskärningar, så att dess yttersta ände får formen av en hel eller halv laxstjärt och det andra med motsvarande ur- tagning, i vilken det första styc- kets ände sedan införes. lechersystem: anordning, beståen- de av två i den ena änden öppna, i den andra änden över en slinga förenade, raka och parallella le- dare, för uppmätning av korta våglängder. En vinkelrätt mot ledarna anordnad och i ledarnas längdriktning rörlig brygga (le- 161