TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALL A:s I ORDBOKEN INGAENDE DEFINITIONER GRANSKADE A V: | TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRE R: Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling normallösning: lösning innehål- lande så många g/l av ett ämne, som ämnets ekvivalentvikt an- ger. Ex.: en-normal saltsyra, betecknas 1-n HCI. normalmotstånd: normal (se d. 0.) för motstånd. normalmått: 1) prototyp (sed. o.) för måttverktyg, likare (se d. 0.) och metersystem, 2) stan- dardmått (se d. 0.). normalmätlängd: vid draghållfast- hetsprovning vedertagen mät- längd i förhållande till vilken förlängningen (tänjbarheten) hos ett material angives. N., som markeras på provet med ritsar eller körnslag och vanli- gen även delas i ett visst antal delar, enär därigenom mätning kan i vissa fall underlättas, ta- ges antingen 10 X provstavens diameter, s. k. 1/1-(hel-)nor- mal eller = 5 X diam., s. 1/2- (halv) normal mätlängd. Vid icke runda provstavar räknar man med diam. i den cirkel, som har samma yta som pro- vets tvärsnitt. normalort: en ort, där tyngdac- celerationen är lika med nor- malaccelerationen (se d. o0.). N. finnas något norr om 45:te breddgraden och vid havets ni- vå. Jfr normaltyngd. normalpapper: papper med spec. fordringar beträffande <sam- mansättning och «hållfasthet. Användes till arkivhandlingar o. dyl. normalprofil: fasonjärn (se d.o.) för byggnads- och fartygskon- struktioner i viss standarddi- mension. Betecknas vanligen med NP följt av ett s. k. profil- nummer, som oftast direkt an- 20t giver tvärsnittets huvudmått i em. Varje teknisk handbok brukar innehålla uppgifter om n. normal punktsvets: svetsfog, där arbetsstyckets delar ligga om lott (dvs. kanterna skjuta över varandra) och där själva svet- sen är begränsad till en punkt. normalspole : normal (se d. 0.) för induktans. normal (svets)låga: se neutral (accetylen-syrgas)låga. normaltolk: för kontroll eller måttagning av håldiametrar av- sedd, vanligen cylindrisk kropp, vars diameter är lika med hå- lets nominella diameter. Därest den som mäter är skicklig och övad, kan med n. en mätnog- grannhet på ungefär 0.001 mm uppnås. N., som ofta även be- nämnes standardtolk eller noll- tolk, är emellertid som egentlig arbetstolk i verkstadsdrift nu- mera ersatt av toleranstolken (se d. 0.). normaltryck: det atmosfärtryck, som motsvaras av en 760 mm lång pelare av kvicksilver, som har sp. v. 13,59593 och är un- derkastad verkan av normal- tyngd, dvs. då tyngdkraftens acceleration är 980,665 cm/sek?. Detta är mycket nära fallet vid OC, 45” lat, och havsytans ni- vå. normaltyngd: se normaltryck (jfr normalacceleration; normalort). normer: regler för leveransprov samt krav, som industripro- dukter måste uppfylla under dessa prov. Användes t. ex. för verktygsmaskiner och elektriska maskiner och apparater. normera: se standardisera. nitrera: 1) att under längre tid i ammoniakgas till c:a 500” upp- hetta vissa specialstål, innehål- lande bl. a. aluminium. Genom att ammoniaken därvid dissocie- " ras i väte och kväve och sist- nämnda gas upptages av stålet, blir detta hårt på ytan. Proces- sen, som benämnes nitrering, utföres vanligen i muffelugn (se d. 0.), 2) införande av ni- tro- eller nitratgrupper i en or- ganisk förening. Utföres van- ligen med en blandning av konc. svavelsyra. nitrerhärdning: detsamma som nitrering. Se nitrera. nitrering: se nitrera. nitrerstål: stål med c:a 1 0 alu- minium, 1—3 70 krom och ofta även andra legeringstillsatser, vilket bibringas ett hårt yt- skikt av kvävelegerat järn ge- nom nitrering (kvävecemente- ring). Se nitrera. nitrid: kem. förening mellan me- tall och kväve. Ex.: aluminium- nitrid. nitrit: salpetersyrlighetens salt. nitrobensol: mirbanolja. Gulaktig giftig vätska med lukt av bit- termandel. Framställes genom behandling av bensol med sal- petersyra (och svavelsyra, nitre- ring). Användes för framställ- ning av anilin och vid dynamit- tillverkning m. m. nitrocellulosa: se cellulosanitrat. nitroglycerin: svagt gulaktig gif- tig olja. Framställes genom be- handling av glycerin med sal- petersyra och svavelsyra. An- vändes som sprängämne och till framställning av dynamit. nitrolit: sprängämne, utgörande ammoniumnitrat i blandning med ett brännbart ämne (naf- talin, olja, harts m. m.) samt sprängämnen (nitroglycerin, tro- tyl m. m.). Sprängämnet är okänsligt för stötar och slag, fordrar särskilt stark tändhatt. nitros: kall stark svavelsyra, som i Gay-Lussac-torn vid framställ- ning av svavelsyra enligt bly- kammarprocessen upptagit nit- -rösa gaser. nitrotoluol: se trotyl (trinitrito- 1uol). nitrösa gaser: kväveoxider, spec. kvävedioxid och kvävetrioxid. Giftiga gulbruna gaser. Ut- nyttjas vid blykammarproces- sen (se d. 0.). nitskarv: sammanfogning bildad då t. ex. tvenne plåtar förenas medelst nitning. Kallas även nitväxel. nitstans: handverktyg eller i så- väl nitpress som nithammare (se d. 0.) ingående del, varmed vid nitning nitens sluthuvud formas. Handverktyget kallas ofta för stanshammare. nmittråd: för nitfabrikation avsedd glödgad, betad och kalkad, torr- dragen eller varmvalsad järn- tråd i kolhaltsläge 0,05—0,20 eo. nitväxel: nitskarv (se d. 0.). nmivellera: 1) bestämma nivån (se d. 0.) av från varandra icke långt avlägsna punkter, 2) av- väga, utjämna. nivellering: avvägning (se d. 0.). nivå: 1) vågrät yta, 2) jämnhöjd, 3) vattenpass eller libell (se (0 ELO nivåröor: 1) rör, genom vilket vät- 201 ss