NI Hålet vid ytterkanten på plattan under- lättar upplyftandet av glasskivan. Sedan återstår målningen. viker att måla eller betsa de sidoben, som uppbära ljuslådan och objektivbrä- det. Av största vikt är däremot att måla översta lådan matt svart inuti, ävenså undersidan av locket och insidan av bälgen, objektivplattan och den pyramidformade tratten. — Lika viktigt är att måla insidan av ljuslådan vit, — Valet av objektiv är en penningfråga. Ju bättre objektiv desto bättre bilder. Ett objektiv (om än aldrig så dyrbart) avsett för en småbildskamera är natur- ligtvis obrukbart, då vi här rör oss med så stora format. Eftersom kameror med stort format av olika anledningar kom- mit ur bruk, bör det ej vara svårt att få tag i ett gammalt lämpligt objektiv för överkomligt pris. Ett utmärkt så- dant är ett s. k. dubbelanastigmat med ca 120 mm brännvidd. En ljusstyrka av Fig. 4 Man und-' 4,5 är fullt tilllräcklig. Man bör prova ut lämpligt objektiv, och det bästa är naturligtvis om man har tillgång till ett par med olika brännvidd. Det finns mycket ljusstarka s. k. proji- ceringsobjektiv, som äro relativt billiga, men dessa bör man först utprova, innan man bestämmer sig för ett dylikt. De ha i regel en mycket begränsad yta, som tecknar korrekt. Utanför denna yta kanske det finnes skärpa, men bilden kan här vara alldeles förvrängd. Man provar bäst ut objektivits lämplighet på följande sätt: Linjera med tunna tusch- linjer en kvadrat med 10 cm sida och dela in denna med centimeterrutor, alltså 100 st. Detta papper lägges in i appa- raten och förstoras upp på ett smörpap- per. Drag upp kvadratiska rutor på smörpapperet och se efter i hur stor utsträckning förstoringen kan drivas utan att krökningar av ytterlinjerna uppstå. Vid förminskning av föremål, såsom t. ex. den förut nämnda skon, kan man med fördel blända ner för att få större djupskärpa. Om ej någon bländare fin- nes inbyggd i objektivet, går det myc- ket bra att begagna ett cirkelrunt svart papper med hål i mitten. Lämplig stor- lek är lätt att prova ut. — — — Till sist kan nämnas att apparaten bör stå på så mörk plats som möjligt vid begagnandet, då bilden givetvis fram- träder desto tydligare. — — — tat den. rakt motsatt verkan — ty med detta kan man svarva konvexa ytor med stor precision. Såsom framgår av skissen, består verktyget i huvudsak av två bygelformade järn A och B, varav det yttre förses med Svarvstålet fastlåses med hjälp av en skruv, och möjligheter finnas således att svarva avrundade föremål med olika radier. fäste passande svarvens stålhållare. Vid ”C” inpassas en noggrant svarvad stålpinne, med vars hjälp den önskade radien kan uppmätas samt bestämning av arbetsstyckets centrum kan ske. Medelst ett snäckdrev och en kordongerad skruv manövre- rar man svarvstålets rörelse. Verktyget är minst lika bra som det föregående för svarv- ning av konkava ytor, varför det rekommenderas till alla intresserade. Verktyg för svarvning av konvexa ytor et en gång tidigare i TfA beskrivna verktyget för svarv- ning av konkava ytor (Nr 2, 1943) har tydligen inspire- rat en av tidningens läsare, som tagit upp idén och omarbe- Resultatet har blivit ett helt nytt verktyg med - TEKNIK för ALLA 17