reor TEKNIK FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GCRANSKADE 4 V: HUVUDREDAKTÖRER Professor O. H. Faxén (mekanik) ; Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Ingenjör Sven Sköldberg : Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Redaktör N. Fr. Etterling Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM mastercylinder: i masonite: svensk träfiberplatta, framställd av träflis, som i kraftiga ståleylindrar utsät- tes för högt ångtryck. Genom plötsligt öppnande av en ven- til utslungas den så uppmjuka- de träflisen explosionsartat och sönderdelas i =<: fiberknippen. Denna defibrerade massa ef- terbehandlas och varmpressas sedan till stora skivor, varvid, beroende av trycket härdad, hård, halvhård eller porös platta erhålles. massa: 1) den mängd materia, som en kropp innehåller. Om en kropp väger G kg, så är dess massa, a) enligt metersyste- met (so d 0) Gkg, b) enligt ”tekniska måttsystemet” (Cage (se närmare ”mått- g system”, g är tyngdaccelera- tionen 9,8... m/s2), 2) fiber- produkt av vilken papper framställes. Indelas i a) slip- massa ellerj 'mekanisk massa eller träslip, b) brunslip, Cc) kemisk massa, omfattande sul- fitmassa, sulfatmassa, soda- cellulosa. massabimge: i sulfitcellulosain- dustrin behållare av armerad betong med inklädnad av syre- . fast kakel samt silbotten. An- vändes för upptagning av den från kokarna kommande mas- san samt för tvättning av massan. hydrauliskt bromssystem den cylinder, vars kolv överför = bromskraften från bromspedalen till broms- vätskan. Kallas även för hu- vudeylinder. 180 masterkontroller: se manöver- kontroller. mastix: 1) asfaltmastix, Finma- len asfaltsten, blandad med sand. Användes till golvmas- sa m. m., 2) även ett harts, som bl. a. användes av perukma- kare. mastkran: 1) för särskilt tunga lyft avsedd kran, vars strävor äro saxformigt <anordnade. Kallas därför även för saxkran, 2) vid skeppsvarv befintlig kran, spec. avsedd för resning av båtmaster. masugn: oftast kontinuerligt ar- betande schaktugn för fram- ställning av tackjärn genom re- duktion av järnmalm. Det er- forderliga värmet för smält- ningen alstras därvid antingen genom förbränning av till rå- materialet (”beskickningen”) satt kol med blästerluft eller genom elektrisk energi. masugnsgas: generatorgas, erhål- len som biprodukt vid hyttor. Användes bl. a. som bränsle för martinugnar. matarpump: 1) vid förbrännings- motorer pump, som transporte- rar bränslet från tank o. dyl. till endera förgasaren eller in- sprutningspump, 2) pump wid ångpannor för tillförande av matarvatten till pannan. matarvatten: för ångbildning i ångpanna avsett vatten. matarventil: vid ångpannor före- kommande självverkande ven- til, som öppnar sig för matar- vattnets och sluter sig för pannvattnets tryck. Kallas of- ta även för kontraventil. matarledning: se feeder. malat: äppelsyrans salt. mall: 1) vid ritning tunn skiva, oftast av trä eller celluloid, med kroklinjig kontur. Kallas även ritmall och champlun, 2) vid plåtarbeten, vilka i allmän- het i färdigt skick skola ha buktig yta, vanligen förekom- mande hjälpmodell av tunt trä (mallträ) av den buktiga ytan i utbrett tillstånd, 3) vid båt- bygge formgivande trägavlar, som under pågående bordlägg- ning ersätta de basade spanten, vilka vanligen insättas först sedan bordläggning gjorts. malm: mineralmassa, ur vilken metall tekniskt utvinnes. malmseparator: apparat för av- skiljande av järn på magne- tisk väg ur finkrossad järn- malm. malt: av korn genom groning framställd produkt. Jfr mält- ning. maltas: enzym, förekommande i groende korn. Överför maltos i glykos. maltos (eller maltsocker): en av två druvsockermolekyler sam- mansatt sockerart, utgörande den söta beståndsdelen i malt. Bildas genom hydrolys av stär- kelsen i korn. mammutpump: i huvudsak av ett grovt rör bestående uppford- ringspump, som arbetar med hjälp av tryckluft, som inpres- sas i nedre änden av pumprö- ret, vilket nedsänkes i den vät- ska, som skall uppfordras. An- vändes som djupbrunnspump, bl. a. inom bergshanteringen, och lämpar sig väl för pump- ning av orent och slammigt vatten, eftersom inga tätande manganinmotstånd: ennen nn Em ts |1! monde faaan)! Sun || 7 sä |” Vor FE Gö | 3 7? SE (RES FE | ED 3 EE ÅT ME öar EE Åt | En CTR ERE | ve EE EEE”. FER SEEN TEE -— — — — — — — -—— — — — — — — — — — — — — ytor och trånga passager före- komma. manchongfilt: rundvävd filt, som användes för överdragning av den övre guskvalsen i en pap- persmaskin. Valsen =<:kallas vanligen manchon. mandelolja: olja erhållen ur man- del genom pressning eller ex- trahering. Användes till far- maceutiska och kosmetiska pre- parat. mangan: Mn, järnliknande me- tall. Atomv. 54,93. Atomnr 2155 iSketolign Id SNUS INA lg Förekommer i manganmalmer (brunsten, . manganit, pyro- lusit). Framställes genom re- duktion av malmen. Användes till legeringar med järn. ( elmotstånd av manganin, som är en legering av 84 9 koppar, 12 20 mangan och 49 nickel. Dess specifika motstånd är vid 20? C 0,42 och temperaturko- efficienten ligger mellan 0,08 : 10—' och 0,02 : 10—" manganspat: mineral utgörande mangankarbonat. manganstål: stållegering med c:a 12970 mangan, som besitter särskilt stor slitstyrka. An- vändes därför bl. a. vid kross- NN Spårvägskorsningar o. yl. manhål: vid ångpannor, cister- ner, celler i fartyg o. dyl. be- fintlig, vanligen oval öppning, som är täckt med ett medelst byglar eller skruvar tillslut- bart lock, manhålslocket eller manluckan, varigenom vid be- hov tillträde till det inre kan beredas en person. 177