TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = Ampere c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter kg = "kilogram lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t) at = atmosfär d. o. = detta ord ev. = eventuell hk = hästkraft kem, = kemisk m = meter osv. = och så vidare 'sp. v. = specifik vikt atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ex, = exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt i st. f. = i stället för kpkt = kokpunkt . fll = med flera s. k. = så kallad Vv = volt beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk ifr = jämför 1 = liter än m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) g = gram kcal = kilokalori dare) kan inställas, så att reso- nans erhålles för en viss i slin- gan inducerad frekvens. lecitin: fettliknande ämne, sam- mansatt av glycerin, fettsyror, fosforsyra och en organisk bas. Förekommer i hjärnsubstans, äggula, sojaolja m. m. Användes som tillsats till margarin m. m. Leclanchés element: galvaniskt element, vars positiva elektrod består av kol och negativa elekt- rod av zink, medan elektrolyten utgöres av en salmiaklösning (ammoniumklorid). Som depo- larisator (se d. o.) fungerar en pressad massa av mangansuper- oxid, vilken omgiver kolelektro- den. Elementet ger en emk av c:a 1,2 volt. ledare: fast kropp, vätska eller gas, som leder elektricitet. Man skil- jer mellan metalliska ledare, vartill räknas alla metaller, en del metalloider (kol, kisel, se- len) samt en del mineral (alla som sluta på kis och glans, exempelvis svavelkis, blyglans m. fl.) å ena sidan och elektro- lyter å den andra. Den senare gruppen, men ej den förra, sön- derdelas av strömmen. ledarskruv: vid svarv den utmed prismans hela längd lagrade axel, med vars hjälp supporten och tvärsliden vid gängskärning får sin längdmatningsrörelse. ledarskruvsvarv: svarv utrustad med ledarskruv (se d. 0.). ledarstång: gejd (se d. 0.). ledeburit: eutektikum mellan aus- tenit (se d. 0.) med 1,7 70 kol och cementit (se d. 0o.). En 1e- gering med 4,3 Jo kol stelnar vid avkylning till ren 1; = vars 162 hårdhet ungefär motsvarar ce- mentitens. ledeburitstål: legerat verktygs- stål tillhörande <snabbstålen, kännetecknat av sin stora halt av volfram- och kromkarbid. ledning, artificiell: se kedjeledare. ledningselektron: elektron (se d. 0.), som är fritt rörlig inom en ledare. ledningsförmåga: konduktans (se d. 0.). ledningsmotstånd: elmotstånd resistans, se d. o.) i en leda- re. En ledares motstånd är beroende av ledarens material, dimensioner (längd och area) samt temperatur. ledningsnät: system av elektriska ledningar, som fördela elektrisk energi på den plats, där den- samma skall konsumeras. Ett dylikt nät består oftast av s. k. tryckpunkter, dvs. punkter med konstant spänning, vilka matas direkt av matarledningar från kraftcentralen och från vilka i sin tur utgå fördelningslednin- gar till abonnenterna, där för- delningsledarna ytterligare för- grena sig i servisledningar. ledsax: handsax, bänksax etc, Klippvinkeln minskas kontinu- erligt från ett högsta värde vid klippningens början. Kallas även knäsax. ledskeneapparat: se ledskenekrans. ledskenekrans: stationär del vid gas-, ång- eller vattenturbiner, som under kraftmediets delvisa energiomvandling dirigerar det- tas tillförsel till löphjulet. Be- står av ett antal kring eller in- vid löphjulets skovlar i ring- form snett ställda skivor. Vid vattenturbiner äro dessa skivor vanligen utförda såsom vridba- ra luckor, varigenom vattnets tillförsel till löphjulet även kan regleras. Kallas vid vattentur- biner även ledskeneapparat. legala enheter: se måttsystem. legera: att framställa en legering (se d. 0.). legering: homogen stelnad smälta av flera metaller. L. kunna be- sitta andra egenskaper än de enskilda i 1. ingående metal- lerna. lejd: vågrätt timmerstycke, som i en byggnadsstomme utgör ge- mensamt underlag för en rad golvbjälkar, takstolar etc. lekare: don, varigenom t. ex. två staglinor eller tvenne kätting- länkar, länk och block, klam och länk kunna vridas i förhållande till varandra utan att bändas. lenardfönster: tunt metallfolium i väggen till urladdningsrör för genomsläppande av <elektron- strålar. Len2z” lag: lag som säger, att för- ändringar i en elektrisk eller magnetisk storhet åstadkomma effekter, som sträva att motver- ka förändringen. leonardaggregat (även Ward-leo- nardaggregat: läs: oård-): mo- torgeneratoraggregat, bestående av en drivmotor (oftast asyn- kronmaskin) och en till densam- ma direkt kopplad likströmsge- nerator vars fält och därmed spänning kan regleras inom de vidaste gränser. Härigenom kan hastigheten hos en till lik- strömsgeneratorn elektriskt kopplad arbetsmotor även regle- ras inom vida gränser (och dess riktning även omkastas), vilket är syftet med detta system. lera: formbar jordart utgörande den vanligast förekommande beståndsdelen i jordskorpan. In- nehåller kiselsyra, lerjord (alu- miniumoxid) m. m. Användes för framställning av tegel, kera- miska produkter m. m. lerjord: aluminiumoxid. lettertrissa: litet hjul med möns- ter utmed periferiytan. Monte- ras i en gaffel, som kan fast- spännas likt ett vanligt svarv- stål i en svarvs support. An- vändes för intryckning av möns- ter i ytan på det i svarven ro- terande arbetsstycket. Jfr kor- dongslagning. lettring: se kordong. levande kraft: vanlig, ehuru oegentlig benämning för kine- tisk energi (se d. 0.). lewisborr: amerikansk träspiral- borr, främst kännetecknad där- av, att den spiral- eller skruv- formade delen har särskilt bred styryta. leydnerflaska: glaskärl med ett tunt metallöverdrag på in- och utsidan, vilka beläggningar tjänstgöra som elektroder i en kondensator med glas som di- elektrikum. libell: detsamma som vattenpass (se d. 0.). liebenrör: elektriskt urladdnings- rör med glödkatod, galler och anod. . Röret kan vara fyllt av kvicksilverånga. Då spänningar påtryckas - elektroderna, upp- komma lysande urladdningar så- 163