MODELLSVGGE a 38 av Eder tidning har mariningenjör Borgenstam i en trevlig artikel framfört sina synpunk- ter på modellarbetet och tror jag att det kan ha sitt intresse att ventilera vissa avsnitt av denna artikel ur andra synpunkter. Författaren anser för sin del att till- komsten av s. k. byggsatser borttagit tjusningen i själva arbetet, varvid ”he- derliga” modellbyggare skulle i viss mån förlora lusten att fortsätta med sin framställning av i detta fallet rep- likamodeller. Det är möjligt att så är fallet, men jag undrar, om inte dessa modellbyg- gare tillhöra den mera avancerade gruppen, som redan kommit ifrån ny- börjarstadiet och har sina intressen lagda på att i minsta detalj framställa en liten kopia av originalet. Sett ur den synvinkeln däremot att om möjligt få fram så många nya utövare som möjligt inom den verksamhet, som Eder tidning företräder, ställer sig sa- ken säkerligen annorlunda. Låt mig taga ett mycket närstående exempel. Som granne har jag en fram- stående överingenjör vid en av lan- dets större mek. verkstäder med ut- präglat praktisk läggning. Själv syss- lar han på fritid gärna med snickeri- arbeten och reparationer av olika art. Hans son är i 10-årsåldern och har under det senaste halvåret förfärdigat den ena replikamodellen av flygplan efter den andra. De första voro ganska bristfälliga, noggrannheten brast, sam- mansättningen var inte tillräckligt om- sorgsfullt gjord osv. Efter hand som pojken fann glädje i tillverkningen av modeller med hjälp av dessa byggsatser, har han uppnått en allt större skicklighet och jag får säga att han i förhållande till sin ung- dom kommit ovanligt långt med han- teringen av de verktyg, som äro nöd- vändiga. MODELLBYGGAREN HAR ORDET Svar till Mariningenjör Curt Borgenstam DD är inte nog därmed. Just detta hans intresse har smittat från sig. Undertecknads egen pojke, 8 år gam- mal, har förut varken kunnat eller velat nedlägga den långa tid och det stora tålamod, som är nödvändigt för att utföra en modell som den marinin- : genjör Borgenstam på Teknik i minia- tyr utställda racermotorcykeln. Min pojke fick för någon månad sedan i present en sådan byggsats till ett värde av några få kronor och detta gav honom tydligen en spark åt rätt håll. Genom den enkla men tydliga ritningen och med vissa delars halv- fabrikat hade han möjlighet att inom en rimlig tid få se resultatet av sitt ar- bete. Det är just detta, som jag tror är så betydelsefullt för de yngsta. De få inte taga på sig ett för svårt arbete, som antingen aldrig blir slutfört eller också blir otillfredsställande utfört utan de måste relativt snabbt få gläd- jen se resultatet av låt oss säga några veckors fritidsarbete. Jag själv skulle visserligen för min del icke ha någon som helst lust att börja tillverka en modell av ett halv- fabrikat men detta beror helt på, att jag kommit över detta stadium. Jag har med dessa rader önskat framhålla som min åsikt, att det inte på något vis kan vara mindre hedran- de att arbeta med en byggsats, särskilt om resultatet blir en trevlig och väl- gjord sak, som i sin tur, sedan intres- set väckts, säkerligen ger upphov till nya arbeten. Man kan som jag tidigare sagt se saken på många olika sätt och hoppas jag, att TfA vill öpnna sina spalter för en som jag tror givande diskus- sion. Arvid Öhlin. Modellpla D en tyske konstruktören till det här avbildade modellplanet fö- resatte sig att utveckla en mångsi- digt användbar modell. Det gällde att prova ut en typ, som förutom att den hade speciella egenskaper för termikflygning även uppvisade goda egenskaper vid handstart. Vid olika tävlingar i Tyskland har denna modell uppvisat förnäm- liga flygegenskaper, då den alltid ställer in sig rakt mot vinden. Trots den goda riktningsstabiliteten flyger modellen med obetydligt ro- derutslag i en för termikflygning lämplig kurva. Följande huvuddimensioner val- des för modellen: Spännvidd: 2,20 m Vingyta: 50 dm? Medelhöjd: 24 cm net ADLER Totalvikt: 900 g Flygkroppens längd, 1,32 m. TOA GETIN/BIDED TEKNIK för ALLA 19