Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska dödsfall, av B. Traneus - Morgondagens transportflyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA DÖDSFALL
å utbredd som den elektriska ener-
giens användning blivit i vårt land,
ha av elektriciteten orsakade olycksfall
med dödlig utgång ej kunnat undvikas.
Det kan vara av intresse att lämna en
översikt över hithörande förhållanden.
Under åren 1906—42 registrerade
Elektriska Inspektionen sammanlagt
919 dödsolyckor, som i medeltal under
dessa 37 år motsvara i det närmaste 25
dödsfall årligen. Antalet varierar emel-
lertid mycket från det ena året till det
andra, sålunda mellan lägst 5 st. 1906
och högst 47 st. 1920. I grova drag kan
man säga, att dödsfallsfrekvensen steg
från det förstnämnda året till tiden ef-
ter förra världskriget. Orsakerna här-
till lågo dels i den starkt stegrade elekt-
rifieringen under kriget och den efter-
följande krisen, dels i användningen un-
der denna tid av ersättningsmaterial av
dålig kvalitet. Bidragande var utan tvi-
vel också, att tillgången på van perso-
nal ej kunde hålla jämna steg med det
mycket ökade antalet elektriska anlägg-
ningar.
De senaste 20 åren har siffran för
elektriska dödsfall i stort sett varit
lägre än under de nämnda krisåren,
även om enstaka toppår finnas, som
t. ex. 1927 med 38, 1938 med 44 och 1941
med 36 dödsolyckor.
Man kan få en bild av den relativa
nedgången genom att jämföra energi-
produktionen med dödsfallsfrekvensen.
Statistik över den förstnämnda finns se-
dan 1911, alltså under 32 år. För den
förra hälften av denna tid utgjorde
MORGONDAGENS
E’ transportflygplan, som kan ta en
last av 80 ton och har en flygsträcka
av c:a 5 600 kilometer utan mellanland-
ning, hör numera icke till fantasiens
värld utan mera till realiteten. Planet
finns visserligen tills vidare endast på
papperet, men en av världens främsta
flygplanskonstruktörer — Glenn L. Mar-
tin, Baltimore, USA — står för uppgif-
terna, vilket säger en hel del om projek-
tets möjligheter att omsättas i verklig-
het.
Glenn L. Martin, vars insikter i flyg-
konsten datera sig så långt tillbaka som
till 1912, äger nu synnerligen leverans-
kraftiga flygplansverkstäder, som bygga
många av världens största flygplan. De-
taljerade specifikationer föreligga redan
för byggande av flygplan med 190 tons
”PRESENT TRANSPORT" FRAMTIDENS TRÄNSPORTPLAM
= 2898 METER 4 Mr FRI METER ee >
TRANSPORTFLYG
kapacitet, en i sanning fantastisk siff-
ra! Vidare föreligga redan konstruk-
tionsritningar för byggande av 65-tons
luxuöst inredda passagerareplan, som
säkert komma att låta höra av sig ef-
ter kriget. Mr Martins verkstäder pro-
ducera i dag mängder av flygplan till
den amerikanska krigsmakten, och i ar-
betsprogrammet ingår även den största
bombare <(flygbåt) som finnes inom
USA:s marin.
Som jämförelsematerial till här pre-
senterade jättetransportplanet ha ett
par av andra större flygplanstyper ta-
gits med på teckningen. Som man ser
är det ett stort kliv uppåt i fråga om di-
mensioner och kapacitet, som morgon-
dagens värld kommer att få skåda.
JATLANTIC CLIPPER”
> AG IG METER oo
AS SR RE ; RE 3
sig n
energiproduktionen 26 Ib av siffran för
hela perioden. Dödsolyckornas på samma
sätt beräknade andel var däremot
4714 Fo. För åren 1927—42 var sålunda
energiproduktionen 74 70 av de 32 årens
totala produktion, medan dödsfallssiff-
ran motsvarar 5212 Jo. Härav finner
man, att de elektriska dödsfallen mins-
kats, om de ställas i relation till den
elektriska energiens starkt ökade an-
vändning.
Någon stegring av olycksfallsfrekven-
sen under det nu pågående kriget kan
ej spåras, om man bortser från den
elektriska bandriften, varom mera ne-
dan. Detta tyder på att våra ersätt-
ningsmaterial nu stå på en högre nivå
än under förra världskriget. Bidragan-
de till minskning av de elektriska olycks-
fallsriskerna ha utan tvivel också varit
de av Kommerskollegium 1939 utgivna
nya säkerhetsföreskrifterna.
Det kan vara viktigt påpeka, att en-
ligt statistiken 57 0 av alla elektriska
olycksfall bero på ovarsamhet, glömska,
oförstånd, övermod och andra dylika or-
saker, som ej ha med anläggningarnas
kvalitet att göra. Därför är det av stor
betydelse, att de i säkerhetsföreskrifter-
na stipulerade skyddsåtgärderna vidta-
gas vid arbeten på elektriska anlägg-
ningar.
Allmänt bekant torde vara, att växel-
ström medför större risker för person-
skador än likström. Då dessutom an-
vändningsområdet för den förra är myc-
ket vidsträcktare än för den senare, är
det naturligt, att de flesta elektriska
dödsfallen kunna bokföras på växel-
strömmens konto. För åren 1906—42
(Forts. på sid. 22.)
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
