Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: Mohs hårdhetsskala—muddhål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SR RTR IG
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
TEKNIK FÖR ALLA:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE A V: ;
Professor O. H. Faxén (mekanik)
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Civilingenjör Olov E; Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
. Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
— Am ss
större avståndet är mellan
neutrala lagret och huvud-
delen av materialet. Vid håll-
fasthetsberäkningar betecknas
om, med W, varvid matema-
.
tiskt gäller att: W = - , där:
I = balksektionens tröghetsmo-
ment (se d. 0.) och e = största
tyngdpunktsavståndet,
motståndsmätning: mätning av
elmotstånd. Den vanligaste me-
toden härför är den s. k. volt-
amperemetermetoden, där spän-
ningen över motståndet uppmä-
tes med en voltmeter och ström-
men genom motståndet med en
amperemeter.
motståndspanna: elektrisk ång-
panna, där uppvärmningen sker
medelst metalliska motstånds-
element.
motståndspådrag (även pådrags-
motstånd): pådrag vid vilket
motstånd av något slag använ-
des för reglering av en elmotors
startström.
motståndssvetsning: <Ttrycksvets-
metod, där värmet alstras av en
lågspänd växelström av hög
strömstyrka. Vid sammansvets-
ning av två järndelar läggas
dessa stumt emot varandra och
sammanpressas, under det att
den elektriska strömmen fram-
släppes genom skarvstället. På
grund av övergångsmotståndet
mellan styckena bildas den för
svetsningen erforderliga hettan.
Kallas ofta även för ohmsvets-
ning.
motståndsugn: elugn där värme-
utvecklingen åstadkommes ge-
nom den elektriska strömmens
uppvärmning av ett motstånd.
Vid smältugnar utgöres ofta
192
detta motstånd av det gods, som
skall smältas.
mottagningskrets: för mottagning
av t. ex. en till en radiomotta-
gare inkommande bärfrekvens
avsedd variabel resonanskrets,
sammansatt av en variabel kon-
densator och en ibland även va-
riabel spole antingen genom pa-
rallellkoppling av densamma
(parallellresonans, vanligast)
eller seriekoppling av dem (se-
rieresonans).
mottrycks(ång)maskin: = ångma-
skin, vilkens avloppsånga läm-
nar maskinen med visst över-
tryck och ledes till olika appa-
rater för uppvärmningsända-
mål.
mottrycks(ång)turbin: ångturbin,
som arbetar utan kondensering.
M. kommer till användning
främst vid sådana industriella
anläggningar, där avloppsångan
kan nyttjas för värmekrävande
processer såsom kokning, tork-
ning o. dyl.
motvikt: balanseringsvikt på t. ex.
axel, arm eller dylikt. Anbring-
as ofta vid t. ex. lyftkranar för
att tillsammans med lasten bilda
en resultantkraft, som faller
inom kranens stödyta. För att
minska en hissmotors arbete an-
bringas vid hissar även en m.,
avsedd att bilda balans mot hiss-
korgen.
mudderverk: pråm o. dyl. utrustad
med maskineri, vanligen s. k.
paternosterverk (se d. 0.), för
grävning och uppfordring av
jord (mudder) från sjöars eller
vattendrags botten.
muddhål: mindre rensöppning,
liknande manhål (se d. 0.). Kal-
las även handhål.
Mohs hårdhetsskala: av den tyske
mineralogen Mohs år 1822
framlagd hårdhetsskala (att
huvudsakligen användas för
mineral), som är så avpassad,
att ett material av närmast hög-
re hårdhet nätt och jämnt ritsar
det intill liggande av mindre
hårdhet. Skalan är 1) talk, 2)
gips, 3) kalkspat, 4) flusspat,
5) apatit, 6) fältspat, 7) kvarts,
8) topas, 9) korund, 922) karbo-
rundum och 10) diamant.
Mohrs salt: ferroammoniumsulfat.
Användes för kvantitativa kem.
analyser.
mol: den mängd av ett ämne, som
angives av dess molekylvikt.
Ex.:.1 mol svavelsyra = 98.09 g.
molekyl: den minsta del av ett-äm-
ne, som kan existera fritt och
som kan uppvisa ämnets egen-
skaper. M. är uppbyggd av en
eller flera atomer.
molekylvikt: tal angivande sum-
man av atomvikterna av de i
molekylen ingående atomerna.
molybden: Mo, metall. Atomv.
95,95. Atomnr 42. Smpkt 2.620”.
Sp. v. 10,2. Förekommer som mi-
neral (molybdenglans).
molybdenstål: stål, som legerats
med molybden för att spec. öka
eldhärdigheten hos stålet.
moment: 1) i vanlig bemärkelse
punkt, «underavdelning, <be-
ståndsdel ävensom ögonblick, 2)
i fysiska och mekaniska termer
ingår ordet moment med vitt
skilda betydelser, +t. ex.: a)
kraftmoment eller statiskt mo-
ment (se sistnämnda ord), b)
impulsmoment = eller rörelse-
mängdsmoment (se sistnämnda
ord), c) böjningsmoment, d)
motståndsmoment (se d. 0.),
e) tröghetsmoment (se d. 0.),
f) vridningsmoment (se d. 0.),
g) direktionsmoment. Se vrid-
ningsmoment.
momentankraft: kraft, som verkar
endast under mycket kort tid, t.
ex. stötkraft.
momentanvärde: värdet i ett god-
tyckligt ögonblick (ögonblicks-
värdet) av en elektrisk växel-
SR (spänning, ström
OSV.) .
momentkontakt: kontakt vid elek-
triska apparater för brytning
och/eller slutning av elektriska
strömkretsar (exempelvis reläer,
strömbrytare, kontaktorer osv.),
som är avsedd att momentant
(ögonblickligt) bryta eller sluta
strömkretsen.
momentrelä : elektromagnetiskt re-
lä för momentan (ögonblicklig)
brytning av en strömkrets. M.
består av en U-formad järnkär-
na med tillhörande ankare, vil-
ken järnkärna är försedd med
en ström- eller spänningslind-
ning, och kan utföras antingen
som maximal- eller minimalrelä
((jfr maximal- och minimalström-
brytare.
monazitsand: mineral, innehållan-
de torium, cerium m. m. Bearbe-
tas för utvinnande av dessa me-
taller.
monelmetall: vanligen direkt ur
koppar- och nickelhaltig malm
tillverkad legering, innehållande
i genomsnitt c:a 28 Jo koppar,
67 Yo nickel, 2,5 Po järn, 1,5 I
mangan och 1 7 andra metaller
och föroreningar, Smälttemp.
c:a 1360” C och sp. v. 8,8. M. är
motståndskraftig mot bl. a. in-
verkan av saltvatten och över-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
