detaljskissen! Sedan denna fyllnads- skiva isatts, finskarvas skivans yta ännu en gång. Till slut avsvarvas även kanten på skivan, så att densamma får en diameter av c:a 200 mm. När detta arbete slutförts, vändes planskivan, och baksidan bearbetas i svarven enligt skissen, Anhållet eller arbetsbordet bearbetas på liknande sätt i svarven och kanterna planfilas för hand eller planhyvlas i maskin. Man kan med fördel även sli- pa dem på den redan färdiga slipskivan, sedan densamma beklätts med sandpap- per. SLIP-OoOch PUTSSKIVA som kan apteras på en en ”finish” på saker och ting, som fabriker och verkstäder kunna ge sina alster, har många gånger amatören svårt att åstadkomma. Gäller det att putsa plana ytor av metall, ebonit, bake- lit, trä e. d., är en sandpappersbeklädd slip- och putsskiva av ytterst stort vär- de för . hemslöjdaren, och den hjälper honom just med ovannämnda detalj — nämligen att ge hans arbeten det åtrå- värda utseendet och känslan av kvalité och precision. Genom att använda grovt sandpapper på skivan, kunna slipningar, där stor avverkningsförmåga önskas, utföras. Med fint sand- eller smärgel- 18 TEKNIK för ALLA papper på skivan kan man å andra si- dan utföra synnerligen fina slipnings- arbeten med stor precision, fig. 1. Slipskivan och anhållet — beskrivna här nedan — äro gjorda av gjutgods, och de två detaljernas färdiga utseende visas på fig. 2, Skivans och anhållets form och storlek ha avpassats för små bänksvarvar av amerikansk typ (t. ex. South Bend's ”Workshop”). Vid an- vändning på andra svarvtyper måste således måtten, formen och utförandet i övrigt måhända ändras från fall till fall. Med här beskrivna förebilder för ögonen torde detta dock ej vara så svårt. Arbetet börjas med att tillverka gjutmodellerna. Dessa göras av trä i något förenklad form än de färdiga de- larna. Är man icke förtrogen med detta arbete, bör man kanske helst vända sig till en modellsnickare, Eller också kan det räcka med att fråga den gjutare, man ämnar anlita, hur gjutmodellerna till skivan skola utföras. Fig. 3 visar detaljskisserna för plan- skivan och anhållet med storleken och formen passande för tidigare nämnda svarvtyper. Planskivan spännes fast i en trebackschuck, och den' plana sidan plansvarvas med användande av ett med hårdmetall inlagt svarvstål. Ett dylikt stål har god avverkningsförmåga och förlorar icke sin skärpa i första taget, även om skärhastigheten är stor, Har man icke tillgång till ett sådant svarv- stål, kan. man även klara sig med de ordinarie stålen. Man bör endast kom- ma ihåg att koppla om remmarna till lägsta hastighet — detta med hänsyn till skivans förhållandevis stora diame- ter. Därnäst uppmärkes centrum, och centrumhålet borras resp. gängas, pas- sande svarvspindelns skruvgänga. Störs- ta noggrannhet bör iakttagas vid gäng- ningen, så att skivan ej glappar när den sedan skruvas på svarvspindelns gänga. : När gängningen avslutats, svarvar man den lilla avsats, i vilken en plan järnskiva indrives, för att man skall uppnå en obruten plan yta på skivan utan något störande centrumhål — se Svarv and- eller smärgelpapperet fästes vid skivan enklast medelst vanligt vax. Skivan uppvärmes måttligt på en kok- platta e, d., vändes med den plana si- dan uppåt och bestrykes tämligen rik- ligt med vax. Därefter trycker man fast slippapperet, lägger en plan tyngd ovan- på och låter det hela svalna. Papperets överflödiga kanter bortskäras, och slip- och putsskivan är färdig att användas. Arbetsstycken, som blott skola slipas på en sida eller där någon större preci- sion inte är av nöden beträffande olika vinklar etc., kunna med fördel bearbe- tas på fri hand, dvs. utan att anhållet kommer till bruk. GÄNGNING SANDE SVARVSPINDELN —A - ed = SER SEE SER RAT FPS Oe RSSARI EE Am | AST I 1125 e där ere er a + 65 k— 50 —L d pf L 30 2 25 ANHÄLL 15 ZOO] NI" /ARBETSBORD/ H fök35- 25 Nej N 106