Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: Mohs hårdhetsskala—muddhål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de (ER och sammandragningar av ord, som förekomma i texten :
A = Ampere d. o. = detta ord ex. = exempel inkl. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeéme inter- industris Standard
at = atmosfär d. v. s. = det vill säga fryspkt = fryspunkt i st, f. = i Let för kpkt = kokpunkt mkg = . meterkilogram national (internatio- spec. = speciell(t)
atomnr = atomnummer e. dyl. = eller dylikt fys. = fysisk jfr = jämför m. m. = med mera nella systemet) Sp. v. = Specifik vikt
atomv. = atomvikt am clektrömoto sk Krafeig = gram keal = kilokalori mm = millimeter s. k. = så kallad t. ex, = till exempel
beteckn. = beteckning etc. = etcetera hl = hektoliter kem. = m = Bee osv. = och så vidare smpkt = smältpunkt V = volt
c:a = cirka ev. = eventuell hk = hästkraft kg = maximum resp. = respektive SMS = Svensk Maskin-W = watt
SSR br nr RAA EE AST er MESA te SER fe te Sr Lär Mt Ao re ARD rå Fre (fre jen ppm Så pu 1 ön ÅR jam 5 pe (femma (ÅS im So EA "FW 3 Kn YT bn”) Bög 7 tär | Gr 7 DE Go VER EA EE EE EE EN EAS EA SEE
hettad ånga samt kan såväl gju-
tas, smidas, valsas som dragas.
monoapparat: av svensken 0O.
Roche uppfunnen apparat för
kontinuerlig analys av rökga-
ser, varvid halten av koldioxid
och av brännbara gaser auto-
matiskt registreras.
montejus: äldre anordning för cir-
kulation av svavelsyra vid fram-
ställning enl. blykammarproces-
sen. Utgöres av en sluten järn-
behållare och drives med kom-
primerad luft.
montera: att sammansätta färdiga
delar till ett helt.
mooreljus: det första användbara
lysröret, där en elektrisk urladd-
ning äger rum mellan tvenne
elektroder i en gasblandning in-
nehållande kolsyra, kväve och
luft under lågt tryck. Endast av
historiskt intresse.
morfin: alkaloid, innehållande
opium. Användes som smärtstil-
lande medel.
morsealfabet: internationellt al-
fabet för telegrafi, sammansatt
av streck och punkter eller
långa och korta signaler.
morseapparat: apparat för mot-
tagning av morsesignaler (se
morsealfabet). Apparaten be-
står av ett relä, vars ankare på
en löpande pappersremsa ned-
tecknar de inkommande signa-
lerna såsom streck och punkter.
morsekona: normaliserad konform
(av amerikanskt ursprung) för
verktygsskaft, konor på verk-
tygsmaskinspindlar o, dyl. i sju
storlekar. Koniciteten varierar
något för de olika storlekarna
men håller sig mellan 1:20.020
och 1:19.002. Finnes upptagen
190
som svensk standard, t. ex. i
SMS-100.
Morse’s borr: spiralborr.
Pp
motelektromotorisk kraft (mot-
emk): i lindning inducerad
spänning, som har motsatt rikt-
ning gentemot den lindningen
påtryckta spänningen.
motfräsning: vanligaste typen av
fräsning, där arbetsstycket ma-
tas mot fräsens rotationsrikt-
ning.
motor: i vidsträckt bemärkelse,
varje kropp, som kontinuerligt
kan uträtta mekaniskt arbete
såsom ’t. ex. strömmande vatten-
och luftmassor, gaser och ångor
under tryck, om de förnyas ef-
tersom de förbrukas, explosiva
ämnen samt elektricitet. I denna
ordlista förstås med motor alla
slag av värmemotorer (ångma-
skiner, ångturbiner och förbrän-
ningsmotorer eller -turbiner),
vatten- och vindmotorer samt
elmotorer.
motoralkohol: högkoncentrerad
etylalkohol, denaturerad med
krotonaldehyd. Framställes ur
sulfitsprit.
motorbensin: bensin med högsta
kpkt 205”. Användes till för-
bränningsmotorer.
motorbädd: underlag för uppställ-
ning och fästning av en motor.
