”Stadsgasens historia — fängslande även för lekmannen (Gasverkens framställning och distri- bution av lysgas är en av våra vik- tigaste och äldsta stadskommunala in- dustrigrenar och den tekniska utveck- lingen av metoder och apparater för gasens användning till belysning och som bränsle har en mer än hundraårig historia. Många svenska städer hade gasverk långt innan de fingo vattenled- ning och de nutida rörmokarnas före- gångare voro oftast sprutmakare med gasentreprenörens yrke såsom bisyssla. Våra dagars gasförbrännningsteknik med apparater och maskiner som drivas me- delst gaser eller förgasade flytande bränslen har till stor del sitt ursprung Skalmodell av vertikalkammarugn med inbyggd gasgenerator enligt system Dr C. Otto & Co., en gasugnstyp vid nutida svenska gasverk. i gångna tiders intensiva uppfinnings- verksamhet att effektivisera stenkols- gasens framställning och användning. Den senast öppnade avdelningen på Tekniska Museet ger åt besökaren ”stads- gasens” historia i stora drag med hjälp av originalföremål, skalmodeller och bil- der. Här avslöjas vad som sker inom de nutida gasverkens för de flesta oge- nomträngliga murar och hur den om- sorgsfullt renade gasen via gasklockan och det i jorden dolda ledningsnätet når förbrukningsplatsen. Den förut okunnige får också klart för sig vad som verk- ligen sker då gasen slutligen bringas nm Ne ee att med bästa resultat brinna för avsett ändamål. Att man får gasen av stenkol (eller som nu av ved, torv m. m.) genom upp- hettning i slutet rum på liknande sätt som gengasen, känner nog de flesta till. Däremot är det inte många som veta något om alla de reningsprocesser stads- gasen måste genomgå innan den får komma i gasklockan. På en relieftavla och med interiörer fråm ett stort gas- verk visas hela gången av gasens fram- ställning och vidare behandling med an- ordningar för tillgodogörande av övriga produkter. De äro, särskilt i dessa dagar, värdefulla utgångsmaterial för flera av våra viktigaste kemiskt-tekniska indu- strier. Prov visas på alla dessa de stora stadsgasverkens kemiska <halvfabrikat, som faktiskt fordra mera arbete för sin framställning än själva gasen. Uppgifter lämnas om dessa mellan- produkters mångsidiga användning, såsom till sprängämnen, till medicinska pre- parat, till flotationsseparernig av malm- er, såsom drivmedel eller smörjoljor för flygmotorer eller till taktäckning och vägbeläggning. Utom koksen voro gas- verkens biprodukter förr värdelöst av- fall och en källa till ständiga bekym- mer, vilket framgår av bevarade 50- åriga prov. Numera lämna de så stor vinst åt gasverksdriften att det låga gas- priset beräknas att täcka endast kost- naderna för distribution samt anläggning man Museet CRrKoAsre STOCKHOLM Tekniska och underhåll av gasverk och ledningar. Gasen lämnas alltså strängt taget gratis till konsumenterna. Fullständiga modeller i stor skala av nutida gasugnar med automatisk drift får man se och jämföra med gångna tiders manuellt bedrivna gasproduktion. Skillnaden i gasförbrukningen nu och då framgår tydligt av prov på huvud- rören från -Värtans gasverk i Stockholm och från Linköpings första gasverk. Tillförlitliga gasmätare äro nödvändiga för gasdistributionen. Principen för de tidigast och länge begagnade ”våta” mä- tarna visas med original från 1820-talet. Den snart 100-åriga ”torra” konstruktio- nen med bälgar demonstreras med en mätare från 1880-talet, som genom glas- väggar visar den ännu i dag allmänt använda typen. Man kan själv sätta mätaren i gång och sedan följa händelse- förloppet samt få förklaringen till de hemlighetsfulla suckar och knäppningar de flesta av oss hört från gasmätaren hemma i köket. En polett-mätare av årets modell med synligt inre är också utställd. n interiör av ett typiskt stadskök från seklets början, då gasen ännu fick stå för belysningen och då gasspisen var en nyhet, är en slående kontrast till en där- invid ordnad köksinredning med alla den senaste tidens gaseldade, effektiva (Forts. på sid. 28.) Högsta mode i går — museiföremål i dag! REKNIK för ALLA 7