de | a | är HOBBYCIRKLARNAS INKOPSCENTRAL A-B, Rekvirera vår nyutkomna katalog som inneBåller uppslag på alla lilänkbara frifidssysselsäntninga! brännförgyllning: förgyllning av Porslin m. m. Föremålet behand- las med salpetersyra och kvick- silver samt bestrykes med guld- amalgam, varefter upphettning (bränning) sker. brännpunkt: punkt, i vilken ett ge- nom en lins infallande eller mot en spegel reflekterat ljusknip- pe samlas. brännstukmaskin: brännsvetsma- skin avsedd för stuksvetsning. brännsvets: svets utförd medelst brännsvetsning (se d. 0.). brännsvetsning: trycksvetsmetod, där värmet till en början alstras genom elektriskt motstånd vid det under tryck stående svets- stället, varefter svetsen fullbor- das genom hastig hoptryckning. brännsömmaskin: brännsvetsma- skin avsedd för sömsvetsning. bränslevärde: det antal värmeen- heter, som avgives vid förbrän- ning av 1 kg av ett bränsle, B-rör: se bergmannrör. bröstborrskaft: handredskap för borrning. bröstmikrofon: inom radio- och teletekniken vanlig apparat för överföring av ljud till elektriska strömvariationer, avsedd att un- der bruk bäras på bröstet. bucherotrotor: kortslutet ankare till asynkronmotor, i vilket tvenne system av koncentriskt anordnade kopparstavar äro för- lagda i ankaret och vardera sys- temets stavar sinsemellan å öm- se sidor om ankaret äro för- bundna '(kortslutna) med var- andra. buchholzreli: relä, som huvudsak- 30 . ligen består av en gjuten behål- lare med tvenne flottörer och motsvarande kontakter. Behål- laren är avsedd att inkopplas i rörledningen mellan en trans- formators oljebehållare och ex- pansionskärl. Vid gasutveckling, förorsakad genom överhettning av oljan, träder b. i funktion och avgiver en signal samt från- kopplar transformatorn : vid kraftigare gasutveckling. buffert: anordning, som vid en maskindels eller ett fordons rö- relse skall mildra eventuella stö- tar. buffertbatteri: batteri, som är kopplat parallellt med förbru- karen till ett nät för att i möj- ligaste mån göra förbrukaren oberoende av nätets spännings- variationer. buffertlösning: lösning, vanligen innehållande en svag syra i blandning med ett metallsalt av samma syra. Bibehåller samma surhetsgrad vid ringa tillsatser av syror eller baser. buffertrör: elektronrör (skärm- gallerrör), som inkopplas mellan ett oscillatorrör och efterföljan- de rör för att förhindra dessa senare att återverka på oscilla- torns frekvens. buk: bl. a. den punkt i en stående våg, där svängningsamplituden är störst. buksåg: stocksåg med tandgången och oftast även ryggen så krökt, att sågbladet avsmalnar mot handtagsändarna. bulbjärn: valsat järn av viss pro- AL bult: rund stång av metall, gängad AFFAR: SCHEELEGATAN 18 + POSTFACK 1057, STOCKHOLM 16 » TELEFON 509206 eller ogängad, vanligen försedd med huvud (skalle). buna: tyskt handelsnamn för syn- tetisk kautschuk, Framställes ur kol. och kalk över acetylen. bunkerkol: kol för ett fartygs eget behov. bunsenbrännare: Ilysgasbrännare för laboratorieändamål. Gasen blandas med luft och förbrinner med icke sotande och icke” ly- sande låga. buntlager: trycklager för propel- leraxel. burlindning: kortsluten lindning till en asynkronmotor. B. be- står av koncentriskt anordnade kopparstavar, vilkas ändar äro förenade med hjälp av tvenne kopparringar. bushel: eng. rymdmått — 0,36368 hl. > bussol: instrument för uppmät- ning av strömstyrka. B:s verk- ningssätt grundar sig på det vinkelutslag, som en strömge- nomfluten i cirkel böjd ledare förorsakar hos: en i cirkelns centrum befintlig magnetnål. Två olika slags bussoler finnas, nämligen sinus- och tangentbus- soler. bussning: rörformigt foder, exem- pelvis av lagermetall, i ett hål. butyrometer: apparat, med vilken fettmängden i mjölk kan mätas. byrett: graderat mätkärl av glas. Användes vid kemiska analyser för tillförandet av reagenser. bågfil: handsåg för järn och me- tall. båggassvetsning: smältsvetsmetod, där för värmets tillförande båge och gas samverka (s. k. arcatom- svetsning). båglampa: belysningsanordning, i vilken en ljusbåge bildas mellan tvenne kolelektroder. Båglam- pan användes i projektionsappa- rater och för medicinska ända- mål (speciella kol), däremot nu- mera ej för vanlig belysning. bågsvetsning : smältsvetsmetod, där värmet erhålles från en ljus- båge mellan tvenne elektroder eller mellan arbetsstycket och en elektrod. bädd: 1) vid en metallsvarv det- samma som (svarv-) prisma (se d. 0.), 2) detsamma som funda- ment, t. ex. maskinbädd, motor- bädd e. dyl. bägarverk: kontinuerligt arbetan- de uppfordringsverk, bestående av ett ändlöst band, på vilket skopor (bägare) anbragts. Kal- las även paternosterverk. bänksax: plåtsax för grövre plåt. bänsel: klenare (ståltråds-)lina med ringa antal trådar och van- ligen utan hampkärna. bärande yta: 1) de högst belägna delarna av en ojämn yta, vilka närmast komma i kontakt med en på ytan placerad kropp. An- gives i procent av totala ytan, 2) vingkonturernas projektion på ett plan vinkelrätt mot flyg- maskinens symmetriplan och parallellt med kordan till den största vingprofilen. bäraxel: axel, som endast uppbär last och ej överför vridande mo- ment. bärfrekvens: frekvensen hos en bärvåg (se d, 0.). 31