EN UBomnanfrels I= och U-balkar T DOMNARFVETS JERNVERK DOMNARVET - : É) VÅR EXPORT AV SKOGSPRODUKTER EFTER KRIGET Qveriges utförsel av trävaror, cellulosa och papper samt andra produkter från våra skogsindustrier motsvarade före kriget i regel mer än 40 proc. av expor- tens totala värde. Skogsprodukternas förut dominerande betydelse för vår ex- portmarknad har som bekant genom den avspärrning västerut, som nu existerat i snart 3 år, undergått en tvär omkast- ning. I någon mån har den minskade utförseln kompenserats av ökad förbruk- ning inom landet, men de flesta av dessa inhemska användningsområden ha en krisbetonad karaktär och torde förlora sitt existensberättigande i och med in- trädet av normala handelsförbindelser. Vår export av skogsprodukter efter kriget är fördenskull en för vårt lands ekonomi övermåttan viktig fråga, som utgjort och alltjämt utgör ett ämne för diskussioner inom därav berörda kretsar. De synpunkter, som därvid vanligen komma till uttryck, äro följande. Våra skogars avkastning har nu nått ett gränsvärde, som medför, att den hit- tillsvarande kvantitativa expansionen måste ersättas av en kvalitativ. Då vi samtidigt veta, att flera av våra avnä- marländer under kriget gjort sig obero- ende av våra skogsproduktleveranser, blir det nödvändigt att ytterligare för- ädla produktionen och söka skaffa mark- nad för dessa nya tillverkningar. Här- vid tänker man speciellt på träets an- vändning som kemiskt råmaterial samt på utnyttjandet av de till 50 proc. av råvaran uppgående avfallsprodukterna. I båda fallen är förutsättningen för en dylik utveckling en kemisk forskning, vilken representerar ett arbete på lång sikt, så efterblivna som vi tyvärr äro på detta område. På ännu längre sikt ar- a Ett diskusstonsinlägg t en aktuell fråga betar den forskning, som har till syfte- mål att genom förädling av skogsträden höja skogarnas årliga avkastning. Slut- ligen har man funnit det nödvändigt med en rationalisering av själva skogsbruket och dess arbetsmetoder för att ytterli- gare förbilliga råvarans framskaffning till förädlingsplatserna. Ett nytt bidrag till diskussionen om vår export av skogsprodukter efter kri- get lämnar disponent Ruben Rausing i den hyllningsskrift ”Studier i svenskt näringsliv”, varmed i höstas bankdirek- tör Jacob Wallenbergs 50-årsdag hög- tidlighölls. Det bör vara av allmänt in- tresse att ta del av disponent Rausings synpunkter. Inledningsvis påpekar han, att före kriget konsumerades i Förenta Staterna 60 proc. av världsförbrukningen av pap- per och papp. Det är ju synnerligen märkligt, att en så hög andel av världs- förbrukningen konsumeras av en befolk- ning, som representerar blott 6 proc. av jordens folkmängd. Saken har emeller- tid sin förklaring. Av de över 100 kg papper och papp, som per invånare årligen förbrukades i Förenta Staterna före kriget, represen- terade kartong och papp nära 38 kg eller 37 proc., tidningar ca 26 kg eller 25 proc., omslagspapper och papperspåsar uppemot 13 kg eller 12 proc. samt bok- och ' tidskriftspapper 9 1/2 kg eller 9 proc. : I Europa var förbrukningen per invå- nare även i de länder, där konsumtionen stod högst: England, Tyskland och de skandinaviska länderna, endast 1/3 av förbrukningen i Amerika. Disponent Rausing klargör orsaken till den större konsumtionen i U. S. A. och frågar, om. man kan tänka sig den europeiska för- brukningen utvecklad efter liknande lin- jer. D: fyra posterna kartong och papp samt omslagspapper och papperspå- sar representera i den ovan återgivna