PATENT i KRIGSTID äromdagen föll ett av årets tidigare nummer av Informationsstyrelsens organ ”Från departement och nämnder” ned på bordet. Där kunna vi — förutom en kungörelse om Beslag på tarmar och Bestämmelser angående tilldelning av koppar för elektrifiering av torvmossar m. m. — en intressant och roande arti- kel om kristidens inflytande på uppfin- narna. Detta avspeglar sig nämligen i patentansökningarnas mångfald. Patent- och Registreringsverkets verk- samhet omfattar som bekant utom pa- tent även varumärkes- och aktiebolags- ärenden. Alla dessa olika grenar av verksamheten äro ju intimt beroende av näringslivet och det är tydligt att varje liten konjunkturförändring sätter spår i verkets statistik. Krig har ett mycket egendomligt in- flytande på patentansökningarnas an- tal. Både under förra världskriget och det nu pågående betydde åren efter krigsutbrottet en kraftig del i patent- ansökningarnas annars ständigt sti- gande kurva. När kriget litet längre fram blivit liktydigt med det ”stabila” tillståndet, steg kurvan åter våldsamt. Det verkar, som om händelserna i Nor- - ge och Danmärk i april 1940 bidragit till att göra vågdalen ännu mer markerad. Andra kvartalet under 1940 uppvisade en minskning i antalet patentansöknin- gar med inte mindre än 36 proc. jämfört med de sista fredsåren. Att årtalet 1940 ändå inte "visar samma starka nedgång i antalet ansökningar, beror på den sto- ra spurten i slutet av året, en spurt, som fortsatte in på det tredje krigsåret, som också kunde redovisa nytt absolut rekord med inte mindre än 7341 patentansök- ningar. Men rekord bli inte gamla i våra dagar, och detta utgjorde inget undan- tag. Nästa år, 1942, kom med inte mind- re än 8 208 ansökningar, vilket är näs- tan en tredjedel mer än medeltalet för åren 1935—1938. roportionen mellan in- och utländska ansökningar är en annan intressant sak, sedd i statistikens ljus. I vanliga fall utgör de svenska upp- finnarnas <patentansökningar knappt hälften av det totala antalet. Under kri- gen har ”hemmamarknaden” hämtat in en del av försprången, men 1942 verkar det som om normaltillståndet återin- trätt, de svenska ansökningarnas antal voro då 48 proc. av hela antalet. fö Th Krigsåren 1941 och 1942 visa rekordartat antal patentan- sökningar — från surr och hundkex till alla tiders konst- harts . .. NE 2) Men nu får det vara slut med siffer- akrobatiken. Vi skola i stället titta litet på de uppfinningar som göras. Natur- ligt nog finns ett markant inslag av krisuppfinningar. Det är gengasaggre- gaten och torvindustrien, som visa stör- sta stegringen. Kemisterna togo under förra världs- kriget ut patent på ”surr” för allt möj- ligt: mjölk, kaffe, ägg, tvål, läder, hund- kex — för att nu taga några saker ur högen. Denna gång är det ”konstmas- sorna” som blivit god etta bland de ke- miska patenten. Konsthartser, konstkaut- schuk och ”kupongfria” pressmassor dominera patentmarknaden på detta om- råde, medan världens mest effektiva sprängämne fortfarande saknas i Pa- tent- och Registeringsverkets hand- lingar. Nöden är uppfinningarnas moder, skriver förf. i anslutning till surrogat- patenten, men i fredliga tider får nog lättjan räknas till åtminstone mostrar- nas stora skara. Eller vad sägs om ett patent på en roterande, företrädesvis med elektrisk belysning försedd julgran. Uppfinning- ens ändamål är att överflödiggöra dan- sen kring granen.... Billy. TEKNIK för ALLA = 9