Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Lokhallen vid Tomteboda, av Tore Westerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 4. 22 jan. Teknisk Revy 1943. 4:e årg.
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahln&es.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199.
Red.-sekr. Yngve Norrvi.
Telefon växel 11 60 79, 101199.
Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår
7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. IV.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
LOKHALLEN 2åv
dub bea cl OMTEBODA
edan ett flertal år tillbaka har Järn-
vägsmuseum i Stockholm haft en rik-
haltig samling gamla lokomotiv, järn-
vägsvagnar, trallor m. m. som det på
grund av begränsade utrymmen ej kun-
nat exponera för allmänheten. År efter
år ha dessa reliker från våra järnvägars
barndom fått tillbringa i ett gammalt
mörkt skjul vid Tomteboda. Den nuva-
rande museichefen, aktuarie T. Pehrs-
son,.har dock inte låtit någon möda vara
ospard för att få till stånd en presenta-
bel utställningshall för de gamla heder-
värda lokomotiven. En sådan har nu
också åstadkommits, ehuru av betyd-
ligt mera blygsamt skick än man från
början tänkt sig, ty värnandet av lan-
« dets frihet träder ju i dessa dagar allt-
mera i förgrunden och därtill behöver
staten pengar och åter pengar. Trots allt
var det dock ett evenemang i museets
historia, då lokhallen i Tomteboda en
kulen dag i mitten av oktober kunde slå
upp sina portar för allmänheten. De
flesta av museets äldsta originallok blevo
under den tid de gingo i trafik moderni-
serade, allt efter som tekniken gick
framåt. Nu ha dessa maskiner åter-
ställts i sitt ursprungliga skick och med
detta arbete har museichefen haft en
värdefull hjälp av den gamle järnvägs-
veteranen, lokomotivmästare Nilén. Tack
vare hans stora intresse för dessa gam-
la maskiner ha dessa nu nära nog sam-
ma utseende som den dag de första gån-
gen togos i bruk.
Det första i Sverige byggda lokomo-
tivet, känt under namnet ”Förstlingen”,
hade långt innan Järnvägsmuseets till-
komst skattat åt förgängelsen. Genom
ihärdigt forskande lyckades dock museet
leta reda på en maskinsida, bestående av
ramverk, ett hjul, en cylinder med kolv
och kolvstång samt bärfjädrar. Detta
är sålunda allt vad som finnes kvar av
denna en gång så stolta ånghäst. ”Först-
lingen” byggdes vid Munktells Meka-
niska Verkstad i Eskilstuna år 1848 för
Tore Westerman berättar i denna artikel om SJ:s nyligen
öppnademuseum för gamla, uttjänta lok- och vagnveteraner.
en gruvbana i Norberg, där loket emel-
lertid aldrig kom till användning. Vid
anläggandet av Nora—Ervalla Järnväg
köptes ”Förstlingen” av nämnda järn-
vägsföretag, som under ett par år an-
”Fryckstad” från år
1855, en gång ett
pampigt lokomotiv på
Sveriges första järn-
väg, Frykstabanan,
öppnad för trafik
1849:
vände maskinen såsom byggnadslok.
”Förstlingen” hade en vikt av 17,6 ton
och med åtta lastade grusvagnar preste-
rade loket den tämligen blygsamma has-
tigheten av 10 km/tim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
