Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TfA:s yrkeskurser: Material för skärande verktyg, av Olle Ekberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, för UKLUEN RASIST
GG (
Me obh Z
gZ EG AE
Hl
oo
BEA
MATERIAL för SKÄRANDE
VERKTYG
N
Fjärde avsnittet av ingenjör
Olle Ekbergs yrkesföljetong.
Föregående avsnitt ha varit in-
förda i TfA nr 37, 39 och 41,
nästa införes i nr 45.
NV 2
D: fordringar, som ett material måste
uppfylla för att kunna nyttjas till
skärande maskinverktyg, kunna i kort-
het sägas vara följande.
1) Eggmaterialet måste vara hårt
för att kunna tränga in och skära spån
ur arbetsstycket.
2) Skäret måste vara segt och ha
stor hållfasthet för att kunna uthärda
stora arbetstryck utan att brista.
3) Materialet bör vara värmebestän-
digt (anlöpningsbeständigt) dvs. kunna
tåla höga skärtemperaturer utan att
mjukna.
En av de vanligaste metoderna för
provning av ett stålmaterials hårdhet
är Brinellmetoden. En hård stålkula
med bestämd diameter pressas här un-
der ett-stort tryck mot materialet, som
skall undersökas. Är detta mjukt, läm-
nar kulan ett djupt avtryck med stor
diameter, är materialet hårt, förmår in-
te kulan tränga in så djupt, utan in-
trycksdiametern blir mindre. Med led-
ning av intrycksdiameterns storlek sö-
kes därefter hårdhetstalet (Brinelltalet)
i tabell. Är intrycksdiametern < stor,
dvs. materialet mjukt, erhålles ett jäm-
förelsevis litet Brinelltal. Är intrycks-
diametern liten, dvs. undersöknings-
materialet hårt, erhålles stort Brinell-
tal. Ett vanligt kolstål med en kolhalt
större än 0,50 Jo kan genom härdning
göras 3—3,5 gånger hårdare, i Brinell
räknat.
Olika verktygsmaterial
Kolstål. Kolstålet, som förutom järn
och kol även innehåller kisel, mangan,
fosfor och svavel, är det äldsta av de
använda materialen för skärande verk-
tyg. På grund av att det är billigt. re-
lativt segt och kan ges mycket jämna
och skarpa eggar, användes det ännu
till skärverktyg i allmänhet och speciellt
utformade svarvstål å verkstäder med
blandad tillverkning.
Kolstål, lämpliga till skärande verk-
tyg för metaller, hålla i regel en kolhalt
mellan 1,10 och 1,50 Jo och mycket små
mängder fosfor och svavel. De formas
lätt före härdningen genom smidning,
bearbetning med vanliga skärande verk-
tyg eller slipning och färdigslipas efter
härdning och anlöpning.
Ett gott svenskt kolstål med en kol-
halt av 1,20 7 uppvisar efter härdning
(oanlöpt) en genomsnittshårdhet av c:a
715 Brinell mot 170 å 200 i ohärdat
(glödgat) tillstånd och efter anlöpning
till 250? C, dvs. vid färdig egg c:a 600
Brinell.
Snabbstål. Snabbstålet, vars upphovs-
män äro amerikanerna Taylor och Whi-
te, förevisades första gången i Europa
på världsutställningen i Paris år 1900,
där det väckte berättigat uppseende.
Ett nutida medelgott snabbstål innehål-
ler förutom kolstålets beståndsdelar c:a
18 20 volfram, omkr. 5 Jo krom samt
tillsatser av vanadin, molybden och
kobolt. En vanlig typ är 18-4-1-stålet
(18 Z volfram, 4 Jo” krom och 1 Po
vanadin). Snabbstål med höga kobolt-
halter benämnas koboltsnabbstål och
användas, där särskilt stora anspråk
ställas på materialets skäregenskaper.
|
I
Diamant
Snabbstålets förmåga att tåla högre
skärhastigheter än kolstålet beror på
dess större värmebeständighet. Medan
eggen på ett kolstålsverktyg mjuknar
redan före 200”, kan snabbstålseggen
uthärda skärtemperaturer upptill 600”,
utan att hårdheten minskar. Snabb-
stålen användas till skärverktyg i all-
mänhet för bearbetning av material, där
kolstålsverktyg snabbt förslitas, samt
till skrubbsvarvning med grova skär
och relativt stora skärhastigheter. De
formas före härdningen genom smid-
ning, bearbetning med skärande verktyg
eller slipning. Färdigslipning sker ef-
ter härdning och eventuell anlöpning.
Ett gott svenskt snabbstål besitter ef-
ter härdning en genomsnittshårdhet av
c:a 670 Brinell mot 260 å 290 i glödgat
tillstånd. I motsats till vad som är fal-
let vid kolstål, kan snabbstålet ges yt-
terligare hårdhet genom anlöpning till
550 å 600”. Ett snabbstål, härdat och
anlöpt till denna temperatur, har en
hårdhet vid färdig egg av c:a 700 Br.
Skärlegeringar av Stellit-typ. Den
första skärlegeringen, Stellit, framför-
des år 1907 av amerikanaren Haynes.
Vad som i sammansättningsavseende
överraskade vid detta verktygsmaterial,
var den totala frånvaron av järn. Stel-
(Forts. å sid. 24).
Hårdhet
Borkarbid
HFiselkarbid
Wolframkarbid
(Bmält aluminoxid)
Tantalkarbid
Stellit,ståljil
Fegs TS
Fönsterglas
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
