är jr ye RIKTA KIKAREN . ... (Forts IT. sid. d.) bli ola långa. Detta kan medföra en olika grad av styrka hos de för vår atmosfär karakteristiska linjerna. Vid den bekanta expeditionen till Förenta Staternas högsta berg, Mount Whitney (4420 m), gjorde W. W. Campbell och hans medhjälpare försök att bestämma marsatmosfärens sammansättning. ExX- peditionen, som led av bergsjuka och hade att bekämpa många andra besvär- ligheter, lyckades dock erhålla en del värdefullt material. Emellertid kunde man ej komma till något mera bestämt resultat. Campbell ansåg, att vatten- ångehalten i marsatmosfären vid obser- vationstillfället var för obetydlig för att kunna upptäckas med de använda spektroskopiska hjälpmedlen. Lowell föreslog att man skulle wun- dersöka marsatmosfärens sammansätt- ning medelst användning av Doppleref- fekten på följande sätt. Om man foto- graferar planetens spektrum vid ett till- fälle då Mars har en tämligen betydlig rörelse i förhållande till oss, så måste de planeten tillhöriga atmosfärlinjerna få ett från våra atmosfärlinjer något av- vikande läge. De försök som Lowell ut- förde tillsammans med V. M. Slipher gå- vo dock intet bestämt resultat, enär den använda skalan var för liten för att lin- jerna skulle kunna framträda åtskilda. Ett ganska gynnsamt tillfälle att an- vända Dopplereffekten erbjöd sig 1925, då Mars” hastighet i förhållande till jor- dens uppgick till 17,2 km. W. S. Adams och Ch. Sanct John gjorde då betydelse- fulla undersökningar. Det var icke hel- ler då möjligt använda en så stark sprid- ning, att de båda planetatmosfärernas eventuella linjer skulle kunna synas skil- da åt. Vid uppmätning i mikrofotometer av de i spektret avbildade linjernas ljus- styrka framgick det dock, att vatten- ångans och syrets linjer tydligen sättas samman av tvenne dellinjer. Sedan hän- syn tagits till längden av ljusvägarna i de båda atmosfärerna, blev det fastsla- get, att syre och vattenånga äro tillfin- namndes i marsatmosfären, och man kunde också bestämma mängderna av dessa ga- ser. Mars” syrehalt skulle vara sexton procent av den i jordatmosfären vid ob- servationstillfället ovanför Mount Eve- rest. Den i marsatmosfären befintliga vattenångan var sex procent av jord- atmosfärens vattenångemängd. Detta be- tyder att fuktighetshalten på Mars med ej mindre än cirka sex gånger under- stiger fuktigheten över våra öknar. I en så beskaffad atmosfär kunde naturligt- vis ej människor leva utan att med konstlade medel underhålla andningen. Under de senare åren ha nya under- sökningar av marsatmosfären företagits på Mount Wilson. När jag år 1929 vis- tades där lämnade Adams ett meddelan- de till det astronomiska seminariet om de nyare resultaten och sade då inled- ningsvis: ”Det är märkvärdigt, att ju längre man undersöker marsatmosfären, desto mindre blir syrehalten i denna.” Vid fortsatta undersökningar har Adams arbetat tillsammans med Th. Dunham, varvid man koncentrerat sig på en noggrannare bestämning av syrets förekomst. Mars har kunnat avbildas un- der en period, då den hade en radialhas- tighet i förhållande till jorden av ej mindre än 26 km per sekund. De at- mosfäriska syrelinjerna i vår grannpla- nets spektrum borde sålunda framträda klart skilda från dessa i jordens. Det var emellertid ej möjligt då heller att finna något spår av marslinjerna. Un- ' dersökningen av dessa spektrogram led- de till slutsatsen, att beloppet av fritt syre ovanför de skikt, som återstråla lju- set från marsytan, ej kan överstiga en halv procent av den syremängd, som fin- nes vid jordytan eller riktigare vid havs- nivån. Men det viktiga är att det ändå finnes något syre på Mars. Medelst utomordentligt känsliga va- kuumtermoelement insatta i jätteinstru- mentens brännpunkter har man kunnat mäta medeltemperaturen på Mars och öv- riga planeter. Det blev förbehållet den amerikanske fysikern W. Coblentz att utöva en banbrytande verksamhet på detta område. När han först önskade pröva sina termoelement vid de största astronomiska instrumenten fick han sva- ret att det program, för vilket dessa vo- ro engagerade, var alldeles för viktigt, för att man skulle kunna avbryta det för undersökningar, som lovade så liten framgång som Coblentz”. Lyckligtvis var W. W. Campbell framsynt nog att ställa Lickobservatoriets Crossleyreflektor till hans förfogande. Är 1914 publicerade Coblentz sina första resultat, innehållan- de bestämningar av värmestrålningen för 125 astronomiska objekt, därav 110 stjärnor av olika spektralklasser. Under det förra världskriget måste vidare un- dersökningar ligga nere, men år 1921 återupptog Coblentz sådana tillsammans med Lampland på Lowellobservatoriet. År 1922 påbörjades bestämningarna av planeternas temperatur. Vid samma tid startade S. B. Nicholson strålningsmät- ningar på Mount Wilson tillsammans med Edison Pettit. I första hand ha dessa forskare ägnat sig åt mätningar av de långperiodiskt föränderliga stjär- nornas strålning, men också sysslat med bestämningar av planeternas tempera- turer. Den huvudsakliga svårigheten vid be- stämningarna av dessa är att instru- menten ej reagera endast för värmestrål- ning utan jämväl för en del av ljusstrål- ningen. Den strålning de mottaga är nämligen sammansatt av reflekterat sol- ljus och planetarisk strålning. Vid tem- peraturmätningarna är det av vikt att man kan skilja de bägge strålningskom- ponenterna åt. Detta sker genom att i strålningen föra in ett vatten- eller gly- cerinskikt. Den isolerade värmestrålnin- gen beror på ett ganska enkelt sätt av temperaturen enligt Stefans lag. Då strålningen alltså är proportionell mot fjärde potensen av temperaturen, blir denna proportionell mot fjärde roten ur produkten av de faktorer som bestämma strålningens belopp. Det är att märka, att de temperaturer som bestämmas på detta sätt äro lägsta värden. Planeternas spektralstrålning är säkerligen beroende på färgen, och temperaturen är då i verkligheten högre än för den tänkta absoluta strålnings- källa, som måste antagas vara för han- den vid beräkningarna. En huvudsvårig- Uppfinnarekontoret Med statsunderstöd inrättat av Svenska Uppfinnareföreningen, Valhallavägen 164, 3 tr., Stockholm. Tel. 6222 56. mot 20 öres porto. KATA L O G Idrottsredskap, mus- kelstärkare, boxhand- skar, modellplan, smällar, fyrverkeriart., nyspulver, skämtart., trollerisaker m. m. Swings Sportdepå ”Stocinolm 1. ( 5.8.0 2 Un ska Ni kunna säga om Er klocka: Den går fortfarande perfekt” NE REVUE SPORT-ur som varit i bruk I 5-10 år få entusiastiska lovord av sina ägare ”Min Revue sport har gått prickfritt i 7 år utan att ens ha varit öppnad. Det är ett gott betyg.” Frank Carlsson Charkuterist Kalmar Antimagnetisk Störsäker Vattensäker Rostfri Undvik klockt.rseljaren utan fackkunskaper. Vänd Eder i stället till stjärnurmakaren. REVUE SPORT säljes endast av stjärnurmakare — ej genom agenter eller postorderfirmor. TEKNIK för ALLA 29