Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: nitrera—normera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
FÖR ALL A:s
I ORDBOKEN INGAENDE DEFINITIONER GRANSKADE A V: |
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRE R:
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
normallösning: lösning innehål-
lande så många g/l av ett ämne,
som ämnets ekvivalentvikt an-
ger. Ex.: en-normal saltsyra,
betecknas 1-n HCI.
normalmotstånd: normal (se d. 0.)
för motstånd.
normalmått: 1) prototyp (sed. o.)
för måttverktyg, likare (se
d. 0.) och metersystem, 2) stan-
dardmått (se d. 0.).
normalmätlängd: vid draghållfast-
hetsprovning vedertagen mät-
längd i förhållande till vilken
förlängningen (tänjbarheten)
hos ett material angives. N.,
som markeras på provet med
ritsar eller körnslag och vanli-
gen även delas i ett visst antal
delar, enär därigenom mätning
kan i vissa fall underlättas, ta-
ges antingen 10 X provstavens
diameter, s. k. 1/1-(hel-)nor-
mal eller = 5 X diam., s.
1/2- (halv) normal mätlängd. Vid
icke runda provstavar räknar
man med diam. i den cirkel,
som har samma yta som pro-
vets tvärsnitt.
normalort: en ort, där tyngdac-
celerationen är lika med nor-
malaccelerationen (se d. o0.). N.
finnas något norr om 45:te
breddgraden och vid havets ni-
vå. Jfr normaltyngd.
normalpapper: papper med spec.
fordringar beträffande <sam-
mansättning och «hållfasthet.
Användes till arkivhandlingar
o. dyl.
normalprofil: fasonjärn (se d.o.)
för byggnads- och fartygskon-
struktioner i viss standarddi-
mension. Betecknas vanligen
med NP följt av ett s. k. profil-
nummer, som oftast direkt an-
20t
giver tvärsnittets huvudmått i
em. Varje teknisk handbok
brukar innehålla uppgifter om
n.
normal punktsvets: svetsfog, där
arbetsstyckets delar ligga om
lott (dvs. kanterna skjuta över
varandra) och där själva svet-
sen är begränsad till en punkt.
normalspole : normal (se d. 0.) för
induktans.
normal (svets)låga: se neutral
(accetylen-syrgas)låga.
normaltolk: för kontroll eller
måttagning av håldiametrar av-
sedd, vanligen cylindrisk kropp,
vars diameter är lika med hå-
lets nominella diameter. Därest
den som mäter är skicklig och
övad, kan med n. en mätnog-
grannhet på ungefär 0.001 mm
uppnås. N., som ofta även be-
nämnes standardtolk eller noll-
tolk, är emellertid som egentlig
arbetstolk i verkstadsdrift nu-
mera ersatt av toleranstolken
(se d. 0.).
normaltryck: det atmosfärtryck,
som motsvaras av en 760 mm
lång pelare av kvicksilver, som
har sp. v. 13,59593 och är un-
derkastad verkan av normal-
tyngd, dvs. då tyngdkraftens
acceleration är 980,665 cm/sek?.
Detta är mycket nära fallet vid
OC, 45” lat, och havsytans ni-
vå.
normaltyngd: se normaltryck (jfr
normalacceleration; normalort).
normer: regler för leveransprov
samt krav, som industripro-
dukter måste uppfylla under
dessa prov. Användes t. ex. för
verktygsmaskiner och elektriska
maskiner och apparater.
normera: se standardisera.
nitrera: 1) att under längre tid i
ammoniakgas till c:a 500” upp-
hetta vissa specialstål, innehål-
lande bl. a. aluminium. Genom
att ammoniaken därvid dissocie-
" ras i väte och kväve och sist-
nämnda gas upptages av stålet,
blir detta hårt på ytan. Proces-
sen, som benämnes nitrering,
utföres vanligen i muffelugn
(se d. 0.), 2) införande av ni-
tro- eller nitratgrupper i en or-
ganisk förening. Utföres van-
ligen med en blandning av
konc. svavelsyra.
nitrerhärdning: detsamma som
nitrering. Se nitrera.
nitrering: se nitrera.
nitrerstål: stål med c:a 1 0 alu-
minium, 1—3 70 krom och ofta
även andra legeringstillsatser,
vilket bibringas ett hårt yt-
skikt av kvävelegerat järn ge-
nom nitrering (kvävecemente-
ring). Se nitrera.
nitrid: kem. förening mellan me-
tall och kväve. Ex.: aluminium-
nitrid.
nitrit: salpetersyrlighetens salt.
nitrobensol: mirbanolja. Gulaktig
giftig vätska med lukt av bit-
termandel. Framställes genom
behandling av bensol med sal-
petersyra (och svavelsyra, nitre-
ring). Användes för framställ-
ning av anilin och vid dynamit-
tillverkning m. m.
nitrocellulosa: se cellulosanitrat.
nitroglycerin: svagt gulaktig gif-
tig olja. Framställes genom be-
handling av glycerin med sal-
petersyra och svavelsyra. An-
vändes som sprängämne och till
framställning av dynamit.
nitrolit: sprängämne, utgörande
ammoniumnitrat i blandning
med ett brännbart ämne (naf-
talin, olja, harts m. m.) samt
sprängämnen (nitroglycerin, tro-
tyl m. m.). Sprängämnet är
okänsligt för stötar och slag,
fordrar särskilt stark tändhatt.
nitros: kall stark svavelsyra, som
i Gay-Lussac-torn vid framställ-
ning av svavelsyra enligt bly-
kammarprocessen upptagit nit-
-rösa gaser.
nitrotoluol: se trotyl (trinitrito-
1uol).
nitrösa gaser: kväveoxider, spec.
kvävedioxid och kvävetrioxid.
Giftiga gulbruna gaser. Ut-
nyttjas vid blykammarproces-
sen (se d. 0.).
nitskarv: sammanfogning bildad
då t. ex. tvenne plåtar förenas
medelst nitning. Kallas även
nitväxel.
nitstans: handverktyg eller i så-
väl nitpress som nithammare
(se d. 0.) ingående del, varmed
vid nitning nitens sluthuvud
formas. Handverktyget kallas
ofta för stanshammare.
nmittråd: för nitfabrikation avsedd
glödgad, betad och kalkad, torr-
dragen eller varmvalsad järn-
tråd i kolhaltsläge 0,05—0,20 eo.
nitväxel: nitskarv (se d. 0.).
nmivellera: 1) bestämma nivån (se
d. 0.) av från varandra icke
långt avlägsna punkter, 2) av-
väga, utjämna.
nivellering: avvägning (se d. 0.).
nivå: 1) vågrät yta, 2) jämnhöjd,
3) vattenpass eller libell (se
(0 ELO
nivåröor: 1) rör, genom vilket vät-
201
ss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
