Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siffror som tala, av Sir X. - Teknisk pressrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIFFROR som tala
E n film är i regel 2 000—2 400 meter
lång. Vid upptagningen förbrukas
emellertid omkring 15 000 meter råfilm
på grund av alla omtagningar m, m.
Ett amerikanskt filmlaboratorium
framkallar och kopierar i genomsnitt
100 svenska mil film i veckan. Ett ame-
rikanskt filmbolag har i genomsnitt ut-
gifter pr vecka på 250 000 dollars.
Vidare har man räknat ut, att film-
bolagen äro synnerligen stora förbru-
kare av byggnadsmaterial. Sålunda an-
vänder ett sådant bolag på ett år inte
mindre än 180000 kilo murbruk, 3 600
säckar cement, 21 000 tapetrullar, 18 000
meter tyg och 11 milj. kilowattimmar
elektrisk ström.
Om man sedan
spelarnas gager, förefaller det ju inte
längre så underligt, att de amerikanska
filmerna i medeltal kosta en halv milj.
dollars i framställning.
D e elektriska rörledningarna äro of-
ta nedsänkta i sumpmark eller an-
nan fuktig jord. Där äro betingelserna
för en elektrokemisk korrosion de allra
största. Järnrören utsättas sålunda
ständigt för frätning i den fuktiga jor-
den genom ledningarnas utsändning av
ioner. Därvid spela även svaga ström-
mar en betydande roll. Man beräknhar
10 TEKNIK för ALLA
lägger till skåde- ’
sålunda, att en korroderande ström av
1 A under ett år kan fräta bort om-
kring 10 kg järn.
E n vanlig filmkamera fotograferar
med en hastighet av 25 bilder pr
sekund. För forskningsändamål är den-
na hastighet emellertid alldeles för li-
ten. En modern laboratoriekamera kan
ta 250 bilder i sekunden, men för vissa
forskningsändamål är också denna has-
tighet för liten. Man har också lyckats
konstruera kameror, som ta bilder med
en hastighet av 7 000 bilder i sekunden.
F ör några år sedan var genomsnitts-
hastigheten för de snabbare projek-
tiler, som kastades ur de modernaste
vapnen upp till 600 meter i sekunden.
De allra modernaste luftvärnskanoner-
na äro emellertid så konstruerade, att
de kasta ut projektilerna med en genom-
snittshastighet av 1 600—1 800 meter i
sekunden.
M an har under en senare tids expe-
riment upptäckt att växterna, ut-
om alla andra näringsämnen, även be-
höver borsyra för att utvecklas riktigt.
0 ”LUFTENS QUEEN MARY” KAL-
las ett gigantiskt luftfartyg, som för
närvarande bygges av ”Bristol Aero-
plane Company” och som skall tagas i
bruk omedelbart efter kriget. Man för-
modar att vid detta flygplansbygge helt
nya framdrivningsanordningar komma
att utexperimenteras. Troligen åsyftar
man ett slags luftkomprimeringssystem
i stil med det italienska reaktionsflyg-
planets: ”Luftens Queen Mary” uppges
bli ett monoplan med plats för 150 pas-
sagerare och med 130 tons flygvikt.
0 DEN SENASTE NYHETEN INOM
det engelska flygvapnet är bensintankar
av papper, som när de äro tomma lös-
göras från planets vingar. Det nya sys-
temet har möjliggjort ett djupare in-
trängande över kontinenten med jakt-
plan. Även amerikanarna ha försett
sina Thunderboltjaktplan med bränsle-
tankar av papper.
(Forts. på sid. 27.)
Det är härvidlag emellertid mycket
viktigt, att växten erhåller den rätta
mängden. För mycket är här lika skad-
ligt som för litet. Den rätta mängden
är en del borsyra på två miljoner delar
vatten. Detta blir så litet, att det i
jämförelse med mänskliga födoämnen
motsvarar en ärtsoppa, i vilken en
ärta förekommer på 500 liter vatten.
B ladguld användes till flera olika
saker, bl. a. av bokbindare, då titlar-
na skola tryckas på böckernas ryggar,
och av målare, då förgyllningar av oli-
ka slag skall ske. Det finns två sor-
-ters bladguld, äkta och oäkta.
Det äkta bladguldet tillverkas av äk-
ta guld, som utvalsas eller uthamras till
tunna blad, vanligen av en kvadratdeci-
meters storlek. Dessa blad tillhandahål-
las förvarade i häften av silkespapper.
Bladens tjocklek är olika för olika än-
damål, men kan gå ned ända till 0,0001
mm.
Oäkta bladguld tillverkas av legerin-
gen tombak eller av bladaluminium,
som överdragits med guldfernissa.
Sir X.
a
="
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
