Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: malat—matarledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reor
TEKNIK FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GCRANSKADE 4 V: HUVUDREDAKTÖRER
Professor O. H. Faxén (mekanik) ; Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Ingenjör Sven Sköldberg :
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Redaktör N. Fr. Etterling
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
mastercylinder: i
masonite: svensk träfiberplatta,
framställd av träflis, som i
kraftiga ståleylindrar utsät-
tes för högt ångtryck. Genom
plötsligt öppnande av en ven-
til utslungas den så uppmjuka-
de träflisen explosionsartat och
sönderdelas i =<: fiberknippen.
Denna defibrerade massa ef-
terbehandlas och varmpressas
sedan till stora skivor, varvid,
beroende av trycket härdad,
hård, halvhård eller porös
platta erhålles.
massa: 1) den mängd materia,
som en kropp innehåller. Om en
kropp väger G kg, så är dess
massa, a) enligt metersyste-
met (so d 0) Gkg, b)
enligt ”tekniska måttsystemet”
(Cage (se närmare ”mått-
g
system”, g är tyngdaccelera-
tionen 9,8... m/s2), 2) fiber-
produkt av vilken papper
framställes. Indelas i a) slip-
massa ellerj ’mekanisk massa
eller träslip, b) brunslip, Cc)
kemisk massa, omfattande sul-
fitmassa, sulfatmassa, soda-
cellulosa.
massabimge: i sulfitcellulosain-
dustrin behållare av armerad
betong med inklädnad av syre- .
fast kakel samt silbotten. An-
vändes för upptagning av den
från kokarna kommande mas-
san samt för tvättning av
massan.
hydrauliskt
bromssystem den cylinder, vars
kolv överför = bromskraften
från bromspedalen till broms-
vätskan. Kallas även för hu-
vudeylinder.
180
masterkontroller: se manöver-
kontroller.
mastix: 1) asfaltmastix, Finma-
len asfaltsten, blandad med
sand. Användes till golvmas-
sa m. m., 2) även ett harts, som
bl. a. användes av perukma-
kare.
mastkran: 1) för särskilt tunga
lyft avsedd kran, vars strävor
äro saxformigt <anordnade.
Kallas därför även för saxkran,
2) vid skeppsvarv befintlig
kran, spec. avsedd för resning
av båtmaster.
masugn: oftast kontinuerligt ar-
betande schaktugn för fram-
ställning av tackjärn genom re-
duktion av järnmalm. Det er-
forderliga värmet för smält-
ningen alstras därvid antingen
genom förbränning av till rå-
materialet (”beskickningen”)
satt kol med blästerluft eller
genom elektrisk energi.
masugnsgas: generatorgas, erhål-
len som biprodukt vid hyttor.
Användes bl. a. som bränsle
för martinugnar.
matarpump: 1) vid förbrännings-
motorer pump, som transporte-
rar bränslet från tank o. dyl.
till endera förgasaren eller in-
sprutningspump, 2) pump wid
ångpannor för tillförande av
matarvatten till pannan.
matarvatten: för ångbildning i
ångpanna avsett vatten.
matarventil: vid ångpannor före-
kommande självverkande ven-
til, som öppnar sig för matar-
vattnets och sluter sig för
pannvattnets tryck. Kallas of-
ta även för kontraventil.
matarledning: se feeder.
malat: äppelsyrans salt.
mall: 1) vid ritning tunn skiva,
oftast av trä eller celluloid,
med kroklinjig kontur. Kallas
även ritmall och champlun, 2)
vid plåtarbeten, vilka i allmän-
het i färdigt skick skola ha
buktig yta, vanligen förekom-
mande hjälpmodell av tunt trä
(mallträ) av den buktiga ytan
i utbrett tillstånd, 3) vid båt-
bygge formgivande trägavlar,
som under pågående bordlägg-
ning ersätta de basade spanten,
vilka vanligen insättas först
sedan bordläggning gjorts.
malm: mineralmassa, ur vilken
metall tekniskt utvinnes.
malmseparator: apparat för av-
skiljande av järn på magne-
tisk väg ur finkrossad järn-
malm.
malt: av korn genom groning
framställd produkt. Jfr mält-
ning.
maltas: enzym, förekommande i
groende korn. Överför maltos
i glykos.
maltos (eller maltsocker): en av
två druvsockermolekyler sam-
mansatt sockerart, utgörande
den söta beståndsdelen i malt.
Bildas genom hydrolys av stär-
kelsen i korn.
mammutpump: i huvudsak av ett
grovt rör bestående uppford-
ringspump, som arbetar med
hjälp av tryckluft, som inpres-
sas i nedre änden av pumprö-
ret, vilket nedsänkes i den vät-
ska, som skall uppfordras. An-
vändes som djupbrunnspump,
bl. a. inom bergshanteringen,
och lämpar sig väl för pump-
ning av orent och slammigt
vatten, eftersom inga tätande
manganinmotstånd:
ennen nn Em ts |1! monde faaan)! Sun || 7 sä |” Vor FE Gö | 3 7? SE (RES FE | ED 3 EE ÅT ME öar EE Åt | En CTR ERE | ve EE EEE”. FER SEEN TEE
-— — — — — — —
-—— — — — — — — — — — — — —
ytor och trånga passager före-
komma.
manchongfilt: rundvävd filt, som
användes för överdragning av
den övre guskvalsen i en pap-
persmaskin. Valsen =<:kallas
vanligen manchon.
mandelolja: olja erhållen ur man-
del genom pressning eller ex-
trahering. Användes till far-
maceutiska och kosmetiska pre-
parat.
mangan: Mn, järnliknande me-
tall. Atomv. 54,93. Atomnr
2155 iSketolign Id SNUS INA lg
Förekommer i manganmalmer
(brunsten, . manganit, pyro-
lusit). Framställes genom re-
duktion av malmen. Användes
till legeringar med järn.
( elmotstånd
av manganin, som är en
legering av 84 9 koppar,
12 20 mangan och 49 nickel.
Dess specifika motstånd är vid
20? C 0,42 och temperaturko-
efficienten ligger mellan 0,08
: 10—’ och 0,02 : 10—"
manganspat: mineral utgörande
mangankarbonat.
manganstål: stållegering med c:a
12970 mangan, som besitter
särskilt stor slitstyrka. An-
vändes därför bl. a. vid kross-
NN Spårvägskorsningar o.
yl.
manhål: vid ångpannor, cister-
ner, celler i fartyg o. dyl. be-
fintlig, vanligen oval öppning,
som är täckt med ett medelst
byglar eller skruvar tillslut-
bart lock, manhålslocket eller
manluckan, varigenom vid be-
hov tillträde till det inre kan
beredas en person.
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