specifikationen 49 proc. av konsumtionen och användas, som var och en vet, hu- vudsaken som emballage för varor. Or- saken till den höga siffran är, att i U. S. A. de flesta konsumtionsvaror och dessutom: en mängd tekniska artiklar förpackas i för konsumenterna lämpliga enheter av de fabriker, som tillverka va- rorna. Dessa varumärkta småförpack- ningar av kartong eller papper levere- ras — till detaljförsäljarna i papplådor eller andra förpackningar av lämplig storlek. I Amerika köper sålunda kon- sumenten mjöl, bröd, socker, kaffe, tor- kad frukt, smör, oljor, mjölk, färsk frukt, ägg och ett otal andra varor hos sin detaljhandlare i fabrikanternas för- - packningar, vilka lämna garanti för va- : rornas kvalitet. : Handelns uppgift blir enklare och krä- ver mindre arbete och mindre utrymmen, medan däremot behovet av emballagema- terial blir starkt ökat. Det är nämligen att märka, att fabrikanterna ge sina va- ror förpackningar av högre kvalitet än detaljhandlarna göra, enär fabrikantför- packningarna utsättas för starkare på- frestningar och måste sändas längre väg FhNE sm REDAKTIONSKOMMITTÉ föreståndaren för Tekniska Museet in- tendent Torsten Althin; : verkst. ledamoten i Folkbildningsför- bundet fil. lic. Iwan Bolin; KET rektorn för Stockholms Tekniska Insti- tut civ.-ing. B, Walter Holmstedt; luftfartsinsp. civ.-ing. Tord Ångström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Mu- Nbdbdtagenjör Folke Lindgren. ; ANNONSPRISER: I TEXT: Svart tryck . Svart/rött tryck | 1/1-sida Kr. 300:—. Kr. 325:— 25 1/2-sida » 170:—. = ,, 195:— 1/1 dubbelspalt ,, 225:—. ,, 250:— 1/1 enkelspalt ,, 110:—. +, 135:— Per mm 50 öre 60 öre Omslagets sista sida: ; Endast 1/1-sida Kr. 325:—. Kr. 350:— RABATTER: Belopp inom är och procent: 100/5, 250/7,5, 500/10, 750/15, 1000/20, 3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för byggsatser, modellma- terial, byggnadsbeskrivningar etc. ser re- daktionen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna. än när varan blott går från detaljhan- deln till hemmet. Disponent Rausing uppger, att om en distribution av varor efter de från Ame- rika hämtade förebilder, som nu genom- förts här i Sverige, kunde utsträckas till det övriga Europa utom Ryssland, skulle enbart för sådant ändamål be- hövas lika mycket papper och papp, som motsvarar hela vår export av massa och papper till U. S. A. före kriget. Man måste ge disponent Rausing rätt, då han finner det orimligt, att en vara som t. ex. mjöl skall tillverkas nästan utan hjälp av mänsklig arbetskraft, men för sin fördelning till konsumenterna skall ta i anspråk arbetskraft i stor skala. Däremot kan man kanske tänka sig, att Europa efter kriget får andra och viktigare rationaliseringsproblem att syssla med än förpackningsfrågan för konsumtionsvaror. Men som bidrag till diskussionen om vår export av skogspro- dukter efter kriget är disponent Rau- sings utredning av Amerikas förbruk- ning av emballagematerial synnerligen intressant. ; Han påpekar avslutningsvis, att en utsträckt användning av fabrikantför- packningar alltid för med sig stor för- brukning av papper till tidningar och tidskrifter. Detta beror därpå, att fab- rikanten för att göra sin produkt känd hos konsumenterna och framhålla dess kvalitet annonserar varan för att öka dess marknad större efterfrågan. och möjlighet till lägre pris. Denna annonsering av för- packade och kvalitetsgaranterade varor medför ökade utrymmen och ökad pap- persförbrukning för tidningar och tid- och därigenom skapa ,