TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = Ampere d. o. = detta ord ex. = exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Syståme inter- industris Standard at = atmosfär d. v. s. = det vill säga fryspkt = fryspunkt i st. f. = i stället för kpkt = kokpunkt mkg = .meterkilogram Hatlonal (internatio- spec. = speciell (t) atomnr = atomnummer e. dyl. = eller dylikt fys. = fysisk jfr = jämför 1 = liter m. m, = med mera nella . systemet) sp. Vv. = specifik vikt atomv. = atomvikt emk = elektromotorisk SE = am keal = "kilokalori lat. =latin mm = millimeter s. k. = så kallad t. ex, = till exempel beteckn. = beteckning etc. = etcetera = hektoliter kem. = kemisk m = meter osv. = och så vidare smpkt = smältpunkt V = volt c:a = cirka ev. = eventuell hk = hästkraft kg = kilogram max = maximum resp. = respektive SMS = Svensk Maskin-W = watt meterkonventionen av 20 maj 1875 och påbjudit m. i sina la- gar. Undantag bilda England med kolonier och USA, där m. är tillåtet men ej påbjudet. 1 kilogram är den massa, som på balansvåg med tyngdkrafts- verkan uppväger kilogramproto- typen, ett platina-iridium-styc- ke, som. förvaras nära Paris. Konventionsstaterna ha kopior av denna liksom meterprototy- pen (jfr meter). Ytenhet, 1 m?2, är en kvadrat med 1 meters sida. Volymsen- heter äro 1 m3, en kub med en meters sida, samt 1 liter, som är volymen av 1 kg vatten vid 4”, 1 liter är lika med 1,000 027 dm”. metriska fingängor (SI): i Sveri- ge standardiserat gängsystem enligt SMS-181 A. metriska gängor (M): i Sverige standardiserat gängsystem en- ligt SMS-2B. metriska konstruktionsgängor (SI): i Sverige standardiserade gängor enligt SMS-181A/184A och SMS 401/403. Se även konstruktionsgänga, metrisk. metronom: med slagverk försedd pendel, som kan givas en inom vida gränser variabel sväng- ningstid, genom att förskjuta en löpvikt längs den ovanför upphängningspunkten befintli- ga delen av pendelstången. An- vändes bl. a. såsom tidmätare för intervall mindre än 1 se- kund och såsom taktmätare. metylalkohol: metanol, träsprit. Färglös vätska. Framställes ur koloxid och vatten samt genom torrdestillation av trä. Använ- des, till framställning av for- 186 maldehyd och som lösningsme- del m. m. metylorange: se heliantin. Meyers expansionsslid: expan- sionsslid (se d. 0.), arbetande tillsammans med den vid ång- maskiner «vanliga plansliden, som då tjänstgör som ”huvud- slid”. michellager: se blocklager. mikro-: 1) i ordsammansättning- ar — (mycket) liten, små-, Mot- sats makro-, 2) i sammansätt- ning med måttsord = miljonde- len av enheten, förkortas u (my). Ex.: mikrofarad ( u F) = ÖR rlarad, mikroampere (INN == IH0= Å. mikroanalys: kemisk analys av mycket små kvantiteter av ett ämne. mikrofon: anordning, som om- vandlar de av ljudvågor alstra- de mekaniska svängningarna hos ett membran till motsvaran- de variationer i en elektrisk ström. mikrofontransformator: transfor- mator, som inkopplas mellan mikrofon (se d. 0.) och förstär- kare. mikrokator: högkänsligt svenskt mätinstrument. av indikatortyp för mekanisk mätning av längd- mått. Instrumentet har frik- tions- och glappfri utväxlings- anordning och mätområden ner till + 0.0005 mm över hela ska- lan. mikrometerskruv: apparat eller verktyg för mätning av mycket små längder. mikro-mikrofarad: enhet för ka- pacitans, 1 mikromikrofarad (u uF) är lika med en million- del av en milliondel av en farad (se d. 0.). Oftast kallad piko- fårade (DIR)EE=M Ör araAd: mikron: enhet för längd = en mil- liondels. meter = en tusendels millimeter. Betecknas med den grekiska bokstaven wu (my). mikroskop: optiskt instrument för okulär iakttagelse av mycket små föremål. Av enkla m. mär- kes främst luppen (se d. 0.). Sammansatta m. ha i princip tvenne linssystem med samman- fallande optisk axel, varav det ena, objektivet, är placerat vid den änden av ett (hopskjutbart) metallrör, den s, k. tuben, som är närmast det betraktade före- målet (objektet) och det andra, okularet, är anbragt vid tubens åt ögat vettände ände. mikrotelefon: (mikrofon) den av hörtelefon och mikrofon bestå- ende delen i en telefonapparat. mäila: se kolmila. milli: prefix som betecknar en tusendel -(0.001). Ex.: milliam- pere (mA) = 107 A, millivolt (MV) == FLORENS mineral: fast eller flytande kropp av oorganisk sammansättning och förekommande i naturen. mineralogi: läran om mineraler. mineralolja: ur. bergolja fram- ställd olja. Motsats: vegetabi- liska och animaliska oljor. mineralsyra: varje syra, som ej är att hänföra till den organiska kemin. Ex.: saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, fosforsyra. minimalströmbrytare: strömbryta- re, som bryter då strömmen un- derstiger ett visst minimivärde. minimeter: högkänslig mätindika- tor (se d. 0.). minuspol: den pol (exempelvis för ett batteri, elektrisk maskin), som har den lägre potentialen. minut: 1) enhet för vinkelmått = 1/60 av en grad = 60 sekunder. Tecknas ”. 2) enhet för tid = 1/60 av en timme = 60 sekun- der. Förkortas min (eller m), 3) distansminut eller nautisk mil, dvs. längdmått till sjöss = 1 852 meter. mirbanolja: se nitrobensol. missvisning: vid mätning med kompass den vinkel, som kom- passnålen på en ort bildar med ortens geografiska meridian. Kallas även magnetisk deklina- tion (se d. 0.). mjukjärnsinstrument: elektriskt mätinstrument <:(amperemeter, voltmeter etc.), vid vilket en vi- sares utslag åstadkommes ge- nom en kraftverkan mellan ett eller flera järnstycken och en strömgenomfluten spole. mjuklod: lättsmält lödmetall, som i huvudsak utgöres av tenn. Kallas därför även tennlod, snäll-, eller veklod. Jfr lödning, mjuk låga: - acetylensyrgaslåga, vars kärnlåga (genom att gas- trycket minskats till under det mot det använda munstycket svarande normala) äger mindre styvhet, dvs. lågans blåsverkan är starkt reducerad. mjölk: fettemulsion i en vattenlös- ning, innehållande äggviteäm- nen (kasein), mjölksocker, sal- ter, vitaminer m. m. mjölkglas: ogenomskinligt glas, framställt genom tillsats av äm- nen, som bilda en kristallinisk, 187