Kallas ofta även för motorfun-
dament.
motorfundament: se motorbädd.
motorgenerator: maskinaggregat
för omformning av t. ex. växel-
ström till likström med på ge-
mensamt fundament anordnad
växelströmsmotor (synkron el-
ler asynkron) och till densamma
direktkopplad likströmsgenera-
tor.
motormätare: elektrisk energimä-
tare (elektricitetsmängdsmäta-
re) för likström eller växel-
ström (amperetimmätare, kilo-
wattimmätare), där ett räkne-
verk över en utväxlingsanord-
ning framdrives av en motor.
motorregeln: regel, med vars hjälp
man kan bestämma rotations-
riktningen för en elektrisk lik-
strömsmotor, då riktningarna
hos = fältets kraftlinjer och
strömmen i ankarets ledare äro
kända. Regeln lyder: Om man
håller vänstra handens långfing-
er i strömriktningen och dess
pekfinger i kraftlinjernas rikt-
ning, så angiver tummen rota-
tionsriktningen av ankaret.
motorskydd: automatisk utlös-
ningsanordning för elmotorer.
M. kan vara endast överströms-
skydd (termisk utlösning) eller
både överströmsskydd och maxi-
malskydd (momentan utlösning
vid maximal strömstyrka).
motorskåp: apparat, omfattande
alla för en elmotors inkoppling
och övervakning nödvändiga an-
ordningar (strömbrytare, maxi-
mal- och överströmsskydd, noll-
spänningsutlösning o. dyl.).
motstånd: 1) resistans, egenskap
hos en ledare, som visar sig däri,
att en elström ej obehindrat kan
passera ledaren. Man säger, att
ledaren bjuder strömmen ett
visst m,. Vid likström användes
benämningen ohmskt m. Enhe-
ten för m. är ohm (se d. o., jfr
även ohms lag), 2) anordning,
som har ett visst (fast eller va-
riabelt) elmotstånd.
motståndsbromsning: sätt . att
bromsa elmotorer genom att
koppla arbetslindningen från
det matande nätet och kortsluta
densamma över motstånd, var-
efter maskinen går som genera-
tor, vars avlämnade energi om-
vandlas helt i värmeenergi i
motstånd och = arbetslindning.
Härigenom uppkommer ett re-
tarderande (hastighetsminskan-
de) moment på ankaret, motsva-
rande den effekt generatorn
avger. Denna bromsningsmetod
användes såväl för likströms-
som växelströmsmotorer (exem-
pelvis vid spårvägar, hissar
m. m.).
motståndsbrygga: bryggkoppling
(se d. 0.) av motstånd, varav ett
är obekant, för noggrann upp-
mätning av det senare.
motståndsmaterial: ledningsmate-
rial med relativt högt motstånd
per längdenhet (specifikt mot-
stånd, :se d. 0.). Exempel på dy-
lika material äro konstantan,
manganin, nickelin, kromnickel
.se d. 0.) m. fl. legeringar. samt
gjutjärn.
motståndsmoment: då t. ex. en i
ändarna understödd balk belas-
tas med en mot balkens längd-
axel i rät vinkel eller snett rik-
tad kraft, utsättes balken för
böjning, vars storlek är beroen-
de såväl av den applicerade
kraftens storlek, riktning och
angreppspunkt som av balkens
förmåga till motstånd. Vid håll-
fasthetsberäkningar införes där-
för som faktor för denna för-
måga =<:balksektionens mot-
ståndsmoment, vilket så
att säga anger materialets
spridning å ömse sidor om det
genom balktvärcsnittens tyngd-
punkter gående ”neutrala lag-
ret”, enär m är större, ju
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
