TEKNIKEN gör HISTORIA IK är. tingens faderns ”Allt blir till, allt skapas och föds till liv genom kamp och strid”. Så formulerade den gamle grekiske filosofen Herakleitos sitt svar på livets och tillvarons gåta. Egentli- gen är det Aristoteles utläggning av Heraklit — ”Den dunkles” än mer tillspetsade uttryck för samma tan- kegång var det bekanta ”Panta rei”, dvs. ”Allt flyter”. Dessa ord uttalades redan ett halvt årtusen- de före Kristi födelse — men än i denna dag, i världskrigens och ”tek- nikens århundrande” äga de på visst sätt en förbluffande giltighet. Kriget pressar hela mänsklighe- ten till en anspänning av alla kraf- ter. Mitt under det att oersättliga kulturella värden raseras och för- intas, piskas samtidigt den tekniska utvecklingen framåt som med gis- selslag. För varje dag som går, me- dan fabriker, industrier och hela städer utplånas från jordens yta — ständigt, i förödelse och död, i obe- Tvåhjulig kärra med ”diskhjul”. Hju- let är en av de mest betydelsefulla upp- finningar som gjorts. Det kom att underlätta folkvandringarna och blev med undantag av boktryckarkonsten den uppfinning som gjort den största revo- lutionen i mänsklighetens liv. 8 TEKNIK för ALLA skrivligt elände och medan nöden växer oss alla över huvudet — oav- brutet och i nästan snabbare takt går tekniken framåt — bokstavli- gen med stormsteg. Vad världen i dag upplever, är förvisso ett slags Det är inte kungar och fält- herrar, som skapat mänsklig- hetens historia — det är tek- nikerna och ingenjörerna. Hela världshistorien visar, att kulturerna gå under, den ena efter den andra, men tekni- kens skapelser fulländas mer och mer. NN SH ragnarök — ur dess kaos kommer en ny värld att uppstå: morgonda- gens värld, full av alla de teknikens underverk, som själva dödandet framskapat. Nöden är visserligen icke alltid uppfinningarnas mo- der — det vore lika galet att säga som att prisa kriget för de tekniska framsteg det onekligen är orsak till — men säkert är att uppfinnarna, tekinikens främsta målsmän och vetenskapens heroer överhuvud i grund och botten skrivit mera his- toria än de flesta kejsare, konun- gar och fältherrar, och framför allt: deras verk har visat sig vara oänd- ligt mycket mera bestående och i djupare mening revolutionerande. Vi behöva bara tänka på, vad en sådan uppfinning som hjulet betytt för mänsklighetens historia. Skulle exempelvis de stora folk- vandringarna varit möjliga utan hjulfordon? Sant är, att hunnerna väl knappast medförde några vag- nar, men detta genuina ryttarfolk skapade endast in direkt histo- ria — som en förhärjande storm- vind drogo deras horder fram — och som en stormvind försvann också detta folk för alltid och utan att i utvecklingens gång efterläm- na andra spår än förödelsens. Vad hjulet åstadkom till lands, gjorde seglet till sjöss. När allt kommer omkring, kanske det just var segelfartygets uppkomst som först danade den egyptiska och feniciska kulturen och därmed ock- så — via den mykenska — Grek- lands och Roms: antikens kulturel- la storhetstid, grundvalen, varpå hela vår nuvarande, västerländska kultur faktiskt vilar ... Små orsa- ker, stora verkningar, brukar man säga. Ja, i sanning. Kompassens uppfinning medförde, att Kolumbus återupptäckte en ny världsdel, vil- ken nu som först, tack vare åtskil- liga andra tekniska framsteg, ratio- nellt kunde utnyttjas och exploate- ras. N” Gutenberg en gång började snida sina lösa bokstavstyper, anade man inte, vilken oerhörd om- välvning hans lika enkla som genia- la uppfinning skulle åstadkomma i världen. I boktryckarkonsten fanns det sprängämne, som möjliggjorde de stora revolutionerna inom an- dens värld: humanismen, reforma- tionen — nya livs- och världsåskåd- ningar blevo huvudsakligen tack vare den hela mänsklighetens and- liga egendom. Gutenbergs uppfin- ning spridde vetandets ljus över mörka länder indirekt kom den också kättarbålen att flamma och strömmar av blod att flyta under religionskrigens tidevarv. Boktryckarkonstens andliga sprängstoff detonerade i kapp med dess materiella motsvarighet: kru- |