Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varför inte strömlinje? Av Locomotive Bill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i voro nere vid Centralen härom-
dan och tittade på det nya F-loket.
Vi gladde oss mycket åt att S. J. au
fått ett effektivare snälltågslok, men
när vi hade stirrat på den nya plåtlå-
dan ett slag, så frågade vi oss helt
spontant: ”Var detta nödvändigt?”
Ty vi hade tänkt oss, att det nya F-
lokets exteriör skulle stå i proportion
till dess mekaniska prestationer, och
att det skulle bli en värdig arvtagare
till det gamla hederliga ångloket med
samma litterabeteckning. Kanske det
stiligaste lok, som någonsin rullat på
svenska banor. Och sådant förpliktar.
Vi gingo hem och tänkte ungefär
som så, att inget hindrar ju, att vi i
vår fantasi bestämma oss för hur F-
loket borde sett ut. Och så ritade teck-
naren fig. 1. Han har därvid bl. a. ut-
gått ifrån, att hela chassiet lämnas i
stort sett orört, och att loket skulle
passa det tågsätt, det är avsett att
draga. Lokkorgens sidor ha alltså fått
samma utformning som de nya hel-
svetsade snälltågsvagnarnas med de
karakteristiska förstyvningsränderna
och nederkanten avrundad på samma
sätt som vagnarna. Vi ansågo också
att det ur estetisk synpunkt är ganska
viktigt, att nederkanten kommer på
samma höjd på såväl lok som vagnar.
Detsamma gäller kanten mellan tak
och korgsida. Nu skall loket kunna gå
åt båda håll utan att vändas. Det är
därför inte bra att luta fronten för
mycket, men något I10-tal grader ska-
dar absolut inte. Vi läto lokkorgen
smalna av strax framför dörren, så
att själva fronten inte blir stort bre-
dare än buffertbalken, som i sin tur
6 TEKNIK för ALLA
inte är bredare än nödvändigt med
hänsyn till buffertavståndet. För att
täppa till det stora, tomma gapet mel-
lan buffertbalken och rälsen satte vi
dit en -snöplog av norrlandsmodell,
som vi helt vanvördigt ändrade på en
smula för att bättre passa som ”för-
kläde”. Och så rundade vi av taket en
fo N
Folkhumorn har givit de senas-
te svenska elloken sådana van-
vördiga namn som ”unicabox”
och ”bärkorg”. Signaturen Lo-
comotive Bill frågar i denna
artikel, varför dessa lok inte
ha strömlinjeform och moder-
na linjer.
NN /
smula fram och bak. Det går nog inte
att undvika ett par dubbelbockade plå-
tar här. Något strömlinjelok blev det
inte, men vi kände oss ganska belåtna
med resultatet, och satte slutligen i
vår högfärd dit ett stiligare emblem
av rostfri plåt på framsidan. Vi kän-
de oss ganska säkra på, att ett lok så-
Fig. 3.
Illnn
Ill
lunda utstyrt till sin exteriör säkert
skulle ta” sig mycket bättre ut än det
nuvarande, på vilket vi hört sådana
namn som ”unicabox” och ”bärkorg”.
Si självsäkra voro vi emellertid inte,
så att vi ansågo, att denna utform-
ning vore den enda möjliga. Vi ha all-
tid varit mycket imponerade av ex-
teriören av den amerikanska Pennsyl-
vania-järnvägens 2—Co+Co2 el-lok,
litt GGI. Vi spekulerade ungefär som
så, när vi ritade upp fig. 2, att denna
utformning kanske inte är så oäven
för snabba el-lok med överledning. Ty
vi hade läst någonstans, att vid den
nuvarande utformningen (på våra D-
och F-lok) kommer den första ström-
avtagaren att befinna sig i en uppåtgå-
ende luftström under det att den bakre
befinner sig i en nedåtgående. Ett för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>