Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nålbruset — ljudkvalitetens värsta fiende, av Billy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅLBRUSET
— ljudkvalitetens
Välj ditt eget program, brukar det
heta i radiogrammofonannonserna,
och man måste erkänna, att grammo-
fonmöjligheten ger vissa fördelar fram-
för det vanliga radiolyssnandet.
Men medaljen har även en mindre
skön frånsida: nålraspet, som vi skola
titta på litet närmare.
Spelas skivan upp elektriskt, är ljud-
kvaliteten givetvis bättre än hos en
amerikansk kortvågsstation, som näs-
tan drunknar i störningar, men en
prima utsändning från en stark sända-
re ger i regel bättre kvalitet än en plat-
ta, dels slipper man ju den tråkiga bas-
avskärningen, dels blir bakgrundsbru-
set nästan obefintligt.
— Nålbruset har flera orsaker, gram-
mofonschlagerns väg från studio till
skivtallrik är ju både lång och krokig.
Vi ha tidigare i korthet redogjort för
den här i TfA.
Först ha vi ju alltid ett visst brus
från förstärkaren. Även om man har
alldeles tyst i studion, blir det alltid ett
sus i högtalaren, som kopplas in, men
vore det blott detta, så vore bekymret
ringa.
När man skall göra matriser av
vaxet, uppstår lätt en viss kornighet i
det först pålagda metallskiktet; en ny
metod som i viss mån eliminerar detta
beskrevo vi i nr 35 i år.
Naturligtvis kan man inte heller
komma ifrån, att vissa oregelbunden-
heter uppkomma i pressningen, men
alla dessa faktorer spela en mycket
ringa roll jämfört med skivmaterialet.
E” grammofonskiva består av en ter-
moplastisk massa, som bl. a. inne-
håller shellack och ett mineraliskt fyll-
nadsmedel.
Hur fint man än maler ned detta,
kan man aldrig komma ifrån, att de
små kornen komma att utgöra hårda
ojämnheter i skivan.
För ett obeväpnat öga verkar en
plattas yta alldeles jämn och slät, men
när den vassa spetsen på en grammo-
fonnål glider fram i spåret, ”känner”
den varje litet hårt korn. Det blir
små vibrationer, som sedan fortplanta
sig till pick-upens ankare, och slutre-
sultatet blir ett otrevligt nålrasp.
Fig. 3
värsta fiende
Vi ha alltså sett, hur nålraspet upp-
kommer, och skola ge oss in på det
stora problemet att taga bort eller i
varje fall minska dess störande inver-
kan.
Det blir grammofonbolagens tekniker,
som få råda bot mot den delen av nål-
raspet, som kommer till vid fabrikatio-
nen, men för redan befintliga plattor
måste tonkorrektionen göras på av-
spelningssidan.
Om man studerar nålraspets fre-
kvensspektrum, skall man finna, att det
är jämt fördelat över nästan hela fre-
kvensområdet. På fig. 1, som visar in-
tensitetsfördelningen, finnes tre kur-
vor inritade, de visa resp, inre (i) mel-
lersta (m) och yttre (o) spåren på
DECIBEL
skivan. Uppgiften att genom frekvens-
filter råda bot för det onda verkar ju
rätt hopplös. Så är dock inte fallet.
På fig. 1. visade vi intensitetsförbruk-
ningen för olika frekvenser. Det är
dock inte samma som ljudstyrkefördel-
ningen. Om vi titta på fig. 2, se vi
örats känslighetskurva för olika fre-
kvenser. En ton nere i basen låter som
synes mycket svagare än en högre vid
samma intensitet. Därför kan man
lägga ett filter, som reducerar den hög-
re delen av tonspektrum, och på så
sätt få bort en del av nålraspet. En
del firmor förutsätta t. o. m. detta, då
de vid inspelningen höja de högsta frek-
venserna något.
Vi kunna alltså sätta in ett filter
efter pick-upen för att dämpa de hög-
sta tonerna och därmed nålraspet. Da-
ta på filtret bero mycket på den pick-
Fig. 1 up som användes. Exempel på ett fil-
+’ , ter finns i fig. 3, det får dock tagas
puCerttolg med reservation.
Ett filter betyder nämligen alltid
en viss försämring i ljudkvaliteten, var-
3 (Forts. på sid. 26.)
7 Fig. 2
100 / AR
Å / d8 100
j 9 | S
7 20
NN
|| NN
60 t
4,000) AN INN ISS UA < |
TN
& NE DN EA Å
| N DN UT
| Su Ld
| [4
3 DE
4 Eje SG so 100 58 föv0 So RP
40,000 - - SÖ .
TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
