- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 41. 8 okt. 1943 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spektrallinjerna som standard för metermått - Teknisk pressrevy - Flygspalten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPEKTRALLINJERNA som standard E? meters exakta längd bestäm- mes genom jämförelse med den i Breteuil vid Paris förvarade in- ternationella s. k. meterprototypen, en stav med x-formad genomskär- ning som är gjord av en legering av 90 Z platina och 10 Z iridium och varav varje stat har en kopia. Emedan «detta måttinstrument emellertid skulle kunna skadas eller förolyckas, har man sedan länge försökt få en annan konstant, som finnes i naturen. En meter är myc- ket nära en tiomilliondel av jord- meridiankvadranten, som har en längd av 10 002 286 meter. Men då denna på jordytan är underkastad stora ändringar, är den icke lämp- lig som normalmått. En lämplig naturlig konstant är däremot vissa spektrallinjer, så- som t. ex. kadmiums röda linje. Om man låter ljus falla genom pris- mor, böjningsgaller eller planpa- rallella plattor kan man få ett spektrum. Ljus av olika våglängd sönderdelas därvid i sina respekti- ve spektra, dvs. skiljas allt efter våglängden. Genom jämförelse med bekanta dimensioner kan vågläng- Spa Sp1 för metermått den bestämmas med en noggrann- het av 1/10-milliondel av värdet för densamma och genast mätas på en mycket känslig spektralapparat. Mätning av metern företogs av amerikanen professor Michelson som «därvid . gick tillväga på föl- Jande sätt (se fig.). En ljusstråle, som genom av- bländning blott håller den röda kadmiumlinjens ljus, träffar på en halvgenomskinlig glasskiva P, som är ställd i 45” vinkel mot ljusstrå- len. Därvid uppdelas ljusstrålen i de båda delarna 1 och 2, som re- flekteras av speglarna Spi och Spz2 och därpå ånyo träffa glasskivan, varvid hälften äro riktade mot ögat och hälften återgå till ljuskällan (det senare ej visat i fig.). Om nu avstånden Spi-P och Spe-P äro absolut lika, så ha de båda ljus- strålarna 1 och 2 tillryggalagt lika lång väg. Dessa vägar måste i en- lighet med ljusvågornas natur be- traktas som vågor. I detta fall ha de båda delstrålarna lika faser, dvs. vågkrön och vågdalar sammanfalla med resultat att de förstärkas. Men om de ej skulle sammanfalla utan variera med en halv eller ett ojämnt an- tal halva våglängder, så upphäva de var- andra och slockna. Nu gjorde professor Michelson de båda avstånden Spi-P och Spe-P lika och vred den ena spegeln med tillhjälp av en mikro- meterskruv samt iakt- Xp O: 7 12 TEENIE för ALLA Nn tog genom Ö antalet växlingar i ljusstyr- kan. Spegelns vrid- ning är då exakt lika med en våglängd hos den röda kadmium- linjen. På detta omständ- liga sätt fastställde han meterns längd till 1553 164,1 våg- längder av spektral- . linjen. & I U.S. A. HAR KONSTRUERATS en fallskärm, tillverkad av ett pappers- slag, benämnt ”Para-Crepe”. Den är av- sedd /att användas för nedkastning från flygplan av material, matvaror etc. med en vikt av 12-25 kg. Fallskärmarna, som kunna användas upprepade gånger, kos- ta 2.75 doll. per st. ee SVERIGE INTAR SEDAN FLERA år tillbaka en framskjuten plats inom svetsningsvetenskapen, och för närva- rande torde vi kunna göra anspråk på att vara nummer ett i världen inom vi- da avsnitt av svetsningstekniken. Den moderna svetsningen griper omkring sig mer och mer och det finns praktiskt ta- get inget område inom den moderna me- kaniska industrin, där den inte har en plats att fylla. Utbildningen av svet- sare pågår i jämn ström över hela lan- det och den mest bemärkta skolan är AGA:s. Där utbildas bl. a. en mängd kvinnliga svetsare. Kvinnor lära ha stör- re haturlig färdighet för vissa former av svetsning än sina manliga kolleger, tydligen därför att de äga större hän- dighet, dvs. en för formgivningen käns- ligare muskulatur och följaktligen där- för kunna åstadkomma jämnare resul- tat. Pianister och brodöser, som genom- gått kurserna, visa sig överraskande nog vara de bästa lärjungarna. ee BOFORSVERKEN HA LATIT uppföra en stor femvånings laboratorie- byggnad, utrustad med de mest moder- na finesser. Bl. a. inrymmer laboratori- et en flygavdelning, röntgenavdelning och avdelning för korrosionsundersök- ningar. "ge SA Lyckad meodellflyg- tävling i Eslöv (gegen den 12 september hade Es- Nlövs Flygklubb anordnat årets hitin- tills största skånska modellflygtävling på flygfältet därstädes. Åtta klubbar del- togo med 75 deltagare och över 125 mo- deller. Förutom de skånska klubbarna (Forts. på sid. 24.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:04:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-41/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free